Irische Texte/1/Wörterbuch/D

From Wikisource
Jump to navigation Jump to search
Irische Texte, vol. 1  (1880) 
D

[ 462 ]D

-d, -du- Pron. pers. infixum, s. e.

-da- Pron. pers. infixum, s. 6.

da mittelirisch für do (Praep.): da cec/t aird FA. 6 LBr.; ibid. 9; da cec/t leth ibid. 10.

1. da M., di F., da n- N. zwei; duo Z'^. 301 ; in der Composition de-, s. dehoach. — No)ii. M. da ech FB. 45; p. 310, 13; ScM. 2; da gab«?- ScM. 20; da mac Dato ScM. 22, 11; da brön FA. 33; da cöiced hErenu ScM. 5; da en 111- dathacha CG. 2 Eg. na da apstoZ dec FA. 6; na da draic dec 20; da imdai dec FB. 2; p. 310, 2; a dha col^Dtai TE. 4 Fg. da ma- laigh ibid.; F. a di läim TE. 3 Eg. a di süil 4 iV/. ; Hy. 5, 42; di öig FA. 15; 16; di senistir dec FB. 55; di blia^am dec ar mili p. 131, 9; di chich j3. 142, is; a da hüilp. 43, 22; a dha güaluinn TE 4 £//. ; da fia- cail Gl. zu Oss. III e; da triliss TE. 3 £V/.; iV. a da n-imechtar FA. 22; da n-all n-düalcha FB. 45; 50; p. 310, 30; dia n-all FB. 47 (da n-allt jEJf/.); da n-droch FB. 45; dia n-droch 47; p. 310, 27; di n-droch FB. 47 J?*/. ; 49 Eg.-., da n-grüad I'"'i?. 51; j). 310, 35; da primdun TE. 1 JE'^.; dagriiad chorcra Lg. 18j,i3; a dha glun IE. 4 £^g. ; öew. {ohne Unterschied der Geschlechter) in da erred dec FB. 2; p. 310, 2; Chiana da dam FB. 36; da apstaZ dec p. 40, 12; hi carput da rath Hij. 5, 84; cutntmma a da süla FB. 74; 62; für lär a da imlisen FB. 51 ; i Tuaith da muige p. 41, 24; dar Maig da ges Oss. II 1; 7; 10; Locha da lig p. 131, 29; Locha dii airbrech 35; CO cend da bliarfan dec FA. 17; nechtar na da idan TE. 8 LU. i cechtar a da grüad SC. 37, 9; ghriiad TE. 4 Eg.-., a da sulu ibid.; güaland SC. 4; cechtar n-ai a da brüad p. 310, 35; cecthar de na da ban FB. 25; a da glac 81; cechtiir a di läim TE. 4 iV/.; a dimcaisen p. 310, 35; Dat. dii) linaib beider- ."ieits, beide; utrimque, uterqiie Z'^. 367; FA. 18 (dib); ScM 3, ig; Hy. 5, 106; TE. 10 LU.; 14 Eg. p. 130, 29; FB. 4; ina n-dib n-airechtaib FA. 4 [ 463 ](andil) oir. LBr.y, üas a dib n-im- dadaib p. 31U, 4i : for a dib ii-ulcnd- naib p. 311, 3; for a dib cüladail) p. 311, 2: i n-dib rcndaib decp. ^, 11; for a dib sliastaib p. 310, 38; co n-da ci'is derca SC. 23; cona dib apstoZu äcc p. 40, le; Acc. M. da serrach CC. 3 LU. na da ech FB. 45; 2^- 131, u; a da ceili Lg. 19j F. di läim FB. 61; Xff. l?Ji eter a di bois FB. 82; di chrchj(xl42, is; di ingin Os.s. II3; a di siair jj. 17,i9;2i; di chaillig Hy. 5, 105; di lurchure CC. 2 LU. (da Ef).) fo di stveimal Z 307; 0,ss. I 10; F5. 88; fö di nö fö thri FB. 81; 87; a da cois ScM. 18; da eich FB. G; a da glaicc 86; eter do da thäib Im. 2i. N. a da cutritramai FB. 10; 18. — ^ Distributw : etercach da en zwischen je zwei Vögeln CC. 2; eter cach da primairecht FA. 13; eter cach da claiss ifct'd.; et«* cec/t da dorusScJf.*.

2. da s. täini.

3. da für dia, s. do {Praep.) mit Fron. poss.

4. dd für dia, s. 3. dia n-,

dal)acli F. Fass; caha {d. i. cavea) Ir. Gl. 277; i. de-hoach i. di 6e furri, ar ni bitis hoe for enaib hi tüs Corm.p. 15. — Sg. Nom. SC. 36; FA. 9; 72; dabach . . do mid SC. 33,23; Acc. in dabaig Gl. zu Hy. 5, 85; Fl. Nom. teora dabcha üanisci SC. 36; FB. 53; 54; .sec/if n-dabcha j). 311, 29; J^cc. na dabcha jj. 42, 12.

dabar ScM. 6 s. damaim.

daceird Oss. III 4 er .sprang?

aiuarach dadaid, dagatg FB. 94 morgen Nacht, für d'adaig.

dae i. righ no guala 0'I)av.p.l^.

1. däel s. döel.

2. dsiel ein yJänzcndschioarzer Kufer, vgl. is duibithir druim in dail in t-süil aile „Wacker than the back of the heetle the other eye" O'Don. Gr. p. 136. — abratchair duba daile SC. 37, 12. — Compos. abrait fo dail-dath Lg. 18, 14 (dael-Ff/.). "

ddelde Aäj. von 2. däel. — Du. Nom. da malaigh dseldse dubgormma TE. 4 Eg.

diieua SF. V 15 („hetrceen chival- roii.'i people O' Curry, Onthe 31ann. III p. 47, „amonrj pcopWs honses" Goid.-' p. 179)?

dt'ier s. d6er.

1. dag: gut; 1. maith Corm. Transl. p. 61; besonders in der Composition z. B. dag-duine bonus homo Z^. 857 ; daig-fir FB. 38 Eg. — S. deg, dech.

2. dag' i. cruithnecht Corm. p. 20 fogamur.

dagDectire CC. 7? vgl.p. 328, 15.

fo dslgin 1) Fraep. mit Gen. toegen, is fo daigind Ina mna p. 144, 18; 2) Conj. weil FB. 31.

im däg'iu Fraep. mit Gen. we- gen, im dägin na ingine Lg. 11. ^

dai s. täiin. "~ "

djUar, fo däig, ar däig- 1) Fraep. mit Gen. tvegen: däig a rige FB. 94; däig a cotechta ibid.; däig na delba SC. 29, 21 ; dit däig fesni um deiner selbst willen SC. 16 {vorher diag neich) ; dot daig Lg. bj 6.; fo daig ^ a muinntM'i p. 1-I5,'~7. — 2) Conj. 10 eil.: däig is mi.si SC. 44, s; däig ata-som fö drocbcruth SC. 29, 22; däig at bjetha cialla ban SC. 45, 19; 25; TE. 16; däigh 6 Eq.: 10, 3; fo däig dognith TE. 6 LÜ.; FB. 58; 70; fö daig na ro tubaide TE. 6 LU.; ar daig Gl. zu Hy. 2, 45; O'Don. Gr. p. 325. — 3) desto egen [dass) ^= auf dass, damit: doronsat in doilbcd sa däig co n-dechta-su asin catraig SMart. 31; Gl. zu Hy. 2, 45; ar däig na ro marbtais damit sie nicht getödtet würden Lg. 11; 12. K" ^ — Vgl. dägin, deig, diag.

daigh TE. 9, 15?

ar loscadli daig-hi „against the heart-burn" {Sod-brennen) 0'I)on. Gr. p. 294.

daig-erde, vgl. „daigheargha/«ert/, furious" CR.? — Sg. Nom. ech. . daigerda FB. 47; luchair derg daigerdse ibid. (daigerrfZa Fg.).

dail Hy. 7. 2 zu lesen di'iil?

däil Theil, Verth eilen (bes. des Trankes, ivährend rand für das Vertheilen der Sj^cise gebraucht tvird). Schenken, vgl. dälim, do- dälim. — Sg. Nom. in dail runde esca mystica Wb. IIa {Z'^. 327); [ 464 ]in dail lemio L(j. 17, 5-1 Ecj. Lc: Dat. dabach . . do mid ." öc 'ä~ flau for in tcglach SC. 33, 23; sithlad in lenda doguither ag a dail Corm. Transl. p. 58; da dail inna corma jo. 311, 36 ; Acc. träth tänic döib . . CO roind ocus däil FB. 90; 72 Eg. {vgl p. 311, 36).

dail tenid FB. 16 (dailteined H.y^

dailem 31. Schenk; dälcm caupo Z'^. 264. — I'l. Noni. na dailemain da dail inna corma p. 311, 36.

duiiie s. duiue.

daiiig-eii firmus Z'^. 25; Torr. Dh. 1). 94; 128.

dair F. Eiche; daur quercus SG. 38a {Z 259). — Gen. i n- Druimm daro Tir. 2; Cell dara Hy. 5, 95; tecli darach FB. 55; do lommanaib darach 81 ; Acc. dair mör Sc3I. 18. — Compos. Eothet daur-tige 2^- 41, 23?

dairl)re „cdi. oak, a nursery of oaks" O'B. — Acc. dairbre n-dall Sc3I. 21, 30.

dairde, daurde quernus Z'^. 191.

daire s. döire.

cless daire LU.p. Vd^ 31, eines von Cuchullins KampfkunstsUicken, üher das sonst Nichts bekannt ist.

dairmitnech verächtlich, fiir di-airmitnech, vgl. ermitnech reve- rens, von ermitiu honor, Z^. 775. — Sg. Nom. demon discir dairmit- nech FA. 30.

dairt Jährling, dairt boinend eine jährige Färse Corm. p. 8 cli- thar set; On the Mann. Index. — Vgl. dartaid.

dais F. Haufen; vgl. trisna ceimmen ina n-dais beus Gl. zu per ea intervalla in numerositate ! graduum Ml. 54 r. '

dsiiscuir s. döeseuir.

1. dal „tinie, respite", doberar dal treisi do Don. Suppl.; dober- tar dal di p. 145, 12. j

2. dal i. caingen O'Dav. p. T2.

1. däl i. rand, inde dicitur Dal Eiata Corm. p. 14. Vgl. däil.

2. Aiü F.Versammlung, Stell- dichein, Zusammenkommen; dail i. airecht O'Dav. p. 75. — j Sg. Nom. no co dernad riu nie däl | SC. 44, 8 ; dal as chomtig fri dama Hy. 5, 14; ar bid aingcess la Jltii in dal so do gleod FB. 16; ba aingcess laiss in däl dod fänic 58; Gen. doclmmm na däla Three Hom. p. 60, 14; träth a däla die Zeit der Zusammenkunft mit ihr TE. 12 Lü.:, 13; Dat. isln dail sin SC. 22; FA. 32; immör-dail fer n-firend ibid.; i n-däil mnä SC. 42; cid tu . . icim dail TE. 13 Eg. ; ticc . . in ingen asa däil TE. 12 Eg. ; Acc. ciissin mör- dail sin cethri coiced n-Erend SC. 21; co mor- dail bratha FA. 6; tair . . imm däil-si komm zur Zusammenkunft mit mir TE. 11; 12; 13; ina däil 12; 13; it dail 13 JBV/.; ni arnic Ailill a däil 13 iO". ; ni thoirchet mö däil Oss. II 3; 6; PZ. Dat. i n- dälaib ocus airechtaib . . Isech ocus clorcch FA. 31. — Compos. däl- suide forum, -tech forum Z"'. 769.

däla mit Gen. oft am Anfang des weiteren Berichts üher eine Person, loas .. betrifft, „as to, as for" O'B. — däla Fhina, dobher sgeula ÖS ärd „as for Finn, I will teil {his) tidings clearly Torr. Dh. p. 66; dala imorro EocharZa luid sidiu . . TE. 8 Eg. — Nach den einheimischen Gelehrten ein Nom. Pluralis, „neivs, historical relations" CB., vgl. gurab foirfe an fireolus atä ag ä seanchadhuib ardhäluibh a sean „because the antiquaries possess a perfect knowledge of its ancient history" Keat. p. 120; ro innis Fionn . . döib däil an echtra sin „the history of that journey" Torr. Dh. p. 206.

dMaim II ich habe eine Zu- sammenkunft, komme zusam- men, von 2. däl. — Praes. PI. 3 dalat they meet, invite, make an assignation O'Don. Suppl.; ro da- lait-seom SeM. 5. — Praet. Sg. 1 ni frit-so..ro dälus-sa TE. 13; PI. 3 ro dälsat FB. 83; ScM. 5 H

dail) i. brcg, a dolo i. on ceilg Corm. Transl. p. 59. Vgl. dolbaim.

dälim III ich theile aus, vgl. däil, do-dälim, fo-dälim. — Conj. Sg. 2 dale sechut . . a cnrathmir [ 465 ]n-ugut FB. 14, vgl. cuire huait tolle Cr. 32<-- i^wnu's a te ZK 440).

dall hlind; caecus Ir. Gl 427. — Sg. Nom. a mac dall 7» CD. it ; 21 ; cless dall FB. 24, chi Kim^^lstüclc, das CuchnJhiit, mit d n Augen ma- chen konnte, s. SC. 5 {etwas anders LU. p. 79T), 37); Dat. don düU p. 39, 18; Comp OS. dall-chless n- eöin LU. p. 118^, 31 {Siab. Concul), während FB. 24 cless dall und cless oöin zwei verschiedene Kunst- stücke Cuclmlinn's sind.

dall ScM. 21, 30?

dalta 31. Zögling; dalte disci- pulus ZK 800. — ^Sg. Nom. do dalta p. 130, 29; dalta Conculaind SC. 24; a dalta do ecib CC. 4 jE;^/.; G^en. for tecosc a daltai SC. 24; dith a daltai CC. i LU.; PI Gen. am tualning mu dalta p. 142, 2: 5V

dam M. Ochse; s. ro-dam; dam allaid cervus O'Don. Suppl. — Sg. Nom. ScM. 1; dam timchill arathair ein Ochse am Pflug Corm. p. 9 clithar set; Gen. lealjaid in daim allta culnle Ir. Gl. 858; Bat. dou daum hoviWh. lO^ (Z^224^i; CO n-dam Lcf. 17, tl PI- Nom. in daim Hy. 0, 53; p. 311, 29; na doim p. 45, 2; Gen. irrechtaib bo ocus dam FB. 24; XL dam ScM. 6; 22, 4; na trom-damh 11; Bat. do damaib FB. 91 ; Acc. damu p. 45, 1 ; Bu. Gen. Chiana da dam FB. 36.

1. djim Gefolge, Schaar; „re- tinue or comjyany" On the Mann. hide.v. — Sg. Nom. seisser a dam i tuaith On the Mann. III p. 496; Gen. cethrar lin a dama ihid. p. 491 ; PI. Acc. dal as comtig fri däma Hg. 5, 14 Fr. (Gl. . . fri hegeda, . . fri trüagu").

2. dam Barde. — PI. Bat. ro- min an drem re dämaib Cl. Fiach. p. 216; urra an drem dar n-dämaib- ni ibid. p. 242.

damairecht F. ox-herding Not. zu Fei. Jan. 20.

1. damim . I ich füge mich, dulde, leide; vgl. fo-damim. — Praes. PI. 3 ni daimet . . fair FB. 75. — Praes. sec. PI. 3 co n-daimtis . . for a breith FB. 76. — Perf Bep. na damair digna „w/to endured not rcproach" Fei. Febr. 9; PI. 3 ni rodmatär a m-brethugud FB. 56 (ni rotlamathor Fg.). - — Fut. PI. 1 ni didcmam FB. 75.

2. damim I ich gewähre, ge- be; däimhim, damhaim „1 yiekl, X grant" CBon. Snppl. — Perf. Bep. ni damair cert ScM. 21, 12, vgl. däimhes diighed ,,he yields justice, law, or right" O'JDon. l. c. — Pass. Praes. Sg. 3 ni dabar samail ScM. 6. — Conj. »S'</.""3'"cor dämthar fir fer dam FB. 94 (co ro daimther Eg.). — Ltf. diimtliain concession, to coyicede 0'J)oii. Suppl.

dam-dabacli F. 1) „an ox-tub, or tub large enough to contain a whole ox" On the Mann. Index, 2) Schilddach, testudo. — Sg. Nom. 2) doratad . . damdabach dona boccötib Sc3I 17; Acc. 2) böi fo damdabaig sciath ar omon Concu- laind LÜ. p. 81a, 42; PI. Bat. 1) arnaib damdabcliaib pro torcu- laribus 3n. 24^, 9 (Z'K 245).

damde cervinus SG. 'üVk

damliag, daimhliag „stone church" On the 3Iann. IIl p. 49, „Basilica, a cathedral church" CfBon. Suppl.

dammidethar s. do-midlur.

damiia Material; „the matter out of which any tliing can be for- vied" O'B. — Gen. dachuaid da bein damna cruiti Bev. Cdf. II p. 197, 20; Acc. äliss . . im damnse u-epscuip ,,for the material of a bishop" Tir. 11 {Z'^. 654). — Comp OS. rig-domna.

damualm 11 ich binde zu, schliesse ab? vgl. udmad i. gobenn gaibthir forsin cethrse condamnaiter a n-i'ide i cumung Corm. p. 45. Bazu ro damnad FB. 30?

daii, daua [fast immer da in den Handschr.) auch, ferner, nun. Es icerden beide Formen neben einander existirt haben; in diesen Texten ist da anfangs zu d.a,na, von S. 169 an aber ebenso conse- quent zti daw ergänzt, da ich mich überzeugte, dass weder an noch na zu den Silben gehört, welche in LU. regelmässig durch einen Strich ab[ 466 ]gekürzt icerden. Zivischen dan = aUir. da,»i(hetiam, und dana = a?iir. dana, dono ergo (Z'^. 699) zu unter- scheiden, ist nicht durchführbar, denn i)i LU. stellt da in beiden Bedeiiiitngen. Die Form dana voll gescJirirh' h Sl■^[. 17 /// il/(ocus gebid dana vm! < r intlnu vnn'. Die Form dna in d€rJJc(lciiiun[j„niin"Sc3I. 1!) in R und FB. 64 in Fg., „ferner" ibid. 47 in Fg.; „auch" ScM. 2 in H {ihn gleichfalls zu erbitten sind wir gekommen). Die Form dno in der Bed. „auch" CC. 2 LU. Fg. hat im Fled regelmässig äon, ebenso dono Fg. in TF. 8; 13; CC. 3; ü; p. 143, 6; 7. — a) da», dawa auch, ferner: Fedelm Nöicrothach ingcn Concobair . ., Fedelm Foltchain da«  ingen aili Concbobcwr FB. 28; bätar Ulaid oc öl i taig Feidlirathi . . bäi dana ben ind Feidlimthe oc airiuc jZ- don t-sldag L ei. 1 ; ataregat ind ' ranjiaire . . affraig cla» Id FB. 14 ; läir dawa CC. 3 LU.; doroich cäcb, doroich da«a Läm ScM. 10; 13; CC. 1; dothset alaili cucai da«  SC. 2; ocus araill and da« 46; „foemaim-sea sin tra" for Cueulaind. „cet lern daw" for hoegaire FB. 34 ; bad maith lim-sa da», co m-bad he SC. 14; ocus da»« Lebarcham ^^ jvff. 6; 16_i dessid side da»« Sc3I. ' 9; ll; i^; is fön n-innas cetna da» FB. 31 ; maui fetttr-sa sin da» ivenn ich auch das nicht kann FB. 6; atglädastar da» Bricrät B. sprach sie auch an FB. 18; ba maith a n-gaisced dana auch ■^f" ihre Tapferkeit war gut La. 6i bä cttmung da»a cid ar indus CC. 3 LU.] nir bo bec da»« in tech das Haus ivar auch nicht klein ScM. 5; -SC 2. — h) Man könnte vermuthen, dass dan dem altir. dam etiam, de» dem altir. dono ergo entspreche {Z^. 699), allein an fol- genden Stellen des Fled hat LU. da», Fg. do»:" gebthi Conall da» in roth FB. 64; luid da» Conall fon cwmma cetna 67; 69; ocus da» . . is amlaid atrubairt und ferner sagte er . . 80 {vgl. ocus da» . . co finnad SC. 32) ; ocus issi ar m-breth- ni da» beös 62 {vgl. ro bui da»a ni ali acci beus TE. 2 Fg.) a fil da» . . eter findruini ocus dergör, ata eter Conall . . ocus Coinculainn 58 {voraus geht ein ähnlicherVergleich); ba fir em do-som da» ani sin 31; ro bo cheist for ül^» da» ani sin das war nun eine Calamität für die U. FB. 26; p. 143, 6. Geivöhn- lich ist die Situation, dass eine andere Person Etivas Aehnliches, oder dieselbe Person Etwas Weiteres' thut, oder dass überhaupt Etwas Weiteres (^Aehnliches, Gleichzeitiges) zugefügt tvird; dasselbe gilt von folgenden Stellen: i n-oen uair da««  tancatar ocus techta Conchoö««- ScM. 1; dochuadaisiu da»« isin co- crich auch du gingst 9; 10; tolleci Cuculainn gai fair-seom da» FB. 87; no cinged for a chiilu . . do cinged da» . . no linged da» 88; 10; is mi-siu em . . dorat . . is me do«o ro thairmisc TF. 13 Fg.; CC. 6 Eg. atchiu-sa da» carp«i n-aile FB. 47 (dna Fg.); ScM. 2 (dna H); ocus conrotachtä da« da imdai dec und es wurden ferner gebaut FB. 2; 3; SC. 5; 13; 35; 48; is and da»«  tanic Eogan . . do chorai fri Con- chobar da nun tvar es auch, dass Lg. 14; TE. 15; 18; SC. 21; is J^ ann sin do»o dochuaid Eochaid da nun ging Foch. TE. 3 Fg.; maidit da»« na skiaig for na dorsi ScM. 18 ; TE. 3 Eg.; p. 143, 7; lotar iarum uili isin m-bruidiu, leth in tigi da»« la Connachta, ocus in leth alle la Ulto ScM. 5; frithalid da»«  ..in comram beus 12; ni bansa do nach aili for m-brethugud da» für jeden andern auch ist es nicht leicht FB. 75; ni forcraid cairde da« ani sin 56; cid da«« dot berad-su chucci quid tandem ScM. 16 (em H); cid tu dana icim dail TE. 13 Eg. — Schwerer zu erkennen ist die Function von da« «» folgenden Stellen: scaraid da» . . friu iar so- dain FB. 11; maith lim-sa re scru- täin dam fris da» 56; lör lim-sa da» tri lä ibid. ; tabar mo thridriud- rosc dam da» 87; ar imad na treb ■ da»« CG. 2 LU. — c) in der Fis m [ 467 ]Ad. steht oft dem dau von LU. ein din in LBr. ffegenüber, an Stellen, wo in der Schilderung oder Erzählung Etwas Weiteres zuge- fügt wird {weiter, ferner, nun): . . d'apstalaib ocus descii^laib Isu Grist, di'a ro faillsigthcä rüine . . flatha iiime . ., ocus daw dia ro faillsigtheä piana . . iffrmd FA. 2; 3; issi da« cetna tir coso rancatdr, tir na nasb das nun ist das erste Land, in das sie kamen, das Land der Heiligen FA. 4; 5; 6; 13; 14; 16; 17; 22; 24; 29. — Ebenso ro bäided da»- Eäthand . . and sin isind abaind FJB. 69, din Eg. ; dognither -^ öu duna Lg. 6, din Lc . ; bia-so dana j^ hliadain i fäiTliIogain 7v £. 19. din Lc, '^ — A) All. andere» iyRTlcn der Fis Ad. stellt dem da» i)i LU. ein trä in LBr. gegenüber {nun, toeiter, ferner): stuag dermär dan os chind ind ordnide „a vast arch, further- more, ahore tlie liead of the Lig- nified one" FA. 8; 10; 15; 18; 22; 25; 26; 28; 32; 33. Ebenso marb- thair döib dawa in mucc ScM. 5, tra H.

dtlu 3L Kunst, Gabe, Ge- schäft; trade, art, science O'Don. Suppl.; donum, ars Z'^. 238. — Sg. Nom. dän biiada Hy. 5, loi; isse sin a n-dän FA. 7; SC. 5; FB. 92; 93; Gen. ses däna ocus driidi Ulad SG. 48; FB. 12; Dat. is dorn dän Gl. zu is dam sous II%j. 5, 37; Acc. fria sain-dün SP. II i; caraid cechtar när a dän 14; a macc-dän 4; PI. Nom. atät däna lim FB. 93; Dat. for danaib ocus dechmadaib na hecailsi FA. 25; Acc. fosuidiur a n-dano ocus a n- dibergai p. 141, 26; in spiriti5..ro insorche«^? däna ocus derritiusa na n-dliger? n-diada p. 169, i6.

däna kühn; däne auda.v, dänatu audacitas Z-. 804. — Sg. Nom. David in gilla dana Hy. 1, 12.

dar s. tar.

CO 11-darafuetar Lg. 11 s. do- seiinim.

daiala FB. 86 s. laaim.

CO ii-darl)ais s. taislieiiiin.

darchiiuiius Oss. III 3 i. darlecius.

dardöeu dies Jovis Z'^. 609 Anm.; cecba dardäin jeden Donners- tag Three Hom. p. 36, 2.

darlecius s. tarlaiciin.

daridisi jLtjlJI^s. doridisi.

dai'taid Talirling, dartaid fbi- rend ein jähriger Bulle Corw. p. 8 clithar söt; Ön the Mann. Index. — Vql. dairt.

däsacht insaniaWb.'^^> (Z-^.805).

dslsachtach insanus Wb. Vß> {Z- 809). — Sg. Nom. Three Hom. p). 76, 3; Acc. in m-boin dasachtaig ibid. p. 8, 26.

CO n-dasaid FB. 47 s. dessid.

dastar imon m-boin ,,the coto goes mad" Three Hom. p. 8, 23.

dat s. täaim.

data „agreeable" O^B. — Sg. Nom-. a,mal ro bo data lais FB. 11.

datau i. säii- (Pßeqenuter) O'Dao. p. T6.

datli N. Farbe; coJor L: Gl. 1087; vgl. fordath. — Sg. Nom. dath n-etrom SC. 37, 10; dath snechta ^j. 132, 23; sion 25; soer- dath snechtaidi L g. 1 8^ 1 6 : caem a dath TE. 10, 7; dätli aechEB. 44; ni hinand a n-dath SC. 37, u H.; Gen. corcair co n-aldi dathaSC.31,4; gabur . . cron-datha FB. 47 ; co n- gne . . cacha datha FA. 11; ligrad . . datha cach thire FB. 2; etach n-datba SC. 34, 12; etach gach dadha bricc TE. 10, 15; Acc. dath ammaforta üZt/- 5» ^^'-^ ^i'i däth suech- tai Lg. 4, 5; fo dail-dath 18. PL Nom. na tri dath Iai ._ ff ^U-en. folt..tri n-dath FB. ^5;~älli dath SC. 33, 4; CO saine dath 37, 14; Dat. CO n-dathaib ecsamlaib FA. 11. — Vgl. ildathach.

iiiu-dathgnitae p. 144, 21 s. aitli- g-uiiii [mit Pron. infix. da).

111a dattcetlithae p. 144, 21 s. ad-ciu {mit Pron. infix. da).

daur Eiche s. dair.

daurthech s. durtlicch.

de de eo, in de, s. de [Praep). Dahin auch de SC. 37-, 21 ; Hy. 2, 24?

de, hinter einem ComjJarativ, de- sto; is möo de as comairche desto grösser SC. 10; Gl. zu Hy. b, 75; bä lugai-de TE. 9 LU.; Gl. zu Hy. 5, es; nir nö mesai-die ScM. 22, s; moti [ 468 ]Jhe greater" Fei. j). XXXTI 20, ussaite „the easier" ibid. 34.

de, hinter cechtar und neclitar, eonun {aber icohl als Dual), vgl. Z 349. Auch cia de, glosnrt durch cia dib O'Dav. ^). 76 dellui.

CO de, fri de s. diu {Tag).

de SF. V 11 «'0/(7 zu 1. de {de 60, inde).

dea s. dia.

deac {ztceisilbig) , dec, {indecD sehn, zur Bildung der Zahlen von 11 bis 19, immer dem Sub- stantiv nachgesetzt Z^. 304; vgl. deicli n-. — da imdai deac in da erred deac zioölf p. 310, 2; dec FB. 2; na da apstoZ dec FA. 6; p. 40, 12; CO cend da hM&dan dec FA. 17; na da draic dec 20; di senistir dec FB. 55; p. 131, 9; maccan sc m-bliadan deac sechzehn ^ Hy. 2, 2; d(5c Lihm^

deacht F. Uottheit; deitas Z'^. 805. — Gen. inna deachtae Tur. Gl. 25; in fir-deacht Hij. 2,42.

dearcach barmherzig; dercach caritatitms Ir. Gl. 626, von deserc. — Sg. Nom. FA. 1.

rtcad s. deod.

de-baid F. Ziviespalt, Streit; dcbuifb, debuid dissensio Z^. 249. — Num. debaid do denam FB. 33; Gen. tserrechtach debtha SC. 25; frithenech debtha 26; comergi deb- tha i^. 29; CO tlathugud a debtha 40; CO m-l)araind debtha ibid.] Acc. ar debaid n-öenlai SC. 13. — Davon (k'iilithigim dissidco Ml. 21^, 2.

dcccim 111 (c/t blicke an, sehe, aus do-ad-ciim; vgl. föccim. ad-ciu. — Praes. Sg. 1 ni deccu Wl). 24» (Z'^. 429); 3 dos n-deicce j). 311, 37; Bl. 3 ad-decet FA. 5 i^vgl. Wi. Gr. § 246). — Imper. Sg.2 deci SC. 30,2? — Conj. Sg. 2 deca SC. 30, 3-8. — Inf. Nom. deicsiu videre Z'^. 486; cid cäin deicsiu maigi Fail J3. 132, 27; Dat. do desciu FB. 85 {vgl. Wi. Gr. §. 80); oc ä descin TE. 9 LV. FA. 6; oc deiscin p. 131, 21.

decli Superl. zu deg, dag und maith guA, vgl. O'Don. Gr. p. 122. — is c lacch as dech di ocaib do- niain er ist der beste Hdd voti den Männern der Welt SC. 13 ; FB. 9; gaiscedacb as dech fil dib he 14; ind fil' as dech i n-lilre 19; Iseoh bas dech lib do Ultaib der nach eurer Meinung der beste ist 13; 54.

ce dech lim SC. 44, 1?

decliad, deochad ich kam, bin gekommen, vgl. do-dechad, tuidchim. — Sg. 1 ni dechud-sa non veni Wb. 14« {Z'^. 454); 5 de- chaid i. docbuaidh O'Dav. p. 75; mairg nä dechaid dass er nicht gekommen ist SC. 33, 33; cia deo- chaid woher er kam 12; don turiis dia n-dechaid FB. 79; co n-dechaid . . ferchubat hi iahnain 64; co n- decbaid triat liasait ScBI. 13; j3. 42, 12; ni dechaid inna beolu FB. 9; 79; co n-deochaid bäs 79; dia n-dechaid cach cosnam von dem aller Streit herkam ScM. 22, 7; vielleicht ist TE. 12 LU. zu lesen nirrodcha(i;)d ir.o ic-sa; acht a n- dechuid do rind gai ocus do gin chlaidib ausser u-as von der Spitze der LaiKc inul der Schnrfc des Schirr vi rn kiiiii Lg. V) d. h. Sic- '^ mKiid cnikaui Ichcndig-. VI. :: co ' n-dechatar secbt ferchubat . . i tal- niain FB. 25; co n-deochatar do- chum rig Alban <L( /^ 11; i n-deo- v- chatär FB. 91 (.decEätar Eg.). — Fut. Sg. 1 CO n-dechos p. 130, 29; co ii-digMS-sa don muiliunn Lat. Hy. X Bref. xGoid"- p. 101); 3 ni dechais do Ardmacha p. 21, 32; na digsiu fo era „go not with a refusak' Three Hom. p. 74, 30; 3 ni dig immada Hy. 5, 9g; vaani dig FA. 15; PI. 2 moni digsid ass Lff. 13j 5 co ■^ n-dechsat Three Hom/p?"^, 6. — Fut. sec. Sg. 3 co n-dechsad öen na rigthige inna cröes FB. 85; con dichsed Gl. zu con tessed Hy. 2, .7; na digsed Hy. 7 Pracf.; co- nigsed FA. 31 {für co n-digscd). — Praes. sec. Sg. 2 is iat doronsat in doilbed sa däig co n-dechta-su asin catraig SMart. 31.

dechmad 1) der zehnte, 2) F. spatium decem dierum Z'^. 310; 3) der Zehnte. — Gen. 2) gu cenn fZec/imuidi p. 141, 2(i; 3) for danaib ocns dechniadaib na hecailsi FA. 25. [ 469 ](lechur N. Unterschied; S(j. Nom. atä mor dechur etir deacht ocus doinacht 3EI. 20", i.

dccmaiug- schivicruj TBF. p. 150, 24; deacmhaicc hurd O'Don. Suppl.

dedail Oss. II s, vcjl. deadail smeara fri smuas „the purtinci of the marroio from the hone" Oh the Mann. III p. 251 ; deadail „relea- sing, lücining, Separation" O'B.

dedbul i. dereoil O'Dav. p. 75; dcdblen ,,u'ealdin(i" Fei. Jan. 24.

dedlaiiu, v(ß. deadlaidh i. deili- H'liidli lie separates O'Don. Suppl. — Prnet. Sg. 3 däig ua delba ron dedail SC. 29, 21.

dedonach der letzte; finalis, %iltimus Z 57; 809. — S(j. Nom. FA. 22; TE. 13 Fg.; Äcc. cosa n-geiu n-dedenach j9. 131, 10; PL Äcc. N. dedencha finalia Z'^. 72; thanic . . cusua dedenchu do P«- traic als es mit P. zu Ende ging p. 21, 29; comrama et baga Poil frisna dedencha Wb. oO<i, 12. — Compar. dedenchu tanic co Crist quam i^redictus „later he caine to Chr. than the aforesaid^' LHy. fo. 3^^ {Goid.^ p. 64).

dedöl die Dämmerung , das Grauen des Tags; „twilight" Corm. Tr. p. 53; vgl. rem-dedolte antelucanus Z'^. 73. — Dat. isin dedoil na maitne FB. 87 (degoilEV/.); huan cetnu dedol ind laithi aprimo er- go crepiisctdo Ml. Vo6'^{Goid.^ p.21).

deed inquietus Wb. 250 {Z' 19).

deg--, dag-- gttt, in zahlreichen Compositis; dag-, deg- bonus Z'^. 857. — a deig-beu SC. 44, 5; di deg-mnäib FB. 28; deg-caratrad ScM. 2; a deg-duiui SC. 46; do deg-däinib Ulad FB. 6; dag-duine bonus hoino Z'^. 857; deg-tiiisech Hii. 1, 11; deg-ri 38.

deg FB. 37 Fg.?

i u-degaid u- Praep. mit Gen. hinter, nach. — i n-degaid n-de post derim Z'^. 660; atä lä i n-degaid alaili TE.X2 LU.; im degaid hinter mir Hy. 7, 53 ; inna degaid hinter ihm p. 46, 27.

deich n- {indecl.) zehn; decem Z'^. 304; vgl. deac. — cöic deich quinquies deni SG. 4»; SC. 37, 7.

dcicheubor Decade; decem viri Z^. 313. — Dat. CO n-deichenbor noeden „ivith a decad of infants" Fei. Jul. 14.

deidghiii TE. 4 Eg. s. det-giii.

döig-, fo deig- 1) Praep. ivegen; fo dcig ua mna SC. 20 //. (fo hith LU.). — 2) Conj. weil] deg quia Z^. 707; deig ro fitir-som FB. 3. — Vgl. däig.

deil Buthe, Stab; i. cchlasc O'Don. Suppl. — Sg. Nom. in deil delgnaide SP. V 2; Gen. de- lend? s. cor deled.

deilligh a chotluthfair T^. 12 Eg., sein Schlaf lag auf ihm? vgl. dellach i. luighi, Fut. acht na dellset O'Dav. p. 11.

deilm N. Lärm; i. foghur no crith no gair O'Dav. p. 75. — Sg. Nom. a n-deilm sea Lfh }', 2 ; Gen.i^j^' do descin in delmse^Äoir i^j5. 85; Dat. CO n-delmaim a n-grethai Fei. Prol. 154; Acc. ceu deilm FA. 35.

deim „dark" O'B. — S. 1. deme tmd demithir.

deimiie F. Festigkeit; i. dain- gne O'Dav. p. 80. — Dat. oder Acc. meiser aicdi ar a deimne l. c. {Corm. Transl. p. 14).

deintrul) FB. 4?

deirce FA. 1 s. deserc.

deitlibirecli s. deumue.

del i. sine bö Corm. p. 15. Vgl. ba mor in galar di doel oc a diul „a-sucJcing hei^" Not. zu Fei. Jan.b.

delb F. Gestalt, Form; effi- qies, imago, forma, paradigma Z'^. 241; 983. — Sg. Nom. cach delb chäin FB. 24; delb in fir FB. 44; in dealb TE. 15 Fg.; Gen. däig na delba SC. 29, 21; icc m/c delba Dechtere29,2; Dat. ar deilb*?cilf. 14; ar chruth ocus deilb ocus cene'l FB. 19; delb TE. 3 LU.; fo deilb natrach FA. 25; asa deilb SC. 23; CO n-deilb ocus ecosc ocus soer- cheuel 42; isin deilb p. 132, 12; Acc. etir cruth ocus deilb TE. 2 E<j.; delb 3; delb n-dune FA. 10 (dei'lb LBr.); PL Nom. bo-delbaä FB. 24? [ 470 ]Bat. CO n-delbaib ech ocus en FA. 8; ro lincuZ in sliab fair do. demnaib i n-delbaib en dub Thref Honi. p. 36, 17; i n-delbaib prim- cainuel 13; Acc. delba ocus foscud iA. 5 LBr.

delbad Gestalt, Form. — Sq. Nom. delbad Fainne SC. 34, s; delbaid is Fainne lo (delbad H.).

delbaim II i c h fo r m e, (je st alte. — Praes. PI. 3 delbait finqunt Gilä. Lor. Gl. 154. — Praesl sec. <SV/.5afa met no delbad i n-ilrechtaib FB. 75 (j^orher notolbad).

delbda, dealbhdba formosus Ir. Gl. 642.

delbuide FB. 47 Eff.?

cor deled LU.p. 73a, 9, p, I2b^, 1, eins der Kunststücke Cuchulinn's-^ „throiv of spear" O'B. Crowe, Siah. Concnl. p- 447, vgl. ro gaba- stär a ocht cletini ma deil cliss LU. p. 79, 9. 0' Curry dagegen, Oih the Mann. II p. 372: imarcbor delend „the proper carrying of the cliari»teer's stoitch"; vgl. „deland a rod do drive horses; imarcor deland i. echlasc bis a läimh arad oc gresacht na n-ech man carpat" CfDon. Suppl. Dem steht loieder gegenüber: delann i. gae, ut est imarcor delann O'Dav. p. 73. — WaJirsclieinlich ist auch oben cor delciii)d SU lesen. Vgl. deil.

delg: -AT. Dorn, Tuchnadel:, dealg spinter Ir. Gl. 1074; a pin to fasten a cloak O'Don. Suppl.-., Gl. SU set Hy. 5, 71. — Sg. Nom. delg öir SC. 33, 22; -mani be a n- delg and Z 949 {SG. Zaub.).

1. delg'uaide „a rebel, an out- luw" OB.

2. delgiiaide? Sg. Nom. in deil delgnaide SP. V 2 {„the straight Eod" O'C. Goiä.^ p. 177; „the thorny rod" Oii the Mann. p. 47); PZ. Nom. döini delgnaidi p. 133, 4 {„handsome peopile" O'C).

delgnecli dornig. — PI. Nom. siebe tolla delgnecha FA. 30; möinte delgnecha p. 190, 2g.

deliug'ud M. distinction, Se- paration Corm. Transl. p. 54. — Acc. tria deliugud frisna maithib aimserda „by Separation from the temporal good" ThreeHom.p. 92, 22.

dellrad Gl ans; jubar Corm. Transl. p. 75 fair. — Sg. Nom. SMart. 34; Acc. fria dellrad ocus fria taitnem a högi Three Hom. p. 56, 15.

delud „depart" SMart. 15.

1. deine F. Dunkelheit-., i. teime i. teim cacli n-dub Corm. p. 16.

2. deine Neutrum; i. cecli neu- tur lasin laitneoir is deme lasin filid u-gsedelach Corm. p. 17.

CO n-demetar FB. -90'^

demess Scheere; Corm.p.ld] de- chenda demess Gl. su, biceps SG. 113ii.

deinin sicher. — Comparat. demnithir certius Wb. 28^ {Z' 274). — S. deimne, demnigim.

deinis-chas FB. 21, vgl. demess?

demithir FB. 80 Comparat. von deim?

demnigim III ich mache si- cher, bestätige. — Praes. Sg. 3 rel. amaZ demniges in t-apsZaZ co n-apair Three Hom. p. 90, 23.

demsidi FB. 37? vgl. demischas.

demnacli dämonisch. — Sg. Nom. in cumacbta demnach SC. 49.

dcmon M. Dämon, Teufel. — Sg. Nom. FA. 30; Gen. tri lathar demuin Wb. 9i {Z' 466); PI. Nom. demna SC. 2; 49; ria sluag n-demna Hy. 1, 48; 4, 3; FA. 26; 29 ^dem- nn LBr.); 30; 31; demnu j:). 191, 19; do midiithraclitaib demna Hy. 3, 9; ar intledaib demna 7, 3g; demna dibocht 6, 8 {„demons' afiguish") Dat. do demnaib FA. 28; 29; la demnaib 29; Acc. la demnu 29 LBr.; fri demna Gl. su Hy. 5, 91; fri demnai Hy. 1, 20.

denall jenseits; tret dub fri sonnach adiu ocus tret gel fri son- nach denall LU. p. 23^ 19.

Aenam p>i'o curat io H. Gl. 899; Inf. SU denim.

denim III ich thue, maclie; facio Z^. 435. — Praes. Sg. 3 nad deui thoil ind rig SP. IV 2; nim deui cutal Sc3I. 3, 17. — Conj. Sg. 1 CO n-densai p. 130, 29? 2 de- ua FB. 62; mani dene nisi faeias Wb. loa (^z- 440); 3 asa n-dena [ 471 ]baiy (Jl zn Hii. 6, is. — Impcrat. PI. 2 (lenaid immacallaim FB. G; denaid mo reir-se Ki; 74. — Praes. sec. Sf). 3 ni deuad Gl. zu Hy. 5, 5; PI. 3 üi dentais . . comairli rig SC. 22. — Pruet. PI. 3 CO n-dmsat ceunach fris FB. 11. — Pass. Praes. Sg. 3 darsin-dentar Gl. zu Hij. 6, 4 (s. drocliet). — Conj. Sg. 3 dentar fiat ScM. 6; TE. ?> Fg.; li); cen CO dentar comarli fris FB. 6. — Praes. sec. Sg. 3 las n-deiita iud fled p. 311, 29. — Part, necess. denti faciendum Z^. 480; is denta dait . . ani sin SC. 13. — Inf. de- nom, denum facere Z'^. 771; denam a thige FB. 4; na fledi p. 311, 33; a denam samlaid das so zu machen FB. 7; Gen. fer denma Lairgine Gl. zu pistor SG. 1841j (Z^ 486); muilt denma jj. 311, 30 ; fäd a denma die Veranlassung ihn zu machen Hy. 7 Praef.; Dat. dö denom in tigi FB. 2; oc ä denam ibid.; nach fetat do denam döib FA. 28; SC. 42 H. ; do denam thole De FA. 23 (denum LBr.); uilc fria p. 132, 10; oc denam a n-enig FB. 94; feis Temra do denam TE. 2; 9 Fg.; debaid do denam FB. 34; Gl. zu Hy. 5, 75; ni thic do neoch molad . . do denum dö j9. 169, 22; Acc. a denam in cennaig FB. 77 ; fri denam ferte Gl. zu Hy. 5, 95; fri denaim ferta Gl. zu Hy. 1, 49.

dene F. Schnelliglceit; cele- ritas Z^. 18. ^ Nom. dene lochet Hy. 7, 21; deni FB. 30; Dat. cu n-dene SP. II 11.

dene, deiiiu s. diau.

denmue i. di-ainmne Corm. p. 15, Hast, Ungeduld; deinmne i.luath no deithbhireach (hasty) O'Clery. — Dat. ar denmni ind aicnid FB. 88.

deumnetach hastig. — Sg. Nom. p. 190, 15; Three Hom. p. . 72, 12.

denmoige FB. 37 Fg.?

deuüas von oben 311. carm. 2.

deuus Weile; sputiiun temporis Z 788. — Sg. Nom. SC. 42.

deoch, deog F. Trank, Trin- ken. — Nom. biad ocus deog CC. 3 Eg. ; Gen. oc cuingid digi SC. 48 ; Dat. CO n-dig CC. b LU. sin dig p. 131, 30; ibid ina dig FB. 59; ina öen-dig 62; do dig CC. 5 LU.? Acc. dig CC. 5 Eg.; 48; Ln.ll.äi dig n-dcrmait SC. 48; ccn dig cen biad ScM. 3; SC. 47; PI Acc. dcoga dermait SC. 48.

de-hoaeh 5 10 eioli r ig , zwe i hen- kelig, s. dabach; de-uacb (TDon. Siippl. dabach.

deoclian Jf. = d i a c n u s. — Sg. Gen. deochain Hy. 2, 4; PI. Nom. ban-dechuin diaconissae Wb. 28° {Z- 226).

deod N. Ende; dead finis Z'^. 57. — Sg. Dat. ria n-deöd läi FB. 90; fo diud sub fine, p)ostremo Z^. 611; fö deöid zuletzt FA. 3; 22; 23; ScM. 8; 12; CC. 5 Fg.; i n-dead a athar post patrcm suum SG. 11^ (Z'^. 660); i n-diaid ind löig Hy. 5, 52; SC. 46; FB. 65; 70; 71; it diäid hinter, nach dir SC. 20; FA. 31; FB. 70; Acc. co deöd läi FB. 83; Casus ohne Praep. deöd läi am Ende des Tags FB. 9; trath nöna deöd läi 91.

deoda s. diada.

deogei* (de-foger) diphthongus Z^ 979; deöir Ir. Gl. 550.

1. deolaid p>oor, insignificant, indigent, in deolaidh gratis O'Don. Sappl.

2. deolaid Gnade; deolid qratia ^Vb. 31c, j7 {Z- 802).

deolaidecht F. Gnade; „favor" Three Hom. Index. — Dat. fer län do rath ocus do deolaidecht in spirta nöib Tliree Hom. p. 42, 21; ibid. p. 90, 9.

deorad M. der Ausgewan- derte; advena Ir. Gl. 303; deorad de Einsiedler, s. crothla. — PI. Nom. deoraid Three Hom. p. 40, 22.

deoraidecht F.exile Three Hom. p. 96, u; O'Don. Gr. p. 294.

der Thrüne; Corm. Trunsl.p.b^. — Sg. Gen. ainm na dere SC. 17; Acc. iuc der tar gruaid deis cec/t meid for ä dernaind clii Three 3IIr. Hom. p. 26, 29; PI. Nom. dera FA. 34; Gen. cen chobair mo der-sa Fä. Epil. 400; Dat. fo de- raib Hy. 2, 2; Acc. a bolg-dera möra fola „his big round tears of [ 472 ]blood" Bei: Celt. III ih 176 {Cuch.'s Tod).

1. der- Z 885, wechselt mit 2. di, s. B. der-mär und di-mär.

2. der- Z'^. 864, wechselt mit 3. di, z. B. der-laigim un d di-laigim, der-ga- bim uHf?di-gabim. V(jl. Wi. Gr.§4Uo.

dera, deara i. digail O'Dav. p. 74.

derl) gewiss; fir-derb admodum certus Z^. 865. — Sg. Nom. is derb ScM. 3, ii; ba derb leö FB. 70; 90; Acc. c&n chomartha n-derb FB. 72. — Compos. tri derbrat/i/r (für derb-br.) drei leihliche Brüder TE. 6 -EV/. ; derbräthir qermane Wh. 24a. (if 2. 857); do derfethar (für derb-f.) deiner leihlichen Schwe- ster CG. 7, derbh-setbur Fg.

derba F. certitudo Z 765.

derbad N. certitudo Z 222.

der-badim ich taiiche unter, ertränke. — Pass. Praet. Sg. 3 CO n-derbadad in sanguiueTFZ>.27a,22 ^Z' 886). — Vgl. dibdud.

derbaim Jlichheiveise, prüfe; proho O'Don. Suppl. — Praes. Sg. 3 rcl. derbas FA. 16.

der-1)an »ST. II 13 (keiner hindert den andern?)- TBF. p. 142, 20. — Vgl. for-bauar.

der-braim I ich fehle, mange- le, lasse im Stich; dearbra i. diu- bairt O'Dav. p. 78. — Praes. sec. Sg. 3 nis derbrad Hy. 5, 83 (i. nis diiibrad).

derbräthir s. derb und bräthir.

1. derc F. Auge; fliucb-dercc lippios SG. 24a {Z' 53). — Sg. Nom. Oss. III 7 [Gl. süil); PI. Nom. mo derca Oss. III 1 (i. mo sali).

2. dei'C, dearc „a hole, a ca- ll e" O'Don. Suppl. — HierJier tri de?-ca sedluch alleuith TE. 4 Fg., oder zu lesen tria derc sedlucb ? im Ms. ist derc über der Linie zwischen dem i und a von tria eingeschalten.

3. derc s. derg'.

dercach s. dearcacli.

dercaid „ivatchman" TBF. p. 138, 8.

1. dercaim ich sehe hin, an; vgl. atchondarc. — Praes. Conj. Sg. 3 Dep. nom derca3dar Hy. 7, 5s. — S-2)raet. dercais SC. 39; dercais cach a cele dib FB. 40 Fg.

2. dercaim s. dergaim.

der-cliöinim, PI. 3 derochoiuet a n-icc desperant salutem suam Wh. 21t {Z- 865).

der-chöiniud M. Verzweif- lung; ahundantior tristitiaWh. 14d (Z^. 802); dercainecZ i. dicredim („disbelief") i. im fagbail fochraicce Corm. Transl. p. 59.

derci p. 169, 11 s. deserc.

derdrethar (5. Sg. Praes. Dep.) ^ JL£. 2 , 10 as ist das für ein Lärm, -jL. welcher rast LI) in deinem Leibe; S-praet. Sg. 3 Dep. co ro derdre- star La. 5 (dertreastair Lg.). — ?¥• Daziiper^r'm. "~-— - ^^

dereln^^er hinter eTheil, das^ Ende. — Sg. Nom. deireadh feol- mhaigh an fiaidh „a hind quarter of the stag" Torr. Dh . p. 135; Acc. thiis CO dered FA. 22; co derith TE. UEg.; CO dered na haidche FB. 81; 85.

dereoil s. deröil.

derfethar s. derlb und siur.

derg- roth; derc ruher SG. 35^ {Z- 61); vgl. for-derg. - Sg. Nom. FA. 21; brönderg ScM. 21, 32; tibri derg SC. 37, 9; ech derg FB. 47; lind, flaith derg Gl. zu Hy. 5, 38; is alaind cocli n-derg SC. 43; Gen. fiad a chlaidib . . deirg SC. 31, 5; Dat. for licc derg äiu FB. 48; F. for ganim deirg ibid.-., PI. Nom. beoil deirg Lg 18. i4^ ^ TE. 4 Eg. partar-deirg Lg. 4:, 7; ax gemma deirg FB. 51; p.' 31U, 34; frasa deo-ga, p. 190, 28 ; cassla derga FA. 28 ; rotha derga ibid. ; Goi. im- berta claideb n-derg SC 19,4; Dat. co sraiglib dergaibp. 191, 20; Du. Nom. da n-gruad . . cro-derga p. 310, 35; Dat. CO n-da cris_derca SC. 23. — Compos. derg-flaid Hy. 5, 38; derg-ibair FB. 55; p. 309, 33; co n-derg-inliud ov p. 310, 34;^). 131, le; TE. 3 Fg.; for derg-lasad FA. 29; -lassid FB. 45; 47; derg-ör La. IS,. 20; CC. 2 Fg.; SC. 31,- 15; FÄ S8; 62; p. 311, 4; derc- ÄC. 7; FB. 74; derg-thened Fi?. 52. — Compar. deirgighttr TE. 4 Eg., schlechte Schreihweise für deirgitbir, vgl. giligbiur ibid.

derg-aim II ich röthe. — Praes. [ 473 ]S(j. 3 rel. dercas riniii ruada SC. 15 (dcrcais H.^. — Praet. ni ro derj? . . a claidcZ^ FB. 79 ; Fl. 3 dercsait a minna allind cliro IIij.^ 5, us.

derge F. liöthe; ruhedo Ir. Gl. 939. — Sg. Ace. a derge ociis a rofoillsi FA. 9 (derc LBr.^.

derg-filliud FB. 30 s. lilliud.

derg-iiat Floh; a flea O'Don. iS'j(j)j)?.; Corm. Transl. p. 57. — Sg. Nom. dergnat coUa coirme SC. 25; ri. Nom. dergiiatta O'Don. Gramm, p. 371.

der-goiu i. diguin no sarugudh O'Bitv. x>. 72.

dergiid M. das Zurechtma- chen des Lagers, Lager, Bett. — Dat. dim dergud de strato meo m. 21«, 7 {Z'^. 26); iar n-dergud a rigleptba doib LL. 41. a. 2 {TBC. Acc. thänic döib . . co dergud FB. 80; PL Nom. derguda indlithi 53; Dat. CO n-dergothaib sainamraib 54; dergodaib 79; bi far n-dergudaib in stratis vestris Ml. 20c, i {Z'^. 839).

derigim, deirg-im I ich ver- lasse, verliere; dergim desero Corm. Transl. p. 6S elud. — Praes. Sg. 3 nis u-derig si dam ne amittit qiiidem ea Wh. 9^1 {ZK 430); PI. 3 citne clerig notrefet, citne oic not n-deirget „tvhether clerics dioell init, tvhether tvarriors abandon it" Three Hom. p. 110, 16. — Inf. dergi ind iuaid i m-batar Tltree Hom. p. 106, is.

der-mall selir langsam. — PI. Nom. nibdar dermaill a di dhöit Corm. p. 13 cerball.

der-msir, -iiulir sehr gross, ungeheuer; enormis Z^ 865. — (S'^. Nom. stüag dermär FA. 8 (-mäir LBr.); lassar 21; drochet 22 (-mair LBr.y. drem 29 (-mäir LBr); slog derm-div p). 191, is; Gen. tened äermäri p). 191, is; Dat. co m-brön . . dermar FA. 16 (-mair LBr.); do nuallguba dermäir p. 191, 25; Acc. iiuallguba dermar FA. 33; PI. Nom. slebi . . dermäri p. 191, 15; Dat. i n-glcDuaib . . dfj'maraib p. 191, 28; Acc. F. a rigna dermära SC. 30, u; Du. Dat. ina n-dib n-airecbtaib dermäraib FA. 4.

deriuat N. Vergessen; dermet ohlirio Z^. 223. — Gen. dig n- dermait FB. 48.

deruiatach v er g esslich; ohli- rio.ms Z^. 885. — Sg. Nom. ni dam dermatacb p. 141, e; 20; 327, 32.

dermatim ich vergesse. — Praet. Sf/. 3 dermatis Three Hom. p. 112, 11; 118, 29.

der-moiniiir III Dep. ich ver- gesse. — Praes. Conj. PI. 1 co n-dermanammar-ni inna imned sin 311. 21c, 3. — Vgl. dermen i. der- mad O'Dav. p. 79.

derna Handfläche; the palm of .the hand Corm. Transl. p. 60. — Sg. Acc. dorat iarsin a dernaind fria rose Three Hom. p. 64, 27; p. 26, 3') {s. der); PI. Acc. triana n-dernanda ihid. p. XI.

derua, dernad, dernain, derusat, derntar Formen su do-guiu ich mache. — Praes. sec. Sg. 1 co n- dernain ut facerem Pr. Cr. la; nach derninn-se qiwd non facerem Wh. 8a [^Z'^. 444); 3 am«? na der- nad eter in n-imcbossäit i^.B. '11. — Praet. Sg. 3 co n-derna coic blogai de p. 41, 20; minmirend di ^. FB. 86; X^-,:^ conid derna 87; ^t co n-deriiffi '^1; co n-derna mo cbomarli-sea 8; ba buidhecb . . ara n-derna TE. 14 Eg.-., co n-dernai loch de p. 42, 13; co n-dernui TE. 18 Eg. cecha dernai do fertaib Gl. Sil Hy. 5, 41; PL 1 Dep. co n- dernsumar-ni fleid dö Three Mir. Hom. p. 14, 19; 3 CO n-dernsat gnima möra Lg. C:i^. val. co n-der- "TT gensat SG. 187^ {Z'K 886). — Pass. Praes. Conj. 3 co n-derntar lim do eges TE. 9, 12 Eg. — Praes. sec. PL 3 CO n-dernaitis a thiugmaine le TE. S LU. — Praet. Sg. 3 no CO dernad ri'u mo dal SC. 44, s; nach dernad etercert düib FB. 75; CO n-dernad öenuch TE. 15.

1. deröil penuria Wh. 18a (Z^ 886).

2. deröil, dereoil wenig, schtvach; feehle Corm. Transl. p. 14 diss; ni bu dereoil Gl. zu nir bo diuir Hg. 5, 31. — Sg_. Nom. ni ro ob . . in gr.äd sin ar na facistea CO m-bad deröil lais SMart. 14; [ 474 ]Acc. in cloi tleroil p. 144, ii; go ii-deania se dioghbhäil deireoil „sovie liftle hurt" Torr. Dh. p. 138.

deröilim ich sehiväclie. — Praes. Sei. 3 deroilid . . ocus toirnid na pecdachu ])• 1^0, 13 {humilud peccatores).

derrit verhör gen; deirrid, dei- rid secret, mystery O'B. — Sg. Acc. culloc n-derrit „to a secret place SMhrt. 15.

derritiiis M. Verhorf/enheit. — PI. Nom. rüine ocus derritiusa flatha nimi FA. 2 („mysteries and hidden thinfjs"); däna ocus derri- tiusa na n-dliged u-diada ^5. 169, le; derritusa ocus focraice..nimi JPJl. 1.

dersaig-im ich erioache; I ivatch O'-R.; vgl. diuscim. — Praet. S(/. 3 ni dersaig TE. 12 LU.

derscaigim III ich unterschei- de mich, zeichne mich aus. — ^ Praes. Sg. 3 ni derscaigi non differt SG. 40a (Z- 437). — Praet. Sg. 3 ro derscaig do mnaib firend SC. 33, 25 ; De2). ro dorscaigestar . . do thigib inna hamsiri sin FB. 1. —

derscaig'thech ausgezeichnet. — S(). Dat. CO cttmtuch derscaig- tech>J. 13.

dess recht, südlich; deas dcx- tcr Ir. Gl. 386. — Sg. Nom. a lani dess Oss. I 4; laimtech a des seine Rechte SC. 18, 4; Dat. for laim deis ad manum dextram Cr. 19^; [Z'^. 612); for deis zur Rechten FA 34; SC. 11, 3; do deis Maire FA. 6; ina läim deis FB. 91; Gl. zu Hy. 5, 34; na leitb deiss SG. 33, 9; cot laim deis p. 40, 35; PI. Dat. ar dornaib desaib SC. 19, 4. — Adverhielle Arisdrücke: dessam rechts von mir Hy. 6, 2; dessum 6, 54; andess südlich Z'^. 611; Hy. 2, 10; ScM. 20; Oss. I 9; fa dess rechts, südlich Z'^. 612; Hy. 2, 47; p. 144, 1; siar-des südwest- lich Lg^VL_ — Comp OS. des-cert; do dcs^ertais p. 310, 21; ina n- des-lamaib SC. 40; tri des-leme/id drei Bechtssprünge 47.

dcscad M. faex, fermentum Wh. 9i> [Z 803). — PI Acc. CO dcscthu ad fcces 311. 1391^.

descaid F. Zeichen. — Sg. Nom. descaid serci TE. 6 LU. is adae din telcud fri badart ocus is airde codalta, unde dicitur des- caid cbodulta freslige Corm. p. 3 adart {auch gehört es dazu, sich auf ein Kissen zu legen, und es ist dies ein Zeichen des Schlafens; daher man sagt, ein Zeichen des Schlafens ist Sichniederlegen).

des-cert der südliche Theil; regio meridionalis Z". 612 Not. — Sg. Gen. naim . . a descirt FA. 4; Dat. i n-deisciurt Letba Hy. 2, 10.

deseipol = d i s c i p u 1 u s ; äiscibul Ir. Gl. 438. — PI. Nom. descipuil Isu FA. 6; Dat. do. .desciplaib Isu2.

de-serc, dearc, derc F. Liehe, Barmherzigkeit; dearc amor Wh. 33(i {Zi 26). — Sg. Nom. a derc FA. 9 LBr.; Gen. inna de- serce caritaiis Z^. 242; lucbt na deirce FA. 1 (derci LBr.); 34. — Vgl dearcacb.

desiu hinc Z'^. 347; frie anall frie desiu lütra citraque SG. 71'^ (Z'^. 611); tar sonnach desiu . . tarsiu sonnach ille diesseits der Matier . . jenseits der Mauer LU.])- 23^*, 21, 23; vgl. fri sonnacb adiu . . fri sounacb denall ibid. is, 19.

dessel nach rechts geioendet; ro impö dessel ina frithlorg „he returned righthandioise Three Mir. Hom. p. 20, 3; tete dessel na rätbai ihid. p. 34, 31. — Vgl. sei.

dessid Perf er setzte sich nieder, consedit; deisidh i. tarra- star O'Don. Siqjj^l.; populus qui sedebat in tenebris, in popul deisid (dessid) i n-dorchuib Three Mir. Hom. p. 2, 2; 19; deisidh aca oder leo „it ivas resolved hy tliem" O'Don. Gr. p. 257; dofessid, dofeisid varia lectio Corm. lethecb {Translp. 103). — dessid ScM. 9; 13; dessid ocon muicc ScM. 8; 16; dessid forsind airiniucb na imdai SC. 10; 30; med nad mod i u-desid inna sudiu FB.%i; CO n-dasaid FB. 47? PI. 3 co u- desitar . . inna sudi FB. 21 ; co u- dcsctar 91. — Vgl. iu-destetar in- sidernnt Ml. 58^.

for deslem grene Hy. 5, u (i. for [ 475 ](lesred) „on a sunhcam", rr/l. clcis- leaun „a heam or ray of lujht" 0"B.

desmireclit Beispiel, exem- ! lümn. — Scj. Gen. im gabail cle- simrechte de MHj. 2G'1, 17; Dat. iar n-desmirecht Pöil Three. Hom. p. 92, 11; is; iar n-desmberecht sin 23.

desred 6^/. zio Hii. 5, a-t?

det Zahn. — S(j. Nom. FB. i 37 EV/. ; J)«^. do deit ad dentem SG. 67 [Z- 18); PZ. iVom. gela det > ^aud p. 132, 2i {zu lesen deta?); iW. I«*^- ^ce. imraa d_eta nemanda L r/. 4, i7. |X»/-. (W»^ — Comp» OS. calg-det i. ar a m-biat i d£t. , na halta det i. det mil moir a im- duirn, no calgdet i. direch amail folg O'Dav. p. 72; „u tooth-ldlted or straif/ht-edged sword" On the Mdini. Ind.; claideh det „an ivory- liiUvd sword" Tliree Hom. p. 64, 17.

detladach rauchig; deatach „smolce" O'Don. Suppl. und O'B.;. s. diaid und vgl. seitfidach. — Sg. I Nom. talum . . detfadach p>. 190, 33 ; tene . . detbudacli p. 191, 12; PI. Dat. i n-glennaib detfudachaib p. 191, 28.

detg-ein die Zähne. — Nom. •Y- detgein nemanda La. 18. is.: deid- ghin coir comard TE. 4 Eg. ; Gen. j|^set a detgni dianim La. 4. (i_ (deit- ^ gein jLc, deidgin Eg).

detliMr angemessen; lawful Corm. Transl. p. 53; necessary O'Don. Suppl. deithbhireas {law- fulness). — is dedbir est necessarium Wl). 3t {Z- 711); is dethbiV dait SC. 6; 45, 19; deithbzV FA. 34 LBr. ; SC. 2; FB. 30. — Compar. deth- hiri FA. 34.

dethitiu F. Sorge. — Sg. Nom. is dethitiu don Liath Macha in corp i'it „a heavy care" Bev. Celt. III p. 183; Dat. i n-dethiti FA. 27 LBr.

detla i. daua Fei. Prol. p. 242.

di, seltner de [Sy. 2, 26; 6, 19; Lg. 16; FB. 13) Fraep. mit Dat. ron-herah, von-weg; de Z'^. G36; vgl. die Präposition do, die merk- würdiger Weise oft anstatt di ge- braacht tvird. — Mit nachfolgender Aspiration, z. B. di churp FB. 22; di chlandaib SP. V 10; 14; di thenid FA. 21. — Mit dem Artikel zu din, dind, PI. dina verschmolzen. — Mit angefügtem Personalpro- nomen: 1. S(f. dim SC. 29, is; dim-sa FB. 7t;': 1. PI. dind FB. 36; 5. PI. dib J'^5. 94; Xff. 1; S. Sg. de, de-sium Hy, 5, 2» ; -F-ß. 76; F. di lf2/. 5, d9; 3. PI. dib, dib; diib FB. 21. — Jfti angefügtem Possessivpronomen: 1. St/, dim chlaind FB. 22; 92; i. 7'/. diar trögi Hy. 1, 31: 2. Srj. dit .W. 13; .3. Sfj. dia, dia FA. "lO (da ilfr.); 5. PI. dia n-, dia n- FA. 27. — Mti angefügtem Relativprono- men: dia n-, dia n- SC. 33, le; X.r/. 1 ; p. 132, 19. F//Z. die Con- junction dia n-. —

Gehrauch, 1) rem räumlieh bei verschiedenen Verben der Be- toegung, Entfernung: di cech aird s. aird; co tiiitet dia medon so dass sie von seiner Mitte herab- fällen FA. 22; SC. 33, le; trägid in pian dib die Pein iveicht von ihnen FA. 24; FB. 36; ni thuar- gaib a cend dia gliin nicht erhob sie ihr Haupt von ihrem Knie Lg. 17- ni dingaib ni dib FA. 16; ro cüuir a mertnigi . . de er warf seine Schtoäche von sich SC. 31; FB. 88; na curid cor dib La. Xl mo chend do beim dim-sa Fj}. 76; 77; 94; ScM. 7; 10; 12; co rag- baiset alläma di muir i£. 13; niges aumand na näem dincTuitrMmma cliinad der die Seelen der Heiligen von der Last der Schuld reinigt FA. 16. — 2) Zur Bezeichnung der Herk,u,nft: cinsiu di churp rig sceo rignai ich bin entsprossen von dem Leibe eines Königs und einer Königin FB. 22; na rig di chlandaib Cualann SP. V 10; 4; 12; u; ingen dissidi TE. 20; cethri bargeiw di cach miach vier Brode von jedem Sack FB. 9; ro böi di setaib 74; De de nimib Hy. 6, 19; biaid olc de Böses wird davon kommen L g. 10; FB. 6; ScM. 2; p. 130, 26 ; cicl dia m-l)üi woher kam La 1.; TE. 10 LU. FB. 56; ScM. iO; is de atä daher kommt ScM. 19; 21; conid de batir SC. 2; 29, 2; FB. 68; 69; 70; Sc3L 21; [ 476 ]CG. 4 LU. in dig tonnaifl dia n- erbalt an dem er starb Lg. 17, 32; FB. 70; atä dit seirc-seo es ist von der Liehe zu dir TE. 10 LTJ.; SC. 33, 28-, FB. 29; 43; 55; 82; Lg. 4 , s; de inchaib na n-atairi J"^. 13; dit däig um deinetwillen SC. 16; di sudiu in Folge davon FB. 6; p. 131, 7; SC. Vl; di sudi FB. 57; is tormach peni ros tä de FA. 29 LBr. — 3) Zur Bezeich- nung des Ganzen, von dem Etwa::; fehlt, übrig Weiht %(,. s. iv.: atesta desiii was davon fehlt ScM. 6; SC. 13; conna fargaib ni de so dass er Nichts davon iihrig Hess ScM. 17; de molad De ni anad Gott zu lohen hörte er nicht auf Hy. 2, 2g; SC. 36; FB. 72. — 4) Zur Bezeichnung dessen, aus oder mit dem man Eticas macht: din chloicli dorigne saland aus einem Stein machte sie Salz Hy. 5, 40; CO n-dernae öencliarnd dib FB. 84 ; ^ 86; 87; %„19; 41, is ed ¥: ^ dognith 3ee ^^." 142, 22 ; ba fota m'irchor din chloich tveit war mein Wurf mit dem Steine Oss. II 2; b^im dind ecbfleisc einen Schlag mit der Peitsche SC. 8; FB. 57; 77; tolleci aurclior de 82; 87; is dib-side sraiglit mit diesen peitschen sie FA. 16. — 5) Für den Genitiv des Stoffes: crand caingil di glain ein Altargeländer von Glas FA. 13; 27; iarna brechtrad di gurm 11; CO srethaib . . di liic lögmair 13. — 6) Für den Gen. partitivus: oeucbainle dina cainlib sin FA. 13; cleith di clethaib FB. 25; fer dina feraib 61; 91; tolleci gegän dib fair er warf einen von den Zioeigen auf ihn 87; 81; seneste?' dib eins von den Fenstern 3; fex' di Ultaib Jvff. 6; tri chet de ültaib 16; FB. 2 ; 9 ; 25 ; 55; ni fil diib mnäi nicht ist unter ihnen ein Weib SC. 6; inti dib FB. 20; araile dib FA. 15; 27; FB. 40; 65; cäch dib Lg. 8; FB. 20; 6; 74; cach dorai^~?r!T) FA. 15; FB. 21; 54; 80; 81; cach öenche(')l..dib-sede FA. 10; FB. 65; nech dib FA. 12; FB. 14; 20; 90; cach ae dib FB. 45; cip e dib 94; sochaide dib ScM. 5; fri luclit alle dib FA. 9; slög dib 22 (dann slög alle); indala leth dind rigthig FB. 15; aen di chardib FB. 41; ina m-böi di degmnäib 28; ni cluinter din gärbthoraind sin acht länbec nur sehr wenig wird von diesem scharfen Donner gehört FA. 14; mir dot- lucestar dind lucht Hy. 5, 47. — 7) Nach dem Superlativ und superlativischen, Begriffen: ba hail- dem dib SC. 6; FB. 51; SP.Y 2; ba dili lais dia düinib TE. 1 Eg. rogu de mid ocus fin p. 133, 3. — 8) Nach den Begriffen satt, voll, genug: ba sathech . . de Hy. 5, 28 [satt]-., län . . dia aurdarcus ScM. 1; FA. 21; FB. 67 {voll); nach lor leis di cath SC. 36 (genug). — 9) Nach samail (Ebenbild): ni fuair a samail di graig SC. 37, e; ni fuair a samail di rig s. — 10} Nach getoissen Verben: ni bertais buaid dib nicht trugen sie den Sieg da- von Lg. 8: immafoacht de FB. 40; ro iarTach'tdeiJ. 40, 18; 42, 9; TE. 19; imcomaircith scela di TE. 5 Eg. (fragen):, ro gaid . . di Hy. 5, 49; dia n-ebrad von denen gesagt ivorden ist p. 132, 19; FA. 15; "is de at- berthe in siriti de deshalb lourde „der Riese" von ihm gesagt (ivurde er sirite genannt); ro ainmiiiged disi sie ivurde genannt SC 17. — Nicht erledigt: din mac CC b LU. de Hy. 2, 24; SC. 37, 21.

di s. di xvnd do mit Fron.

1. di- die Praep. di, Z^ 873.

2. di- Part, privativa, Z^. 862. Vgl. der-.

3. di- Part, intensiva, s. di-mär, di-nert. Vgl. der-.

1. dia, s. di mit Pron. poss.

2. dia s. do mit Pron. poss.

3. dia M. Gott; deus Z^. 222. — Sg. Nom. Hy. 6, 2; 3; is; 5, 17; p. 39, 13; 40, 31; 48, 24; Dia lern Hy. 3, 6; 6, 9; Dia du nim SP. III 4 (vgl. De de nimib Hy. 6, 19); Dia athair Hy. 6, e; dia talmaide FB. 15; Gen. i fiaduaise De FA. 18; 24; for deis 34; läm De Hy. 7, 32; molad 2, 26; FA. 5; oc digde Hy. 6, 19; im seirc De 5, 21; mac [ 477 ]5, 6; 5g; 101 ; 6. 1.3; öengoinne 25; aingil 2, 13; 64; do aidilcnecbaib j} 40, is: flatha Hy. 1, 40; 5, 102; Gl. SU Hy. 5, 10; ecailsc FA. '25; briithre 2d; ii;/. 7, 31; seu 1, 1; 3s; bennacht 5, 104; tole FA. 23; nert Hy. 5, 45; 7, 2«; cumachta 27; gnüsse FA. 6; 20; ciall, rose, cluas, intech, sciatb, sochraiteir^.7,28 — 35; De athar 6, 4; Dat. do Diap. 40, 32; FA. 12, 23; Acc. fri Dia FA. 12; dar Dia hei Gott Hy. 4 Praef.; Voc. a De jj. 40. 34 : De mair Hy. 2, 9; P/. Dat. diar n-deib T£. 14 Ey. — Com2} OS. oc dia-guide i. oc guide De Gl. zu oc digde De Hy.6,.

4. dia Tag; die i. latbi Corm. p. 15; (7ie.s Z^. 270; tvir(f besonders in yetcissen Verbindungen gebraucht: Vi dia bratba Gl. zu, in die Christi TT^. 23c (Z- 271 a?s Gen. yefusst): tis dia mis komm nach einem Monat {eigentlich: am Tage eines Monats) LU. p. 131, 25; dia tcöra nömad TE. 11 LU.; dia tri la ocus teora n-aidchi FB. 42 £V/.; cach dia jeden Tag TE. 9 LU.; 11; F^. 26 LBr.; 2) fri dei, fri de interdiu Z- 271; fri de bei Tage Hy. 2, 28 (i. illo); CO dea iartaige 20 (i. co bratb); 3"! in-diu hellte, hodie Z'^. 271; 609; ?>. 39, 22; Hy. 7, 3; 7; 17; 2c; 62; Lg. 17. 19; 35; 53.; 18, 37: p. 131, 24rX»ss. II 2; ISC. 5; 13; 14; 17; 32; 33; 45, 3; FB. 31; .32; 76; indiu Hy. 7, 1; 50; cussin- diu bis heute SC. 7; cosindiu FB. 44.

dia ScM. 3, is?

1. dia n- s. di »w* Fron. poss.

2. dia n- s. di mti Prow. re^

3. dia u- (Fron. rel. a n- mit der Praep. di) 1) als, mit Praete- ritum, 2') wenn {mit Praesens, mit Praes. secnndarium, mit Conjunc- tir, Futur, Fut. secundarium); si Z^. 709: bisiveilen da n- statt dia n-. — Gebrauch, 1) als: dia m-bai illobra Hy. 2, 45; p. 17, 26; 35; fechtus dia m-bui TE. 15 Eg.; dia ro forcoingair FA. 2; di'a ro es- comla, dia rucad 3; dia ro chreit 32; danam thuc SC. 45, 7; da rö edpair FA. 32 (dia LBr.). — 2^ wenn: dia siabairtbfT immi FB. 61 yConj. Praes.?): dia fuasnaither 48 {Conj.) dia m-be nech occä sirfegad imme . . , fogeba FA. 10 {tüv nz nfQt^T/.tTDj, tioi'iofi ; FB. 24; d iamsa j^ff. p, -'.^ FB. 48; dia ii-apra TE. 13 LU. dia nos faictis . . 110 legfaitis FA. 8; dia cluintis . . nos gebad ule critb 14 (ei uy.noi£v, zQi/itoiev äV); dia m- bad Conchobur credbaigte . . , is Cu- cbulaind cobarthe SC. 29 {mehrmals, mit mä wechselnd); diammad 11, 7; da m-bad 29, 13; da m-bad lim firiu ule . ., dobeVaind . . ar gnais in bale ränac 33, 35; diamtis 11, 2; da n-iccad 29, 5; dia coistithe frim . .. ni rigtba chucu 7; dia n-dernad FB. 11; dia tuctha ibid.; dia tisat ..,dut icfat SC. 6 {iäv eXü^ojair); p. 133, 7; dia tisad SC. 29, is; ro päd at slän chianaib, dia fesmais TE. lOLU. {vyiaivfQ äv, ei syvojfxev).

4. dia u- s. do mit Pron. poss.

5. dia n- s. do mit Pron. rel.

6. dia u- s. da.

1. dialml duplex Z 980; Dat. ar chonsiu diabuil pro duplici con- sonante SG. 8*. — Dazu wohl auch cöic-diabail.

2. dlabul = diabolus Wb. 29b. — S(f. Xom. p. 191, 26; Gen. dia- bail FA. 20; 29; i n-gin diabail 20.

diada göttlich; diade divinus Z 792; deoda Fei. Jan. 9. — PI. Gen. na n-dliged n-diada p. 169, 17.

diadacht F. Göttlichkeit; then- logia Ir. Gl. 81. — Gen. i n-oen- iaid diadachta ocus doenachta FA. 34 LBr.

diag icegen, vgl. däig; diag inna comraime SC. 2; diag neich las tudcbad 16 [gleich darauf dit däig); diag Dechtiri p. 328, 15 {vgl. p. 140, 11 VI.

aiiial diaid „like smoke" SMart. 34, rgl. ,,deo breath, air" O'B., detfadach.

diaid, iiia diai? FB. 70 Eg., 1 1 Fg., a n-diaigb TE. 9, 15 s. dead.

diall Gl. zu diverticulum SG. 53i>; declinatio Z'K 986; vgl. di-rellsat deviarunt Cr. 37c (^2. 873).

1. iMnianir geheim, verborgen; diamir obditus SG. 183^; in diamrän clanculum SG. 218» {Z- 273). — [ 478 ]Sq. Dut. donibeir immagiii diamair TBF. p. 146, 14.

2. diamair e in v erho rcj n er Ort? Vfjl. „in the Diamhraibh [or deserts) ofBrcfjia" O'C. Onthe 3Iann.UlU. — Sg. Acc. eter chlitar is diamair SC. 44, 7; PI. Dat. i n-diamraib deiritib parrduis Gl. zu Fei. Pro?. 21. Acc. äibuiusa ocus diamairi SC. 49 {„delights and secrets O'C).

diamuin rein; i. glan O'Dav. p. 76; pur^is Wb. 6^ {Z- 250); i. di-auim {„loithout hlemish") Corm. Transl. p. 62.

dfaii schnell; celer Z'^. 18; violent O'Don. Suppl. — Sg. Nom. ecb. -dian FB. 47; 50; ^9 310, 23; dub dian dammi FA. oO LBr.; Gen. F. gäitbe dene Hg. 2, 39; debtha dene SC. 25; Dat. di echtra dian Dectiri j3. 328, 23; Acc. ar in galar n-dian Gl. zu Hy. 1, (s. — Compos. dian-galar; fri dian-bas Hy. 7 Praef. — Adv. CO dian Oss. III 3. — Com- parat. deniu rad „swifter tJian spcecli" Three Hom. p. 22, 17; 28, 21.

diauad s. diaiiid.

dianall, diaiidroch FB. 47 s. ds'i ■inid all, drocli.

diandaini CC. 2 LU.? s. andani.

dian-galar lanqor {„the lethar- gy") Gild. Lor. Gl. 258. — Sg. Acc. ar diangalar Hy. 1, g (i. ar in galar n-dian).

dianid cui est, quibus est FA. 14; 24; 33; dianad 14 LBr. — Vgl. Wi. Gr. § 387.

di-aiüm makellos; Gl. zu dia- main Corm. Transl. p. 62. — Sg. •^ Nom. set a detgni dianim^£^ 4j_i6j_ vjt_ Acc. fria cruth . . n-diauim IgT

1. dias spica Ir. Gl. '6ö,' zivei- silbig Fei. Nov. 24; Wb. 13« (Z'^.623^.

2. dias F. Ziveiheit von Per- sonen; in dias sin haec duitas, hi duo Z'^. 311; ist zweisilbig, z. B. Fei. Mart. 13. — Nom. in dias FB. 15; acht dias namma SC. 3; Gen. tigerna deisi duumvir Ir. Gl. 398; Dat. a n-dis in ihrer Ziveiheit = die beiden p. 132, 18; ar n-oen-dis wir zwei allein SP. II 5; etruib far J/. n-dis zwischen euch zweie n L(j. d^ ^ Acc. cenmothä in dis sin FB. 94V

di-asnete unaussprechlich, unsagbar. — Nom. cinnachta diasnete in chomded FA. 12 (dia- suethi LBr.); is difaisneti FA. 19 LBr. [äir'im LU.): PL Acc. hriathra diasnete na n-aingel FA. 2 (dia- sneti LBr.).

1. dibad Erlöschen, Tod; i. adbul bäs „an enormous death" („to become extinct, or to die ivi- thout issue" O'Don.) Corm. Transl. p. 61; dibath i. adbbul bäs i. iar- sinni ni facuib nech dia eis H. 3. 18 p. 68, col. 3 {Stolies l. c). — Acc. cen dith cen dibad FA. 85; faithi cen dibad Hy. 1, 47 (,i. in poena).

2. diball ,,property of a de- ceased person Sullivan On the Mann. I p. CLXIII; vgl. O'Don. Suppl. — Acc. dibad bethath che Hy. 5, 22, Gl. i. indbas („ptrofit"); ni rir mac De ar dibad o, Gl. ar indbas . . {„for gain'-^).

dibairgim i chtve r fe, schiesse ; „dinbhracaim to cast, throiv" O'B. — Praet. Sg. 3 nos dibairg FB. 65 (diubraic Fg.); ro dibairg in n-gai Bev. Celt. III p. 178. — Inf. 1) do chloen-diburgun la drochdaine Sc3I. 17. — 2) „diübhracadh shoo- ting with a botv, military engine, musket" ff Don. Siiptpl.; PI. Dat. do cloin-dibraicthib ScM. 17 H.

dibdaiin, ar-dibdaim III ich lösche, lösche aus, vernichte. — Praes. Sg. 3 indi ar-dibdai Gl. zu exstinguentis Ml. 48c. _ Conj. Sg. 3 ro dibda Gl. zu Hy. 4, 5. — Praet. Sg. 3 ar-ro-dibaid itith iud Israbel spiurdalti inna noib Wb. 11 <i {Z- 882, „restinxit sitim" Stolce.^. — Inf. do dibdud a brotha SC. 36. — Vgl. CO n-derbadad.

dfbechau „throat" Gild. Lor. Gl. 135.

dibergr F. Zorn, Aufruhr, vgl. ferg? dibhfeirg r er enge fJDon. Gr. p. 272. — Gen. iarsin tress diberge sin Bev. Celt. III p. 177 {„after that onslatight"); PL Acc. fossudiur a n-dänu ocus a n-diberga p. 327, 40; 141, 27; 12.

dibei'iLrach zor n w ü t h ig , Un [ 479 ]rulistifter, Bchell; „n rinäietii'c 'person, a rehel, a handit" O'Don. Snppl.; „dibhfeargacli farious, rin- dictwe" (JB. — Fl. Gen. nonbur »lihercach Hy. 5, 65.

fo (lil)i FB. 13, debi Eg.?

for dun dibiü FB. 46, genauer ior du» dibni occidet nos? etiva zu etir-dibnet perimnnt Ml. Ib^, c, ni air-dben nee inteiimit SG. 30» (air- di-ben, Z-S-2), vgl Wi. Gr. §310'?

dibirim I hanish O'B. — Inf. di'birt O'Don. Gr. p. 200.

dibliiiaib s. da und liu.

dibocht Hij. 6, 8 {„demons' an- g,ush-)y

di-cliauim cano, dichau brichtu Corm. p. 32 nescoit.

diburguu s. dibairgim.

di-chelim I ich verhehle, ver- berge. — Pass. Praes. PI. 3 ni dichliter Gl. zu Hy. 6, ii. — Part. ni diclielta Gl. zu nad chlethi Hy. 5, 71. — Inf. Nom. is eola side ui fil nach diclith airi g^iarus hie, non est ulla celatio cor am eo Wb. la {Z- 802); dicheilt Etäiniu fair TF. 18 Eg. (vgl. Wi. Gr. § 354e).

dichell F. Vernachlässigung. — Nom. ni dermat na dichell „{there has) not ibeen) forgctfulness nor neglect" Fei. Epil. 121; do- gniat tröcaire cen dichill FA. 27 (dichell LBr.) o ro damnad a for- cetul ceu dichill F5. 30 ( dichell E'ry.).

dichill, vgl. „dithchioll M. endea- vour, industry" (JB.? „Ni hiongna liom an cluithche do bhreith dhuit, a Oisin", ar se, „agus a dhithchioll ag Osgar da dheunamh dhuit" . . „seeing that Oscar is doing Ins best for thee" Torr. Dh. p. 146. — Dat. dorn dichill Hy. 5, io5 {„for my protection" StoJces, dichill protec- tion O'B.).

dichend iiime TE. 9 Fg.?

att diolieiui eine in einer Ge- schivulst (att) bestehende Krankheit? — I>at. ar att dichinnn SG. Incunt. (Z-. 'J4'J); Acc. CO n-derna att dicend dia churp SMart. 35, „a sudden(i) swclling" Stokes, mit Berufung auf dichennaib „continuo, ex tempore".

dicheuuaim II ich köpfe; 1 be- head O'Don. Gr. p 272. — Inf Dat. iarna n-dichennad FB. 11.

dichetal dooheimaib „exiem- p orr r e e 1 1 a l ", ein Zauber in itnjiriiris/rlrti Versen, den S. Patrick nicht rcrhot, da er nicht mit einem Opfer an die heidnischen Götter verbunden war; s. Corm. p. 24 imbas forosnai; 0' Curry Man. Mat. p. 240. — PI. Acc. tria brichtu agas dicetla agas cantana Aen. Carm. p. 526, 5.

dichmairc „any unpermitted, and therefore illegal, act" Stokes, Fei. Index; nad char dichmaircc i. ni con cardis galt (fheft) Fei. Aug. 16. Z -7 ? — Dazu als Adverb dichmairc i. '^ßC 327» ein athcomarc {„tcithout asking") Corm. Transl. p.'öi, ivithout asking permission O'Don. Suj)pl.; dich- maircc hVilad ohne die Ulter zu fragen p. 143, 2.

di-ehöem unfreundlich. — PI. Nom. nit dichoim a dorsidi Ml. carm. 2, 24 („unkindly" Goid.^ p. 20, immites ZK 226).

dichor s. di-chiiiriur.

dichra „fervent". — Sg. Acc. CO n-derna-siMW ernaigti n-dichra Three Hom. p. 118, 20. — Adv. co dichra ibid. 104, 5.

dichrichide SP.IIg abgegrenzt, vql. dechrigim {von crich) dispesco SG. 391» {Z- 438).

di-chuiriur TII Dep. ich entfer- ne, vertreibe. — Conj. Sg. 1 cura dichuirer mo pecda dorn deggni- marthaib Gild. Lor. Gl. 261 {zu: donec . . peccata mea bonis factis deleam). — Pass. Praet. Sg. .3 ro dichuired in chomrorcain sin SMart. 23. — Inf. dichor cecha doccwmla „to repel every hardship" Three Hom. p. 84, 6.

di-chiimiic Ohnmacht. — Sg. Gen. golgairi thruag dichumaic p». 190, 17?

di-chumung' Ohnmacht, Schirä- che. — Sg. Gen. däine dochlu di- chumaing SC. 25? Dat. i n-diclm- mung „in weakness" FA. 24 (di- chumang LBr.).

oen didail SP. V 12 „without reprouch" ?

[ 480 ]diduad 31. Trost, Trösten, Stärkung; dithnad remissio, so- lacium Z'^. 803; vgl. dodonaimm. — Sg. Nom. mad slaän in ball iarna galar is diduad donaib ballaib ailib Wh. 12i> {est refectio ceteris memhris Z'^. 996); cid ind fochith follongam dober dithnad dar a hessi was mich das Leiden ist, das wir erdulden, er cjieht einen Trost dar- nach Wh. 14b (_Z- 997); Dat. do glanad ocus didnad anmand inna firen FA. 16 („to cleanse and pu- rify" Stokes'i.

die s. 4 dia.

difaisueti s. diasn^te.

niaui dig, dig"sid s. decliad.

i'i dig- s. debcli.

di-galiiiii I icJi vermindere. — Praet. Sg. 3 ro digaib a thtiara sie verminderte seine Speisen Gl. zu Hy. b, (js; nis digaib allenaniain Hy. 5, 2g; nis digaib allin 36; ni digaib a nert es; nis digaib ni dib FA. 16 LBr. (dingaib LU.). — Inf. digbail deminutio Z'^. 873; damnum O'Don. Suppl.

di-gal F. Bache: vengeance Corm. Transl. p)- •'^'^- — Nom. is digal mani comollnither side Wh. 2«  (Z'^. 474); ciped chia dib no marb- tha ar tus a digail dia cheiliu Rev. Cell. Ulp. 183; Gen. breö digla FB. 46; tabairt diglae datio vin- dictae Wh. 4«; Dat. do digail ad vindictam Wh. 28a, 3; Acc. in taiu dombera digail for pecthachu Wh. 25<i (,Z^629); conicfimmis a digalTFö. 17* {Z- 461).

dfg'alim ich räche. — F^lt. Sg. 1 in tan not digel „when 1 shall avenge thee" Rev. Celt. III p. 183; 2 cia luatlie nora digela ??/iVZ.

di-gaiid dicht; „diogliann plen- tiful, deep" O'R. — Sg. Gen. dochum ind feoir diguiud Tliree Hom. p. 34, 8.

dig-ar, „diogar eagcr, intent, vehement" O'R. — PL Kom. slüaig digail- FA. 30 (digaire LBr.).

dig'de „a hlessing, dighdhe i. beannachd (JCl." Stolces, Fei. Index. — Sg. Dat. ateocham diar n-digdi „let uspray to hless us'^ Fei. Dec. 2(); oc digde De Hy. 6, 19 (i. oc dia- guide i. oc guide De „in jn-aying God" GoicP. p. 149. — O'R. hat: „dighdhe a commendation, hlessing; gratitude", und „dighdhi great de- fj sire, amhition." Vgl. dighde i. sith j' O'Dav. p. 72?

dig-eni fecit Tir. (3, vgl. dingniu, do-gniu.

CO ro dig-lä in ceo dind FB. 36, his der Nehel von uns verschwunden ist? vgl. digleodh to settle O'Don. Suppl.

dig'laeh rächend. — Sg. Nom. diglach a gus SC. 18, 4.

diglaid M. ultor Z'^. 792.

dig-uae, dig:ua „reproach". — Sg. Acc. cen digna i. cen täire no cen tröige no cen dimecin Fei. Jan. 22; i. cen dimicin Sept. 18; na dainair digna i. neim-gne i. droch- gne Fei. Fehr. 9; 10; nad airdlig digna SP. V 7; na dlig .. digna Fei Wart. 7. — Stokes, Fei. Index, setzt auch ein Adjectiv digna, dig- nae a»i: cona dubsluag dignai „with his hlack reproachful host" Fei. Prol. 254; allein unbeschadet der Glosse i. dimicnech könnte dignai, das auf ar-rig-ni [unserer Könige) reimt, Gen. Sg. sein (with his hlack host of reproach). Vgl. O'Dav.p. Ib.

digrais „excellent" Stokes, Fei. Index; i. dogres no ro-niaith Fei. Jan. 9.' — Sg. Nom. oenm«c digrais Dechtere SC. 33, 32; bä digrais nüall 45, 3; digrais cloth Hy. 5, 09; Acc. fria cruth n-digraiss %L l n-dianim Lg. 4, 19. ^ *

digrus 1. (Uamair O'Dav. p. 75, digrais Ilac Firhis.

di-gu contemptio Z'^. 268.

di-guiu i. sarughadh CCl., rio- lation, maighin dighona a sanc- tuary O'Don. Suppl.; vgl. On the Mann. Index.

dil angenehm; gratus Z'^. 275. — Sg. Nom. dil dam-sa SP. V 5; nim dil Hy. 2, 44; Acc. cheist n- doraid n-dil SP. II 12; cen dil ohne Angenehmes Oss. II sV — Compar. diliu propius, acceptius Z-^. 275; dile carior Ir. Gl. 1121: diliu lim longud oldäs cach ni [ 481 ]FB. .32; im Sinne des Superlativs ba diu lais dia düinib 'TE. 1 Eg.

dil, di'ol propitiation, re- muneration, satisfaction, sufficiency O'B. — Nom. mä tä do dhiol-sa do chliamhuin ann, creud as nach m-biadh mo dhiol-sa d't'ear agus d'fearcheile auii Torr. Dh p. 4G, 8; Acc. dobheurfaidh se diol damh-sa „he shall pay me" ibid. p. 126, 26; bain fein do dhiol dhiobh ibid. p. 140, is; giir ithea- dar diol a säsuighthe dhiobh 22 {„so that they ate their fUl ofthem").

dilainiKK'h, „diolamhnach a hi- relin{f,..a brave, stout man" O'R. — Sg. Gen. ar eagla an dio- lamhnaigh sin Torr. Dh. p. 120, 15 {von dem Wächter, den die Tüatha De Danann bei einem zauberischen Eibenbanm angestellt haben). — Vgl. 2. dilmain.

dileg-im ich vernichte. — Fut. Sq. 3 dilegt'aid a maith a n-olc FA. 24 LBr. (bädfid LU.). — Inf. dia n-dilginnd Ml. 33^ 15; Lg. 1 ij*

dilegtiiith M. extermmator'

diles eigen, zugehörig; N. Eigenthum; proprius Z'-^. 788. — Sg. Nom. ni bid diles ic neocb dib SMart. 22; dognas diles FA. 80; ög-diles din du Chunnnin leth ind orpi so Tir. G {„absolutehj belon- ging to C.") Dat. ron snadat diar n-dilius Fei. Jan. 29. — Vgl. 1. dilmin.

dilgud M. Vergeben, Verge- bung; venia, remissio Z'^. 873; vgl. do-lugim. — Gen. do chungid dilguda dia chintaib Lat. Hy. II Praef. (Goid.'^ p. 94).

dilgudach vergebend, s.dilucht.

dili i. diluvium {Sintfluth) Corm. Transl. p. 60. — Sg. Gen. ainis;V dilenn Note z%i Fei. Dec. 11; Dat. don dile Fei. Epil. 452.

dillacht, dilaclit „sinless" Fei. Index idiolacht i. di-lochd i. gan locht O'Cl.), vgl. jedoch dilucht. — Sg. Dat. tiadu huas domun dil- loclit Hg. 6, 7, „a sinle-^s God above the World" Stokes Goid.'^ p. 118 nach der G'osse, aber Fei. Index fasst er dillocht als Dativ.

dillat Geivand, Kleidung; cymr. dillat vestimentum Z^. 840. — Nom. dillat leith ungse senmessib Tir. 6? Acc. dillait Hy. ö, 82 (i. etach^i; dillat 84; gabaid-seom dan a dillat n-6onaig n-imbi in laa sin, bäi da etgiid immi i. füan . . cliab- inar sröil siricda re ebnes LU. p. 81a, 24.

dillochtaigtlie in der Glosse zu dillocht Hy. G, 7, vgl. diolochdach faultless O'B.

1. dilmin, di'lmaiu legitimus Z^. 21 (1083); 777; is dilmain Gl. zu licet SG. 137^ (Nigra); dilmuin i. dilis O'Dav. p. 73; 79. — Sg. Nom. ni bid nach diles ic neoch dib, nir bo dilmain do neoch dib creicc no cennach do denam SMart. 22.

2. dilmain „a freeman" {?) Stokes Fei. Index; vgl. dilmuin Corm. Transl. p. 60? — Sg. Nom. cach dilmain iarsin fil cen recht cen reir Fei. Pref. p. X {Raivl.), im Gegensatz zu fir-manach; is arra tri coecat do dilmain not geba Fei. Epil, 180, im Gegensatz zu noeb. — Vgl. dilamnach.

dilse F. Zugehörigkeit, Ei- genthum; proprietas Z'^. 248; in- herent right O'Don. Suppl. — Dat. do ru-dilse a n-delbe von dem vollen Zubehör ihrer Gestalt, s. unter comslänaigim; Acc. Almu amaZ ro böi do lecun do ar dilsi CCn. 7.

dilsecb bäis „guilty of death" Sench. 31. III p. 136.

dilsigrim III ich gehe einer Sache verlustig; „I forfeit". — Praet. Sg. 3 co ro dilsig na eocho FB. 40. — Inf. Nom. dilsiugJtcZ in claideb do I)ubthaeh „the for- feiture of the stvord to Dubthach" Three Hom. p. 70, 15; Gen. luid Brigit iarum co Dunlaing do guide dil- sigthe da hathair in chlaideb ibid. 10.

dlltud s. diultaim.

dilucht i. dilgudach, ut est frim diubairt ba dilucht (JDav.p. Ib, frim dubart ba dillacht Fei. Ep. 71 Laud.

diniain träge, nichtig, leer? sine operatione i. antach no dimain cen maine do erniud Gl. zu otiosa [ 482 ]LHij. fo 11^ [Goid:^ j). 67'i; diomh- aoin idle, lazy, vain OB.; unnütz, eitel Torr. Dh. p. 174, 20. — 5'^. Acc. in coibes n-dimain FB. 40 Eg. ?

dimaiues M. EitclTieit, Nich- tif/l-eit. — Sg. Nom. na dimaines in t-soogail neque mundi vanitas GiJd. Lor. Gl. lU.

dimhuaid, vgl. .,dimbuaigh un- successfulness O'B. — Nom. dim- buaid sceoil FB. 71 {eine utirülim- liche Geschichte); diombuadh catha defeat in butile O'Don. Gr. p. 06I.

dimbüau, diomhn&n perishahle O'JDon. Gr. p. 272.

diml)iiide('li, diombuidheach un- grateful O'Don. Gr. p. 272

a diuicaiseu p. 310, 35 für a da imcaiscn.

dimdach „displeased" O'B ; „tinthmikful" Stolzes. — Nom. fecht ba dimdach a miimi de-sium Three Hom.p.'6,-d dimmdach ihid.p. 78, 12.

di-mess M. Geringschätzung; contemptio Z'^.STd; FeZ.p.LXXVl39.

di-iiiiad Unehre, Verunehren. — ylcc. mo dimiad-sa SC. 41.

dimiccem F. dejudicatio, re- prohatio Z-^. 711. — «SV/. Gen. mess dimicme Wh. 11'^ Judicium reprohutionis.

diiniceu, „dimhiccin contempt, reproach" OB.; dighuae i. dimi- cin O'Bav. p. Ib. Davon dimic- nech s. unter dignae.

di-iuör sehr gross; diomhör very great O'Don. Gr. p. 272; vgl. der-mär. — Sg. Nom. FB. 81; Gen. F. fairrci dimore FB. 85; Fl N. slöig dimöra FA. 24.

1. diu Conj. daher, also, min; in denMss. abgekürzt Al geschrieben; dim (m?) ergo, igitur Z'^. 699. — fecht n-and diu Lg. 7; 8; 12; p. 4o, 12; 46, 2i; a°'mPDüi-sium din Lg. 9; in tan din Lg. 17; 18: ScM. 15; bä torrach din ind ingen CG. 6 LU. darum Eg.) tecat diu Lg.JJi; ScM. 16; ro 'lä din i socht müf~Tnti Mac Dathö Sc3I. 3; p. 11, 8; 46, 24; denaid immacallaim din veranstaltet daher eine Bera- fhung FB. 6; ro gle din a im- rädud als er nu)i seine Ueberlegnng '^iüm abgeschlossen hatte FB. 8; iss e sin din curathmir mo thige das also ist der Heldenantheil meines Hauses FB. 9; mo lecud-sa din (SC. 44 (meine Verstossung also!); isi mo riar-sa din das nun ist mein Verlangen FB. 16; is e din cetna. tir FA. 4 LBr.; 5; 13; 14; 16; 17; 22; 24; 29 {in LU. immer da»^). — Es findet sich diu aber auch da, wo der Zusammenhang ein „auch" verlangt: ructha diu beos in da apstal dec FA. 2 LBr. [da,n LU); 3 LBr. (da,n LU.) 32 LBr. (daw LU.); L g. 6 Lc .:i ^ 8 Eg. — Töcuirid din . . toirbirid^ tra p. 169, 10 ff. tvie gr. fj.iv..6L

2. din, diiul s. di mit Artikel.

diu Schutz. — den i. din no daingen O'Dac. p. 79. — Sg. Nom ba din do nochtaib LHy. Amr. 85; am din cach dochraid 10. 328, 4; 142, 2; Gen. caithir dina „a city of protection" Note Z7i Fei. Jan. 4; Dat. do din na mac Fei. p. XXXVI.

diud schön; dinu i. aibhinn O'Dav. Gl. p. 79; din pleasant, delightful O'R. — Sq. Dat. üas domuu diud SC. 45, 2; PI. Nom. ScM. 21, 42? — Hierher auch din^^^ blai. dinu Idai X(/. 17. 34?

diud, diuu Hll gel, Höhe; afor- tified hill 0' Don. Suppl.; dinn i. tu- lach, ut est bla cethra dinn O'Dav. p. 79; dinn i. ard no cleith, ut est for dinn flatha finne i. for cleithe neime {Fei. Mai 17) O'Dav. p. 75; Dind-senchas Topographie, s. OntJie Mann. Lidex. — Sg. Gen. sabb cech dcuua LU. p. 9a, 32 {Amra II 6^; PI. Nom. diuda O'Don. Supj^l-; Dat. i n-dinnib Hy. 2, 28 Fr. (i. i telchaib).

diudba i. bocht {arm) O'Don. Suppl.; i. doma O'Dav. p. 76.

diud^ua Hügel, Höhe, Fe- stung; a fort, a dwelling, a tomh, ard-dingua na hEreand i. Teamhair {B. of Lism.) O'Don. Suppl. — PI. Dat. i n-dindgnaib ocus i cno- caib FA. 14 („in heights and in hills") di dindgnaib Roerenn SP.Yj.

1. diue „a gener ation, an age, a tribe" OB. — Acc. sech cach n-dine SP. V 4.

[ 483 ]2. diiie s. diiui.

1. di-iiert „vast strength". — S(). Nom. fri deman is diiiert Fei. Epü. 158 i. is adbail-ncrt no is nert De Tkree Ir. Gl. jx 140.

2. di-nert „iceakness" OB.

diiigail) FA. 16 LU. soviel als digaib LBr.

diiigl)!!!!!! I ich tvcise ah, zu- rück, schlage ah, zurück; I repress, repel, ward off O'Don. Svppl. — Praes. Sg. 1 diugbaim oenfer pt. 328, 9; cach n-errid 11 {vgl. arurg gach n-einvVZ p. 142, s). — Conj. Sg. 3 Dia dim cech ssetli doringba Hg. 6, 9 Fr. — Praes. sec. Sg. 3 dot dingbad-su FB. 94.

dingbiila loürdig, angemes- sen, eigentlich Gen. von dingbäl. dingbäil {hif. zu dingbaim in der Pcdriüilini ..(■>: mit -Tilli ii lulctll Klff- nr]iuir„..I<m,nnhn, r,l,,<-l,l:nnni,r„"? vgl. ..(liiiiinaiin / imid-Ii. iijnal, arer- comc" O'li.); Gl. zu idoneus Corm. Transl. p. 94 idan; dignus Ir. Gl. 668, mi-dingbala indignus G69. — ^Ip-ben dingbala rig La. 12: dingbäla do rig SC. 42; mnai do dingbala-so V— Xff. 12^ ein muai a dingbala TE. 2 Fg. ; dingbalo ; a caeimcheli . . dingüala bodein 20.

diiig'iin I ich hezicinge, zivän- ge; I urge, thrust, suppress O'B ; vgl. fo-dingim. — Perf. Sg. 3 dedaig Hy. '6, 4. — Praet. Sg. 3 ro ding a lara (lies läim) . . ina craes FB. 86 Fg. ; Dep. ro dingestar Gl. zu Hy. '6, 4.

ding'iiiu, diuguim III ich ma- che, vgl. digeui, do-gniu. — Praes. Sg. 1 ui dingMo vielleicht zu lesen FB. 31? PI. 1 nocho dingniam-ni FB. 6. — Conj. Sg. 3 däig no co diugnea SC. 45, 25. — Praes. sec. Sg. 3 cia hairni a n-dingned a boith „where he should huild Ms hooth Three Honi. p. 104, 17: co n-dingned FB. 77; na dingned das sie nicht fhüte SC. 42. — Fut. Sg. 1 ni dingen FTJ. p. 68a, 24; 29 — Fut. sec. PI. 3 na dingentais FB. 77.

diiiim I drink, imhihe, suck O'B. — Praet. Sg. 3 dith Htj. 5, 70. — Praet. Sg. 3 Dep. ro dinestar Gl. zu dith.

diiiu agna SG. 49a (j?-2. 255); dine O'Don. Svppl.; Dat. din dinit de agna SG. 39b.

Ai-in'Vergoldung. — Daf.cn niin- daib argdidib fo diör TBF.p. 138, 4.

di6rad 31. Vergoldung. — Dat. CO n-diörad öir friü FB 2.

(üir gehührend, schuldig; dior due, proper, fit, laivful O'Don. Stippl. — Sg. Nom. amal is dir do mogaid SMart. 6.

dire F. Gehühr, Busse; a dire „his due, ivhether flne o"»- ivages" O'Don. Suppl.

direecra p. 191, is, vgl. difrcagra unanswerahle O'B.

direch gerade; dire-Ach straight, xipright, just O'B. — PI. Nom. fertsi criiadi colg-dirgi 2h 310, 30; inndell-dirghe a dha colptai TF. 4 Fg. set diriucb Gl. zu drochet Hy. 6, 4. — Ädv. co diriuch FB. 26.

dirge F. Geradheit; rectitude O'B. — Sg. Acc. co riac/if a dirgi . . inna cetna FB. 28.

dirg'im, dirigrim III ich macJie gerade. — Praes. Conj. Sg. 2 mam dirgi-siu FB. 27; 5 nod n- dirgi FB. 27. — Inf. Dat. a tech do dirgiud FB. 27.

dirg-iüd eretti FB. 30, dirgiud creitte ior a rind LU. p. 113, 34 {Siah. Concid.]. dreim fri fogaist CO n-dirgiud crette for a rind ibid. p. 73a, 3 [TBC), ibid. p. 125b, 4 {Tochm. Em.), ein cless Cuchulimi' s, wohei er auf dem Kopfe stand; ,,siriiiiihtn,iiiiii>fhnihj,,,ihisspear-(i) jioiitf-- ()' J!rinir( 'niirr. .Siah.Concul. p. 440, 'Woselbst er folgende Beschrei- bung aus dem Imram ciiraig Maeiduin {H. 2. 16) mittiteilt: A n-dolotar a comfocus di {in die Nähe der Insel), atraig anmanda mor [ein grosses Thier) isiud iudsi ocus (i) correithig imon indsi imma cuairt. Ba luathi la Maef Duin oldas gaeth. Ocus luid iarona i n-ard na hiunsi ocus dirgis creit and i. a cend sis ocus a cüsa suas, ocus is amlaid no bid imsoad ina crocend, an feoil ocus na cnama do impod, in crocund (sie) immorro dianechtaircen scibuid(szc), no an ci'oicend lecht n-aile dan [ 484 ](lianechtair (lo impiul amuil miiileufl do impud, na cuami ociis an feoil ina tairisium. ro bai co cian in cruth sin, atracht suas dorisi ocus reitig timcell na liindsi imma cuairt, amail dorignear tus. Luid dan doridisiisan inad cetna, ocus an fecht sin an leath dia crocund no bid sis cen scibiud, ocus an leath n-aill no bid suas imre- thed imma cuairt amail licc muilind.

diriiii unzählbar, tinnenn- har; Gl. zu innumeros Gild. Lor. Gl. 234; v()l. i. hö nephairim no indi- arim Gl zu tenqms innumero (He- rum est Ml. 17d, 6 {Z- S62 — Nom. FA. 19 (difaisneti LBr.): SC. 35.

dirimm N. Bienge, Schaar, Truppe; dirim i. imad O'Dav. p. 75 {mit Bezug auf Fei. Epil. 143i; i. di-reim reim n-deda („course of tiüo things") Corm. p. 24 imrimm. — Sg Nom. dirimm TBF. p. 138, 9; PI Dat. ina n-diormannail)h Torr. Dil. p). 4ü, 25; Acc. ro thuirsem a n-dirmand Fei. Epil. 143 (i. a n- immatV

dirösci differt, excellit SG. 42i>, diroscai 40a (ZI 437, 873); 311 im^[Goid.^p.2'd). Vgl doroscai.

dirsau traurig, wehe, ach; ,,dursan sorrowful" O'B ; „dursann woe isme! alas!" O'Don Gr.p. 327. — Sg. Nom. dirsan beith i m-be- thaid dam traurig, ach, dass ich am Lehen bin Corm. p. 21 fe; ba X dirsan Lg. 11, 30. (d irsiiLj;!?.); TE. . 10 L üTT dirsand t«. 17, 35„(,dirsin -)t Eß.^; TE. 7 Eg.-'-Wr —

discart s. diuscart.

di-scir fierce Corm. Transl. p. 58 ; discir, disgir fierce, nimble, sudden OB. — Nom. demon discir FA. 30; nir bat discü- SC. 25.

di-scrutaiu „inscrutable". — Nom. di'ong discriitain FA. 28.

ditli Hg. 5, tg s. diiiim.

dith Ende, Tod; diith detri- mentum Z^. 21; i. crich {finis) ^ O'Dav. p. 79. — Nom. Lg. 11; CC. i LU.; Dat. iar n-dith Öonaire SC. 21; Acc. cen dith cen dibad FA. 35.

di-thrul) Einöde, Wü.ste; de- sertus, desertum Z^. 8^)2; dithreb i. beith cen treib no cen trebaide and Corm. p. 1(5; s. treb. — Sg. Nom. ced dithrub Tcmair Hg. 2, 44 (Gl. cid fasV, Dat. congabsat i n- dithrub and Lg. 11^ in dithruli 11- ann Eg. [also Äcc, vgl. congab iar suidiu i n-Domnuch Feicc Tir. 12, i n-Druimm daro 2, aber congab Toicuile 8).

dithrubach Eremit. — Sg. Nom. Hg. 1, 19 d. pro deo).

ditiu F. Schutz, Schützen; teges, relare Z'^. 264. — Sg. Nom. rop ditiu dün Hg. 1, 15; Gen. lii- rech diten 2, 51; Dat. diar n-ditin ad tutelam nostram Wb. 15<i; dorn ditin Hg. 7, 34; diar ditin Gl. zu Hy. 1, 1; 2; Acc. done ar n-ditin Gl. zu temadar Hy. 1, 2. — Vgl. do-emim.

ditiiaim II ich schütze. — Praes. Conj. PI. 3 co rum ditnet defendant me Gild. Lor. Gl. 19. — Lnperat. Sg. 2 ditin defende ibid. Gl. 68. — Praes. sec. Sg. 3 no ditned Sc3I. 1.

diu läi Three Hom. p. 74, 31, s. deod.

1. diubairt i. diprecoit i. adbul- guide Three Ir. Gl. p. 140 mit Bezug auf Fei. Epil. 153 fri Dia is diu- bart Eawl., dubart Land, LBr.

2. diubairt s. diupairt.

iiis diubrad Gl. zu nis derl)rad Hy. 5, 83, zu ,.diobhraim I forsake, proscrihe" O'B. — Vgl. dibirim.

diueaire Ausrufen, Schreien; diucrae clamor Tur. Gl. 13 (di-od- gaire Z^. 885). — Dat. ic diueaire SMart. 12.

diuchti'aim II ich erivache. — i Praes. Conj. Sg. 2 diuchtra a ter- baig . . SC. 28, 5 (i. erigV — S-praet. Sg. 3 diuchtrais . asa chotlud SC. 23; PI. 3 doriuchraisit [lies -riuchtraisit) p. 140, 19. — Inf. is do diuchtrad corporum et do chotlud corporum Gl. zu sive vigilemus sive dormiamus Wh. 25c {,Z- 856V

nir bo diuir Hg. 5, 31, i. ni bu dereoil {„not trifling").

diuit Simplex Z'^. 980. — Sg. Nom. ba diuit fri Dia Three Hom. [ 485 ]p. 84, 17 („toivards God slie was simple").

diultaim III ich leugne, ver- weif/cre, mit tri ich widersetze viich. — Praes. Sg. 3 ni diltai non ncqat SG. 201^ iZ«. 437); PI. 3 diultaid fri Vatraic Three Hom. p. 30, i'i „they rejected P.". — Praet. Sg. 3 ro diiilt tra in t-e^scop ani sin Tliree Hom.p. 68, ig; is e ro diult fri Putraic ibid.p. IG, 2.1 ; ro diült a atliair di ihr Vater ver- stiess sie CCn. 6. — Inf. diltud negatio Z^. 991; diultad Corm. p. 2 an; Gen. oes doichli ocus diiiltada FÄ. 27 LBr.

diummus M. Stolz; superhia Z'^. 885. — Acc. cen diummus FA. 35.

diummussach, diuiumassach hoffürtig, stolz; superhus Z'^. 885; haughty Corm. Transl.p. 51. — Sg. Nom. SC. 25; PI. Acc. diu- maschu Hy. 3, 4.

diiinuack Waschen; indlot i. lotum diunnach Corm. p. 20 fothru- gud. — Bat. do diunach ocus do nige FA. IG LBr.

diupairt, diupart F. Abneh- men, Betrügen; diubairt decep- tion, cheating, inequality O'Don. Siqypl.; Inf. zu dioiprid fraudatis, Wb. d^, na tiubrad ne privet Dd, doopir privat SG. 221^ (di-od-ber- Z^. 885). — Dat. oc ■ diupirt in decrescendo [de luna) Cr. 33^ {Z'^. 885); Acc. cen diupai:rt FA. 35 „toithout fraud."

diurad Vorrath? — Acc. dober- tatär diurad ind lenna isna paitti LU. p. 231», i; diurad in biid 2.

diiite F. sinceritas Z'^. 247.

diutecht simplicitas, vowdiuit? — Dat. oder Acc. Collum ar a diu- techt dictus est Gl. zu Columcille Hg. 1, 53, vgl. Colum pro simpli- citate ejus dictus est Fei. p. XCIX.

diusoartaiin ich entferne. — Praes. PI. 3 doscartad entfernen sieh CC. 2 Fg.? — Imper. Sg. 2 dis- cart din in n-ecin fil fornd LU. p. 63b, 9.

dluscim III ich errege, toecke, ertvache; vgl. dersaigim. — Praes. Sg. 3 ni diusclii fogttr non excitut rocem SG. G^ {Z- 885^; dofüsci er erivacht TE. 12 LU. — Conj. Sg. 3 condid diusgea donec etim experge- faciat Wb. 4a; don foscai Hy. 6, 5. — Praes. sec. Sg. 3 dos fiuscad do bethu Hy. 2, 3i. — Praet. Sg. 3 CO ro düsig in rig Ln. 12; dofii'issig ^ . . assin t-süan TB F. p 140, 35 ; duscis er erwachte TE. 12 Eg. — Pass. Praes. .sec. Sg. 3 ara n- duscide SC. 9.

dixa edel, hoch; i. ard no uasal (/Dav. p. 75; diocsa noble, lofty, high O'K; vgl. air-dixa producta (vocalis) Z^. 979. — Comxjar. ba dixu Fei. Jan. 7, i. ba hairdi ifDav. p. 59.

dixnigarlll videor, appareo, sum Z^. 813. — Praes. Sg. 3 cia tussu dixnigedar Gl. zu o homo, tu quis es WT). 4<=; ni dixnigedar non est 311. 20^, 7.

dliged N. Pflicht, Gesetz, Recht; lex, regula Z 222. — Nom. dliged n-doraid SP. II s; dliged gabala hujus ymni „the rule for singing this hymn" Lat. Hy. X Praef [Goid.^ p. 102); PI. Gen. na n-dligecZ n-diada p. 169, 17.

dlig-im I ich verdiene, habe Anspruch auf Etwas. — Praes. Sg. 1 dligim dit-su „I am thy creditor" Bev. Celt. III p. 184; dligim ni duit TTT*. 32a, 22; 2 ni dligi bennachtain Goid.^ p. 180; 3 isse non dlig er verdient ihn FB. 14; ni dlig comraind curadmir FB. 68, 1; inti dana dia n-dligi fiachu dos fothlaig fair .,lie to whom he oweth debts demands them of him" Bev. Celt. III jj. 184; rel. is mesi . . dliges a cauratbmir FB. 74 ; PI. 2 ni dligthi comardad fris 41. — Fiit. Sg. 3 ernifes do chäch amaZ die LU. p. 36a, 44. — Hut. sec. Sg. 1 ro päd ferr lim nodles- saind Goid.^ p. 180, 6. — Pass. Praes. Sg. 3 dlegar dia macu ,,it is incumbent on his sons Three Hom. p. 92, 6; ni hed dleghar a atmail TE. 9, 20; manuddlegar ni döTF&, 32a, 20 [si quid debet Z 474); dlegair Gl. zu debiti est Ml. 55a {Goid.^ p. 44); PI 3 dlegtair . . sa[ 486 ]maisci möra es müssen grosse Färsen da sein, -wo keine Stiere sind L g. 9^ is Cuculaind dligetar FB. 71?

dliglitinech juridicus Ir. Gl. 433.

as-dloing' Gl. zu dispergentis Ml. 48c (öo«Z.2 ^j 42).

dlochta gespalten? PI. Nom. bit feniai fer dlochtai FB. '21); Bat. fernaib ilib il-dlochtaib LU. p. 125^', 24. — Vgl. dluge.

1. dlomaim 11 ich sage; aio Corm. Transl. p. 16 ai. — Praes. Sg. 3 rel. is ed inso dlomas Gl. zu uit Ml. 30b, 19 i^Goid.^ p. 35).

2. dlomaim II ich verneine, tveise zurüclc; dlomhaim I refuse (JDon. Suppl. — Praet. Sg. 3 dlomis Fiatc döib Tir. 14.

Ais i. acobar Corm. Transl. p. 62.

dlug^e Spalten; dlnidhe i. dea- hio-hudli O'Drt«. jp.78 (dlugh i, scol- tad ibid. p. 76). — Bat. iar femiiul in ci-oind do dluigi Fei. pt- LXXIII.

dlug'im, vgl. dluge nech Gl. zu scindo Corm. Transl. p. 154 sgian (i. *S'^. Praes. für dlugiu nach StoTces). — Bnper.Sg. 3 äluig in crand Fei. p.hXXm. — Praet. Sg. 3 dlugis mo churach föm mein Schiff ging unter mir entzwei LU. p. 25^, 42.

dluim Masse, Menge; i. imad (JBav. p. 73. — Sg. Bat. na dluim theutidc als eine feurige Masse FA. 10 {„as a fiery cloud" Stokes); Acc. dluim inna sualche massam virtutum Wh. 22a {Z'K 236).

dlüith dicht, fest; densus Ir. Gl. 636. — *SV/. Bat. on t-sluag dluith denso ugmine Gikl. Lor. Gl. 39; PI. Bat. iiair is i corpaib dkithib ocus tiugnaidib atrosat na döeni LU. p. 3Ga, 2.

dlüs „closeness" FF. p. 488.

dlüth stamen SG. W> [Z- 25).

dluthad 31. Bicht machen. Festmachen; cairdes no dluthad zu pactum firmum Gild. Lor. Gl. 61 ; vgl. tre chom-dliithad j3er sijnae- resin SG. 117i> {Z- 993).

dlütliaim II ^c/^ mache dicht. — Praet. Sg. 3 run dlüth Gl. zu tenehrae quas offtnsa densaverat Ml. 33a, 17. _ Part. PI. Acc. tri beulu dlutai SG. 6a, 19 (per lahra fixa ZK 479).

1. do, selten du (CG. 3 LU.-., SC. 13; SP. II 16; III 4; V 4) Praep. mit Bat. zu; ad Z'^. 638; loie das engl, to gebraucht; nicht selten für die Praep. di eingetreten; mit pro- nominalem a zu dia verschmolzen. — 3Lit nachfolgender {nicht immer bezeichneter) Aspiration, z. B. do chuugid ScM. 2; do chlaidiub 12; do chäch FB. 33; do thabairt 56, do fairi 80 u. s. tv. Vor Vocal mit elidirtem Vocal: d'iarraidh TE. 17; d'icc SC. 29; d'etergleod FB. 42; auch vor aspirirtem, d. i. nicht mehr ausgesprochenem f : d'folccath TE. 11 Eg. (do folcud LU); d'fis SC. 13 = d'is 32 ; d'agbäil, für do fagbäil 29. — Mit dem Artikel ZH don, dond {selten dund, z. B. SC. 17), Plur. doua verschmolzen. — 3Iit dem Personalpronomen verbunden: 1. Sg. dam, dam-sa ad me, mihi; z. B. Hg. 6, 2; 7, 39; J^ff. 18, 2j 1. PI. dün, dun ad nos, -^ nobis, vereinzelt diiinniu TE. 16 [für dün-ni); duin FB. 34; 49; ä. Sg. duit, duit-siu (für -su) ad te, tibi SC. 6; dait, dait-siu, deit TE. 5; 7 Eg.; p. 130, 28; SC. 13; det-si TE. 5 Fg.; 2. Plur. diiib Sc3I. 15; FB. 6; 26; 75; 80; duib FB. 68; SP. III 3 ; duib-si SC. 45, 20; 3. Sg. 3Iasc. und Neutr. dö, do, z. B. do chuingid muä . . dö eine Frau für ihn zu suchen TE. 2; lotar dö sie gingen daltin FB. 66; 69; hi comfocus dö 36; do-som 31; vereinzelt däu SP. II 15; Fem. di, di Hy. 5; 29; 31; 38; 59 [l do Bvigit); 60; 73 (i. do Brigit) 77; 83; 85; Lq. 1; TE. b di-si SC. 17; dissi Lg. 7; II l SC. 15; 3. Plur. ,.■ ^ döib,1r B. FB. 7. — Mit dem Possessivpronomen verbunden : 1. Sg. dom (s. mo) Hy. 6, 15; 7, 27; ScM. 13; TE. 9 Fg.; 11; dom eligud-sa SC. 7; 38, 1; i. PI. diar n- (s. ar n-) Hg. 1, 5; 16; SC. 32; i*'^. 66 ; 2. Sg. dot (.s. 4. do), dot daig L(L 5, 6 (dod jEff. ) /«»• (jiL-däi^ -l^ ^^Cri6; -2. PTTTöbor m-brethügüd FB. 58; 5. 5'^. du a berrad Tir. 11, [ 487 ]aber qewöhiih'rJi dia. dia (s. 3. 4. ä, a) Lf). i; 7; 17; 19- Sc3I. 1 u,.ö.; bisiceüen da, da , 2. i?. Zr/. 14 : 44 12J FB. 11- 3. Fl. dia n- ■(s. 5. ä, ä 11-) Xr/. 11; FjB. 77. — J/ii dem llelati vp r o n o m e n i,a n-) rerhunden: dia n-, dia n-, z. B. dia ro faillsigtheä FA. 2 dfar (do-an- ro) 23; dianid quibus est 14; 34; dia n-at cui sunt FB. 9; da tucus TE. 9. — J.!tc7i vor alaile isi (Zze i^onn di eingetreten: atraig cach fer dialailiu es erJioJi^sidi jeder zum andern Lg. 1; 9; diärailiu FBrz5r=:

Gebrauch, &') räumlich zu, nach: ön dorus diarailiu von einer Tliilr zur andern FB. 55; dul do Mächi Hy. 2, 45; iu rajra lim don tig SC. 33, 6,- lotar dia cn'ch FB. 56; m 69; T.n ^ 1- ic); 'teisiu lim- sa dorn crich TE. 13 iC/".; do thfegat dia tig FB. 20; eircid to thig m-aiti FB. 66 (eircid co ibid.); bertair, föiditir do phurt bethad FA. 24; 27; atraig cach fer dia- lailiu i^^ilL^i.^-^'- ^^' conair rod ii-gab cfo Emam FB. 69 : ScM. 20 ; dos leic döib ivarf ihn nach ihnen SC. 7; FB. 61; nom berar . . dorn sergligu SC. 9; rfeblangtar . . dia n-gaisciud sie sprangen nach ihren Waffen FB. 20; rö lä dia chiud er scldclite nach ihm ScM. 15; in uait-siu ro siacht tis dö ob von dir ■ihm die Kunde gekommen ist SC. 32; CO n-accatar in marcach . . cucu dond usciii jj. 131, u, vgl. den Gebrauch von co 4); co cüalatar culgaire carpait L dund insi SC. 17; conacrad . . do Chon wurde zu C. gerufen FB. 56; 59; 60; doberat triamnai don tig FB. 26; tongu do dia ich schwöre zu Gott FB. 32; DO sgrechat . . dö 67. — Idiomatisch ist lotar dö . . co hEmain sie gingen dahin . . [nämlich') nach Emaiu FB. 78; ferner das absolute dö mit neich- folgendem Dativ: dö duit do tig dahin [mit) dir, nach Hause! SC. 20; do duit uaim . . co airm hita Emer dahin (mit) dir von mir, ivo Emer ist! 28; dö diiib . . dia saichthin dahin {mit) euch ihn aufzusuchen = den sucht auf FB. 75 (ganz anders Stokes, Beitr. VIII 331 zu Cu. No. 313). — Nach geivissen Adjectivcn: ba nessu don tig dem Hause am nächsten FB. 20; 94; böi hi comfocus dö 36; FA. 6; 25; i frecnarcus döib 5; sair siar doib „east and toest of them" 29; dü- trachtach do Dia der seinen Willen auf Gott gerichtet hat FA. 12; vereinzelt: oenfer dia tricha cet ein Mann zu ihrer dreissig Hundert SC. 38, 8. — b) Auf_ die Frage wozu? luid . . dond faire FB. 81; ria n-dul . . don cath Hy. 5, 93 ; nimtha maith . . do chath fri firu SC. 13; dobert..na lürchuiriu do macslabri don macc er gab die Fohlen dem Knaben zum Sjyielzeug^— CG. 3j forsa m-bia do tETg'erna demon über dem zum Herrn ein Dämon ist FA. 30; ni messo . . do charait nicht schlechter zum Freunde Sc3I. 2; at ferr do laech andö-sa dti bist ein besserer Held eds ich bin ScM. 16; 10; hierher wohl auch do gres continuo Z'^. 611; FB. 55; 62. — c) Daher die Par- tikel des Infinitivs: nach leör a comram sin do bor m-brethugud dieser Kampf ist nicht genug, um zivischen euch zu entscheiden FB. 57] ba gilla comadas . . do faire 88; amra arad . . d'ascnam Hy. 5, ü; flesc . . do chosc FB. 55; bäi a halte . . oc fennad löig . . dia funi dissi ihr Pflegevater ivar dabei ein Kalb zu häuten tim es für sie zu kochen Lg. 7 : FB. 20; TE. 13; dodeochad- -^ sa . . dot acallaim-siu ich bin ge- kommen mit dir zu reden SC. 13; 32; 36; 44, 12; FB. 6; 11; 41; 42; 43; 54; 65; 72; 76; 78; 85; TE. 11; dolleicthe . . dia saigid FB. bl; föidis . . techta . . do chuingid mnä . . dö TE. 2 ; rigid-soni a läim co Coinculainn . . dia gabäil FB. 87; airg-siu dia guidi dam-sa Eg- 12; -r^ FB. 13; 14; ro dälsat . . do orgain ^S; ind adbitr dobreth dö denom in tigi 2; a cur do saigid Conroi sie zu Curoi zu schicken 78; TE. 17; tiniairciter . . do denam sie werden gezwungen zu thun FA. 23; nad [ 488 ]clcclita . . (In imliiad ar niesi FB. 35; dammidctliar . . dia leniaim 88; do- rat . . triam dia turcbail 27 ; isi co- marli . . do techt 42 ; iss e ?,idQ ro ■^ herbad do marbarZ macUisnig^^J^ nach fetat do denam, nätcumgat do denam doib loelche sie nicht thun können FA. 28; a m-bätar do lep- tlmgud als sie im Begriff tvaren jf^ zu Bett zu gehen Lß^l^dj^ mani]) dorn thuarcain fo cbetöir tvenn du mich nicht gleich vernichten willst ScM. 13; do chungid in chou do dechammai'-ni 2; ui du for fogail . . do deocbammär-ni, acht is do chuinchid for caratraid nicht um euch anzugreifen sind ivir gekommen, sondern um eure Freundschaft zu suchen SC. 13; FB. 61; 64; 66. — d) Idiomatisch ist dieser Infinitiv mit do, der sich einem voraus- gehenden Substantiv {gewöhn- lich im Nominativ) als Ergänzung auf die Frage ivozu? anschliesst: is amlaid dognithe in tarbfess sin, i. tarb find do marbad ocus öen fcr da cathira a satha dia eöil so ist es, dass das Stier fest gemacht wurde: ein tveisser Stier zu tödten, und ein Mann sich von dessen Fleische satt zu essen SC. 23; "^ Lei- 16; foillsighthir do . . i. Etain do bith i sith TE. 18; immacom- arnic . . döib debaid do denam FB. 33; is cöir curathmtV mo tige do cosuom es ist angemessen, der Heldentheil meines Hauses zur Be- iverhung = sich um den Heldentheil meines Hauses zu bewerben FB. 9; ro bo chöir däl . . do thabairt 56; is comadascaura^/imirdo thabairt 59; iii cöir em enech . . do brith 94; ba mcnic ag d'facbail ScM. 7; ro bad urusa deit m'ic-sa do denam TE. 9; arföcarar . . feis Temra do denam 2 {vgl. FB. 13) ; asbertatar . . fri Coin- culainn . . a tech do dirgiud das Haus aufzurichten (aber im Irischen ist tech Nominativ) FB. 27; 63; asbert in ben friü . . cach fer dib . . do fairi 80; atä cömarli lim . . fa- stud in trir churad . . ocus formtha aili do thabairt forro 62; mamd caiudleöracht in tige as äil duit do chosnam 92; im Anschluss an einen Genitiv: täsc a muintiri do marbad do Erco/1 FB. 69. — e) do auf die Frage für wen? tafnetar coin alta di Wölfe jagten es für sie Hij. 5, 60; oc cantain chidil dö Musik singend für Um FA. 9; in- del diin carpat spanne uns den Wagen an SC. 6; FB. 36; 34; 43; conrotacht . . do Chonc/tobw ivurde für C. gebaut FB. 2; nach fetat do denam döib welche sie nicht thun können für hie FA. 28; oc aurgnom döib -Fi?. 55 ; ro thog . . dia echaib er loählte für seine Pferde FB. 63; cid do maith diiinuiu ivas Gutes für uns TE. 16; teöra dabcha üarusci don triur drei Fässer kaltes Wasser für die drei FB. 54; böi fled mor la Bricrind do Choncho- bur 1; 59;' 62; rop imdegail diar curi Hy. 5, 99; Hy. 1, 5; le; con- certa do cliäch FB. 33; brethugud düib 90; 6G; isi mo breth-sa duib 68; ni mebul do Vitaib 14; is lethan döib in drochet breit ist ihnen die Brücke FA. 22; ba fir do-som ani-sin dies ivar ivahr für ihn FB. 31; nir bo chiau do 39; bä medon aidche dö 84. — f) do als gewöhnliche Hativpartikel: in tan dobert comman dö Hy. 2, 53; do thabairt dait FB. 59; dobretha beim dön gillu 38; 39; breth ruc . . doib 89 ; dobretha rogu doib 63 ; 54 ; doberat gäir dö 64 ; is duit-siu döber- mais dir ist es, dass ivir geben 61; 9; nar lec do der ihm nicht erlaubte TE. 13 Eg. in caurathmir do lecud dö nach aile den Heldcntheil einem anderen zu überlassen FB. 11; 77; nir daimset . . do Coinculaind 78; cuir a samail duin 49; ros frecair E. dö p. 40. 40; SC. 15; celebraid . . dond rig FB. 62 ; 65 ; SC. 39 ; do Crist atlaigthe bude Hy. 5, 49; oc.timthi- recht di ihr dienend FA. 14; nimator- chomlod-sa fleid duib FB. 26; im- manarnic do-som 31; 33; 39; imma- tarraid dun ScM. 9; dorala in fer ceftia di TE. 13 Eg.-., forcöemna- cair do Loeg. FB. 83; ro scäich do als ihm vorüber war 10; imma- comsinitar döib 38; 67; commämuirfe [ 489 ]düil) G; imman-esüirg doib 35; fo- rck'rad do BricrincZ wurde dem B. he fohlen 13 ; adfiadat . . do sie ver- kündeii ihm 70; itchuatar . . do D. j). 41, 14; iunisid döib FA. 33; nir attaim do nech er bekannle Niemandem TE. 7 £//.; amal do- rairn'crt . . döib wie er ihnen ver- sprochen hatte FA. 2; oc taisbenad na Hede döib FB. 13; 7; ro foUsig . . di FA. 31 ; iii ro artraig in ceo . . do Loegamw loo der Nehel dem L. erschienen war FB. oü; FA. 3; ro gab tromcheö . . dö FB. 3G; l)a sam döib FB. 28; as äil dun Gl; it2; SC. 5; bä foderc dö FB. IG; 81; 88; bid messu dait-siu 87; dil dam-sa SP. V 5; ba coru dcit TE. 13 E(j. ; is dait as chöir FB. 9 ; nir bo chutranimns do-som fri cäcli 25. — g) Idiomatisch ist der ausgedehnte Gehrauch von do hinter einem Sub- stantiv, xmi ein Verhältniss der Zu gehö r ig Tceit auszudrücken, vorioiegend ohne Copula: is geis düib FB. 2G; is fochen döib ScM. 4; j3. 144, 8 ii. ö.; bes döib FB. 29 ; ni lesainm dait kein schlech- ter Name dir FB. 11; in curath- mir do Choinculainn G8; rigi . . dait 78; 87; ni cuach cen chreic dait 74; uöi fichit en döib CG. 2 LU.; ni frith coli ann dö nicht ivurde da Schaden an ihm gefunden Hy. 5, 66 ; udi tri lä . . dait-siu remib ein Weg von drei Tagen dir vor ihnen = du bist ihnen einen Weg von drei Tagen voraus FB. 10; ior a föessam cliin unter ihrem Schutz uns = mögen wir unter ihrem Schutze sein Hy. 5, 106; bliadain län dö oc tinöl na flede y-» FB. 1; i^ijJi TE. 17; fect n-and do Ultaib Tf^Emain Maclia einstmals den Ultern in Emain == als die U. einstmals in E. waren FB. 91. — Hierher auch: can deit woher dir = tcoher bist du TE. 5 ; dö duit dorthin dir = gell dorthin SC. 20;" 28; FB. 75; cid dait-siu nä bad lat in caurathmir ivas dir = was liegt in Bezug auf dich vor, dass der Hel- dentheil nicht bei dir wäre FB. 8; 10; 11; comad a sidib di dass sie von den Side ivar TE. 5. — h) An diesen Gehrauch schliesst sich an do mit Dat. hinter dem Infini- tiv, um dessen Subject zu be- zeichnen: oc techt dam SC. 34, 3; oc techt dö indem er ging FB. 13; oc dul di indem sie ging La. 1: ^ im dul dö FB. 7; ba ferr . . tuidecht d('iil) dochum a tire, oldaas a tuitim lii nüinitin es loüre hesser, dass sie i)i ihr Land kommen, als dass sie durch Feinde fallen L g. 13 ; Emain '^ do loscud do Fergus IG; ScM. 7; iar tichtain dö asind loch nach Kommen ihm aus dem See = nach- dem er aus dem See gekommen loar FB. 31; iarnä grisad dond araid nachdem der Wagenlenker ihn angespornt hatte FB. 43; diar m-brethugud dait-siu damit du über uns entscheidest 6G; 5G; iar marbad a eich do gerrän Ercoil nachdem ErcoVs Pferd sein Pferd getödtet hatte 69; 11; iar cor dö brechta hi ffebur in belse nachdem er einen Zauber auf die Schärfe des Beiles gelegt hatte 77; a imgabäil dö dass er ihm ausioich ibid.; maith lim-sa re scrutäin dam fris 5G; a fari düib dass ihr sie betvachet 80; 20. ■ — i) Der Dativ der Zugehörigkeit nähert sich dem Genitivverhält- niss: as chometaid dö „ivho is guardian thereto" FA. 16; ba haiti dö SC. 3; 11, 7; issi ba hara dia brathair CC. 2 LU.; celi do Choin- culainn FB. 40; cia dia m-bo cheli 39; p. 142, 18; ar fer nä fetar claind no cenel dö für einen Mann, dessen Geschlecht ich nicht kenne TE. 13; ni ränic cness nk sciath do LoegamM FB. 81; 87; im bun cacha finna do an der Wurzel jedes Haares von ihm 27; ön dorus dia- railiu dondrigthig 55; a drucht do rind ind feöir 88; at möra na comrama dait 10; amra di Hy. 5, 38; 73; 77; a n-öl meda di «5; 59; dillait do Chondlaid 82. — k) do beim Particip und Passiv: is denta dait ani sin hoc tibi faciendum est SC. 13 ; connarb inriata dö in chonar so dass ihm der Weg nicht fahrbar war FB. 36; imberthar fidcella dün SC. 3; atchlthe dö es wurde [ 490 ]{von^ ihm ycschen 23; inä gabtair do neoch, is dam-sa ceta gebthar4; CO u-ecestar duib SP. III 3. — 1) do ist für di (von) eingeireteii^^ 1) rein räumlich: doleced do nim"^ das vom Himmel herahcjclassoi wurde FA. 2 ; tarlaic . . aurchur . . do miiin a mairc Oss. I 3; do cech leith FA. 10; tecait . . do cach aird 33 (di LBr.); 6; conna terna ass acht a n-dechaid do rind gai ocus do gin chlaidib so dass nur ent- kam was von der Spitse des Speers . und der Schärfe des Schwertes kam •f. = Keiner entkam lebendig Lg, .15. Uli giu Lc); do eis hinter FB. 42 (di eis rctro Z^. Gll); auch do lär FB. 2G und 64 für di lär? über- tragen: donn esmart . . do midu- thrachtaib Hy. 3, 9 V — 2) Zur Bezeichmmg der Herkunft: lam iiöeb do Laignib Hg. 4, 8 ; ind ingen sin do thouuaib SC. 42; dia du nim SP. III 4; Fiamuiu Duinbinne don fliuir ScM. 21, i4 (den muir If.); dogniat dona indmasaib selba sain- rudcha sie machen aus den Gütern Privatbesitz FA. 25; biatar tri cet do cac/i. crund 300 iverden von jedem Baume genährt SC. 33, 25; buidig . . dond atliesc ScM. 4; oc toibeim for Läegairi don badbscel wegen der Mordgeschichie FB. 70; ^ TE. 6 LU.; dot daig Lcj .J), c; gair mor do nöidenu p. 19, 37.~— 4) Zur Bezeichnung dessen, aus oder mit dem man Etwas macht: tarlaic urchor do gai Sc3I. 10; SC. 38, 1; 3; doratad . . damdabach donaboccötib ScM. 17; conrotacht . . in grianan sin do imdenmaib FB. 3; no linta . . do lubib p. 130, 25; FB. 9. Hierher auch ni aicfea dan delb n-dune fair do chind no coiss JT'J.. 10? — 5) Für den Genitiv des Stoffs: tri bile do chorcor glain SC. 33, 15; en do lic logmair FB. 62; 74; FA. 7; FB. 4; TE. 3 Fg.; na srotha don chrft ScM. 19. — 6) Für den Gen. partitivus: cipe aird do airdib in domain FB. 80 (di Eg.); tricha säer do primsäoraib FB. 2; FA. 8; SC. 44, 13; laech . . do Ultaib ScM. 13; sochaidi do udebaib FA. 2; buidne . . do aing- lib 6; drong . . do demnaib 28; üathad do degdäinib 6; nech do latliaib FB. 59; TE. 2 Lü.; cid do maitb TE. 16; a n-dorigenai . . do fertaib ivas sie von Wundern that Hg. 5, 23; 67; 81; 37; mör do midlachaib FB. 56. — 7) Nach dem Super- lativ und superlativischen Begrif- fen: ba inmaiiicm lais do duinib TE. LU. FB. 13; is lie ba sinser döib FB. 81. — 8) Nach den Be- griffen satt, voll, genug: a säith do bind L(i. IT; a säsad don bolt- ^ nogud FA. 5; län do glain SC. 30, 3; FB. 59; 60; 62; 81; lör do glöir FA. 7. Hierher wohl auch: is am slcän-sa . . dorn galurocus issat slän-sa dot enech ich hin heil von meiner Krankheit, und du bist heil an deiner Ehre TE. 14. — 10^ Nach gewissenVerhen: iarfaigis dö FB. 39; p. 145, 2; is don ingen sin atrubrath es ist von diesem Mädchen, dass gesaqt wurde TE. 5 ; ro hainmnigter do Cu Chuluinn CG. 7 Fg.; ro derscaigestar . . do thigib inna ham- siri sin es zeichnete sich aus vor den Häusern dieser Zeit FB. 1; SC. 33, 25; üair ro ucsaid-sc . . do slüagaib na ti'ri sin FB. 93.

2. do- in der CouijKisifiini , er- hält t für d in der 'rrq n i rk iing mit einer andern Präpusilion oder der Verhalf arm, z. B. tänac für do-anac vovi., testa für do-esta deest, tabrad für do-bered, toUeic und doUeic. Wenn zwischen do und dem. ühriqen Theile der Com- posiliini dir Piirtikd ro (nlr ein ]jrnnniiiilinJcs < IhjrrI i l-roil. infiXmu) steht, ixt do (ift grircunf gnlruckt. — a) Beisjnele mit ro: do roilgis du warfst, nehen ro thelgiusa ScM. 13; do rönta La. 11; do ro dalius L(l A'Jr 17, 31, zu dodalim; do rairgert FA. 2 nr})en tairngire; zusammen- gedruckt: dorumalt FB. 88. — b) Beispiele mit Pron. infixum: 1. Sg. dorn gentais SC. 34, 16, zu dogniu; domm ärfas SC. 34, 3, zu tarfas; dorn adbat J>.r/. 18,io, .9. tadbat; dorn rat SC. 45, 'Jo, zu dorat, tarat; dorn roipnitar*S'C.38,5, 5wdo-sennim, [ 491 ]toibnim; 1. PJ. don forslaioe Tfji. 1, is neben tarslaic Hy. 1, 33; doii fuca Hy. 4, 2 Gl. neben tuca; don ringrat Hy. 1, 17? do ringrat Fr., zu to- graimV con don föir Hy. 5, so; doun osmart Hy. 3, s; dodn ancatar ScM. 4, zu tancatar; 2. Sy. dot luid ScM. 13, neben doluid, dolliiid; dot icfa SC. 20, zu ticfa; dot rönad SC. 9 neben dorönad; doth esar- cainb-sea SC. 40, zu tessarcaim; dot esta SC. 13 neben testa ScM. 6; doth esbaid FB. 94; 3. Sy. M. dod fanic FB. '62, dos fanic 41 neben tanic; dod rigni 89 neben do rigni, don arlaic ScM. 20 neben tarlaic; Fem. tos n-üargaib FB. 85 neben do füargaib S'cilf. 8=ti'iart;aib; dos leici SC. 7 neben dolleic; Neutr. da m- beraid dö yebt ihn dem FB. 13 ; tanö- caib FB. 74; 3. Flur, co n-da raf- iZ» netar X//. 11. s. tafnetar; dos sennat ÄC. 3n7^~cfösenniin, toibnim; dus n-ainicc CC. 3 Ey.; Fron. rel. dia n-aithiget SC. 31, 1 neben taithiget.

3. do unübersetzbare Verbal- partilcel, wie ro und uo (Z^. 417), z. B. do rertatar, do thöet, besonders vor der Verbalform des Relativ- satzes ohne Belativum: inti do raga FB. 11; do thisad 20; do theiged Sc3I. 1 ; cinnas do thiagat FB. 53 ; in tan do sined 57. Oft ist schtver zu entscheiden ob das Verbum com- ]}Osifiiin }int der Präposition Ao oder (Ins Si'iiiiilij' mit der Verbalpartikel n)tiii/yt: das relative do cingtis ^ L a. 17, 3 könnte zum Simplex cingim yehören, auch do cinged FB. 88, weyendes vorausyehenden no cinged, obwohl es ein yleichbedeutendes do- chingim [Inf. töcbimm) yiebt; dodeo- chad-sa SC. 13, an der Spitze eines Hauptsatzes, scheint Verbum com- positum zu sein {vyl. tudchatär, Inf. tuidecht), aber das nJnlire dode- chaid ScM. 10, dodc.,(]i;it;ir FB.m könnte die Verbalpart ikrl cnth(dten; schwer ist auch in Bezuy auf berim ins Beine zu kommen [vyl. berim, do-biur, tabraim), do bered und na tabrad ScM. 1, dos bertatar SC. 6, nos bertatar H., ich habe alle Stellen mit do dem Compositum do-biur unter yestellt. — Diese Partikel scheint oft nur ypftrt:t :ii sein, um daran daspronomiiinlc ()l)'iictPron. infixum, Z-. 32Si nnluuiyen zu können; auch hier oft t für d {l)ei CO n- nur, tvenn es die Praep., nie tvenn es die Conjunction ist): 1. Sy. cotom bort-sa FB. 22, zt^ coimprim; i n-dom facca ScM. 11, zu adci'u ; ro dom labrathar Hy. 7, 59; ro dam chloathar 61; do-dom-anic EC. 3, s. tanic; 1. PI. don fe Hy. 1, 1; 38; 4, 2, 0M fedaim; for don te Hy. 1, 1, zu for-tiag; ar don roigse Hy. 1, 31, zu aircbissim; for don itge Brigte bet Hy. 5, 89, zu i'or-biu; 2. Sy. atotchiat ScM. 11, zu adciu; condot rodbsat SC. 28; atot-atbgen für ath-dot- TE. 5 [vyl. Wi. Gr. § 246); dot berad ScM. 16, zu berim; 2. PI. cotob sechaim FB. 29, zu coscaim ; 3. Sy. M. atn- gladustar für ad-dan- p. 144, le, zu adglädur; N. don bered CC. 5 LU., zu berim; 3. PI. dus m- heir p). 144, 9 zu berim; ar dus tä SC. 33, 12, zu ar-tä; dos fil FB. 53. Vielleicht ist dieses do auch in da eam, da eos, eas, ea enthalten. — Pron. rel. rod u-gab FB. 69; rod n-uccad 78.

4. do, du Pron. poss. dein; tuus Z'^. 336; beivirkt Aspiration. — du gude Hy. 2, 50; do lectan La. 5. 23: V-il^ 12; Sc3I. 1; CC. 1 LU.;~ FB. 11; ^; 62; p. 40, 42; do chetmic ScM. 12; TE. 9, 2; u; SC. 45, is; FB. 17; 18; 34; 93; do thaige ScM. 11; 13; SC. 41; for do snädud Hy. 6, 24; ScM. 11; Ti". 9, 1; do ghalur TE. 7 Ey.; do ceille FB. 17; do ara-so FB. 6; 17; 18; — t oder th für d, ivenn vor vocalischem Anlaut (auch f) das elidirt ist: th'atbair Sc3I. 12; duit-siu tb'öenur SC. 6 ; ocut t'aenur TE. 5 Ey.; t'echrad-su FB. 34; t'in- nell ibid.; t'ferg SC. 41; th'irinne SC. 26; eter do da thäib i^r;2i ^ as do chind ScM. 11; as t'ferund 12; ar do belaib FB. 74; TE. 5 Ey.; ar do äine ocus t'urdarcus FB. 18; ar th'airscelaib TE. 5 Ey.; dar th'eis SC. 40; for th'athair-siu Se3I. 10. — In der Verquickuny [ 492 ]mit Präpositionen i mit Verlast des auch vor Consonanten: fort chend Sc3I. 14; |9. 133, 7; fort faesam ^ TE b Ef,.; dot daig Ln5^,j^ dot acallaim-siu SC. 13; dit seirc-seo TE. 10 LU.; dit däig SC. IG; dit y nirt 13; fot broind J^(U^ SC. 11; ^ , fot chriol Lg. 4, i; fot bru Lg. 4, lo; fot clith SC. 41; 44, 3;'öt senaib SC. 26; tret chend ScM. 11; triat liasait 13; 14; triat äg p. 131, 37; iccotöcrad TE. 9, 30; it aimsir ^/V ia. 5, 7; 9; it biu Hy. 2, 51; CC. 5 ]^.V SC. 14; 20; 26; F^. 17; <f^ it chin i(7. 5, 17; 10; SC. 39; it ^ farrad i^. 7; hit fiadnaisi SC. 25; it selbse FB. 74; it ceiid ibid.:, it ^ rieht aW. 34, e; rit re ifl-- A^ü ret leassT^.9,11; cotgalar/S'&ll,iü; got muinntir p. 144, 7.

5. do-, du- övg- Z 863.

do-adbadar s. tadbadim.

do-tierl)ai concidit, syllaham SG. 60b (Nigra).

do-aidlibea s. taidlim.

do-air s. tair.

do-aii-bertar Wb. 22^ {Z- 659) s. tairbirira.

do-aii'chell, -oircliell s. tair- <'licllaim.

do-airci s. taircim.

do-airissid s. tairissim.

do-aithbiucli I abrogo SG. 22» {Z- 428).

do-aithiget s. taithigim.

do-araill s. täraill.

do-arblaiiig- s. tairliiig'im.

do-arfas s. tiirfas.

do-arlaic s. tarlaicim.

do-rairus-crt .s. tairug'iriiu.

do-aurchaiiim s. tairchanim.

dobag- FL. 74?

dobairde cruaid SC. 37, 10 {„there ■is not with a high hardy blade" CC.) corrupt, es ist mit H. zu lesen: ni fil do bar laechraid laind {nicht gieht es von eurer kühnen Heldenschaft eitlen, der dem Cuchulinn gleich ist).

dol>ar s. dobor, dobiir.

do-beg'im I ich verlange. — Fut. Sg. 1 dobibttssa (i. doibegait) mo thiudscra dhit „I will demand" Three Hom. p. 52, 27. — Vgl. do- aith-biuch.

do-biur I ich bringe, thue loohin; mit Dat. ich gebe; mit la ich nehme mit; do Z'^. 428. — Praes. Sg. 1 doberimm do slan TE. 10, 11 ich mache dich heil (für dobiur) oder dober imm do slan ich iverde geben für deine Heilung ? 2 in chomairli doberi-siu ScJSI. 3. 17; 3 dobeiV isin tailm thiit ihn in die Schlinge SC. 7; Aoheir gieht p. 144, 28; mairg dobeir seirc SC. 44, 9; dos beir mod ScM. 3, 4; dus m-betr lais bringt sie mit p. 144, g. — Praes. sec. Sg. 3 dobered Sc3I. 1; ÄC. 2; 5; nach mod don bered CC. 5 {do- beriuth Eg.)-., ni böi aicce-si ni doberad doib das sie gäbe p. 42, 5; doberead |). 40, 31; PI. 3 dobei'tis SC. 2. — T-praet. dobert brachte Hy. 5, 70; 84 (i. tue); dobert .. lais p. 40, 21; 132, 16; dos bert TE. 3 LU.; dobert läim dar a agid SC. 20; dobert gab p. 41, 23; do- bert . . üade trug davon Hy. 5, 36 (i. ruc); dos bert p. 40, 28; .Lg. 19: -^ dobert beim dind echfleise dö SC. 8; dubbert Tir. 11; 15; tobert p. 131, 1; PI. 3 dos bertatar leo SC. 6. — Praet. auf ta Sg. 3 dobretha . . di er gab ihr TE. 5; dobretlia beim dun gillu FB. 38; dobretha iarom ('oncli(il)rrr no/ibor üad cacha cöicid i ii-liKiiud do chuingid mna do C )Udmhund LU. p. i^, 44. — Fut. dober oenchomram duit ScM. 16; dober imm do slan TE. 10, 11V do- bera muin n-immi p. 144, 31 ; 3 do- bcra Dia imm ind p. 40, 31; do- don-bera ScM. 3, 14; dobera deit in mnai SC. 13. — Fut. sec. Sg. 1 doberaiud-se ich tvürde geben L f/f «^ 18, 35; SC 33, 36; 3 cid doberad.. ^ chucuin ScM. 12; dot berad 13; 16; doberad comram . . duit ibid. — Pass. Praes. Sg. 3 doberar in cath i n-dorus ind liss ScM. 18; doberar Setanta fair loird genannt CC. 6 L U.; dobertar dal di p. 145, 12. — Fut. »S'f/. 5 doberthar chucom-so TE.l Eg.; doberthar ScM. 2; doberthar duit na bü .,the leine shall be given to thee" p. 40, 42; PI. 3 dobertar ScM. 2. — Praet. Sg. 3 dobreth TE. 8 LU: dobreth fo deraib [ 493 ]Hy. 2, 2 (i. tuccad^; Hti. 5, 59 (i. tuccad); «2 (i. iio thcged); dobreth di CC. 5 LU. dobreth aiiim di p. V6, 8; tobreth p. IHO, 22; PI. 3 „Tucaid mo seotii dam-sa huili" ol se. Dobretha dö iarum co m-batar ar a belaib TBF. p. 150, 10.

dobor-cliü Biber, Otter, s. 1. dobur; vgl. Corm. Transl. p. 4ü coin fodorne. — PI. Gen. crottbolg di chrocnib doburchon TEP". p. 144, 22; Acc. gabait secht u-dobor- chona ibid. p. 138, 23.

doborda dunlcel, s. 2. dobur. — Sq. Nom. tromcheo doborda FB. 36; 39.

dobrüu fiber Ir. Gl. 375; otter O'R.

do hvig, do brigh wecjen, 10 eil Torr. Dh. p. 152.

1. dolmr i. uisce, iiude dicitur dobar-chü i. dobran Corm. p. 15.

2. dobur i. dorcha no doiligh O'Dav. p. 76; Corm. p. 15; „dark, impure, foul" O'R. — Sg. No7n. duibnell . . dobor FB. 36 Eg.

dobus schlechte Sitte? für do- bes? „döibheas vice, bad manners" O'B., vgl. sobesach. — Sg. Acc. ceii dobus 5'C.44,3 {„without grief O'C.^.

do-chenel „low-born" O'Don. Su2)2}l., vgl. so-cbeiu'd, dochinelach.

do cheiuiaib, nrspr/inglirh wohl di chennaib, .sogleich, nugniblicliich, extemxjore, s. dichetal do chennaib; i. continuo O'Bav. p. 84 fedhair.

dochinelach ig n u v u s Ir. Gl. 676.

do-ching-im 1 ich schreite. — Praes. Sg. 3 cairptech docing rot SC. 37, 1. — Praes. sec. Sg. 3 docinged FB. 88; PI. 3 docingtis dia taig Lg. 17, 3. — Inf. töchimm.

do-chlü ruhmlos, "übel be- rüchtigt, vgl. so-chhi und doichle. — PI. Acc. däine dochlu SC. 25.

dochnia „tveak, incapable ofmin- gling" O'B. — Sg. Xom. is dochma don mewmain d'oenaigid dona hair- cride in oenfecht ocus na mathiusa suthaine non valet caduca simul et eterna diligere SMart. 5.

dochöad, doclu'iadPer/'. ich kam, bin gekoiniiicii. — 5^^. 1 docoad-sa veni Wb. I81I (Z-. 454): dochüadusa SC. 33, 31; ScM. 10 {vgl Wi. Gr. § 303); 2 dochuadais ScM. 14; dochuadaisiu 9; 3 dochöid FB. 7; 61; p. 132, 7; SC. 48; dochöid do gal FB. 67; dochuaid p. 40, 8; La. 12; TE. 3 Eg. 7; 8; 9; 14; ^ 16; 19; p. 132, e; FB. 43: dochü- aidh TE. 15 Fg.; 17; fnr (bxhunid ^ doib Lg. 10 ist mit Eg. und Lc. atchuaid i-'o'c thciltc Hdich mit) zu, lr.'<cH; PI. ■■! doch.Uar FB. 21; p. 144, 2^;: dochuatar P'B. 88; La. 11 ; TE. 3 Fg.; 16; SC. 32. — "^ l'ut. Sg. 3 resiu docöi gräd forru Wb. 29a, 31 [antequam venerit gra- dus super eos Z' 467). — Pass. Praet. Sg. 3 docüas TE. 20.

do-choiin simpleton O'Bon. Suppl. — Vgl. so-chonn.

do-chor Nachtheil; „dochar hurt, loss, mischief" O'B.; „a dis- advantageous bargain" O'Don. Suppl.; „an invalid contract" Sench. M. III p. 4. — Acc. doguiu dochor cach thriuin p. 328, 5; dochur p. 142, 3. — Vgl. so-chor.

dochraid hässlich; dochruth inhonestus, turjns Z^. 863. — Sg. Nom. ba dochraid ö gnuis SMart. 21 ; docraid FB. 37; Gen. am din cach dochraid p. 328, 4?

dochraite zu do-chor? — Sg. Gen. am din gach dochruiti p. 142, 3. — Vgl. sochraite.

1. dochruth s. dochraid.

2. dochruth indecor SG. 65^ {Z- 863).

dochi'iaid s. dochöad.

do-chuiriur III Dep. ascisco SG. 16t' {Z- 873). — Praet. Sg. 3 do ro churestar {ad spectaculum omnes) exciverat Ml. 16", 6. — Vgl. töchuirim.

dochum u-, dochom u- mit Gen. zu, nach, in {meist nach Verben der Bewegung)] ad Z'^. 660; do- chumm p. 17, 19; CG. 5 Eg. — dochum n-Erenn ,Hy. 2, 13; p. 17, 17; 19; dochum n-Isu Hy. 2, 60; do- chum n-iffirwd FA. 1; dochom n-ec SC. 38, s; dochum nime Hy. 2, 50; 5, 62; Lg. 11- FA. 1; 3; 20; do- -^ chum na hingeiii TE. 5 Eg.] 6; 19; dochom FB. 85; dochum in [ 494 ]ocniiig TE. Iß; p. 144, 12; FB. 7; dochom <S'6'. 8; FB. 12; dochum ^ a tire i^. . 13j CC. 5; dochom '^^ ii?. 13;~luid..a dochum ciing zu ihr CC. 3; 5 LU.; FB. 81; atraig ..a n-docom SC. 7; co n-accai in fer . . dia dochum sie sah einen Mann auf sich zu kommen TE. 12 E(/.: CO n-acca in scäilfer ina dochom FB. 37 ; cid dothäit inuar n-dochom jj. 310, 12; na dochum FB. 28.

docliur s. «lochor.

doeomail, .,d6camhail hard, dif- ficult" O-R. — Sg. Nom. FA. 15 (doccumail LBr.). — Vgl. co ro äaerad iat dona doccomlaib sin „to free them from those hardships" Three Hom. p. 92, 29; 25.

docraid s. dochraid.

documlai proficiscitur, Sg. 3 documlai a-s er bricht auf, geht fort Ber. Celt. III p. 176; dochum- lai TBE. p. 154, e; Fl. 3 documlät ass do Chruachnaib ibid. p. 138, 7; ibid. p. 152, 30; ibid. p. 154, 12; Bev. Celt. 111 p. 182; tocomlat ass FB. 7.

dod LU. p. 33a, 19^ '„gi^ „dödha conflagration" CR., von Stokes [zu FA. 21) zu döthim gestellt.

dodaiug" schwierig, gefähr- lich. — Sg. Acc. ni fetamar nach n- dodaJng inti TBF. p. 146, 6. — Vgl. ar a doidngi ob ejus difficul- tatem SG. 1» {Nigra).

do-dsUim ich giesse, schenke ein; fundo Z'^. 435. — S-praet. ^ Sg. 1 do ro dalius Lg. 17, 31.

dodatlaim TE. Io.'g?,?« ciorat '? Vgl. di hlim im Etain LU. p. 131, 24.

do-dcad infelicitas Wb. 2 b {Z- 647^. Vgl. tocad.

dodcliaid ungl ü c kl ich, a r m se- lig; dotchaid i. di-thacaid „without riches or prosperity" Corm. Transl. p. 51 ; i. do-sothchaid „not wealthy" ibid. p. 55. — Sg. Nom. rot giiiil ind srathar dodcaid SG. p. 229.

do-decha Hy. 5, 81, ,,iüho may recuiott theni," Stokes, vielleicht zu du-dichim.

do-dechad, -deochad ich kam, bin gekommen; vgl. tuidchim. — Sg. 1 do(lcochad-sa SC. 13; is dia acallaim dodcochad 10; .V in tan . . dodechuid temel tarsin grein Ml. 16c, 5 {Z'^. 456); laech . . dodechaid ScM. 10; ..dodechmc? SMart. 37; dodeochaid Gl. zu Hy. 5, 39; träth dodeochaid TE. 12 LU. 13; can dodeochaid p. 132, g; PI. 1 dia chungid . . dodochammar-ni ScM. 2; . . dodeochammär-ni SC. 13; 5 6 do- deochatar FB. 8; . . dodeoclmtär 66.

do-delMa ö triliss „tigly in hair" SMart. 21.

dodena, dodenam FB. 66, 74 Fg. für dogena, dogenam.

dodomehela EC. 6 etiva für dod- im-chella ,,der es durchwandert" (s. timchellaim'i?

dodouaimm 11 solar SG. 53^ {Z 434). Vgl. didnad.

dodoraid FB. 89 lies doraid.

1. doe tardus SG. 66* (Z^ 31).

2. doe Wall? doa i. clad Gl. zu Fei. Mart. 22, vgl. Three Ir. Gl. p. 130. — »S'^r. Dat. for dou na hEmna ZiiU~i^ (f or tua Lc. Ea .) ; -^ for döe narrätha Xfif. ^; Acc. lir ^ dar doe ,.ovcr a rampart of sea.s" Fei. 3fart. 22.

do-ecmoiigrat s. tecmougat. ^^ ^

1. döel 31. ein Käfer; „stag-[¥y , beeile Not. zu Fei. Jan. 15, r^f^.däel.

2. döel, „daol laz])" O'R. ■* do-ellaim declino Z'^. 873. — Pract. PI. 3 do rellsat deviarunt 311. 79; do elsat Lci,,^!^-^ ^

döel-teug-a scliw er zungig s. Dubthach Doeltenga

do-emim I ich schütze, be- decke. — Praes. Sg. 3 doeim Corm. p. 10 clii; relativ döeme ammorgre'ssa FB. UV PI. 3 amal don-emat etin a suthu ut proteg^mt aves pullos suos 311. 39c. — Pract. Sg.l dorret-sa sosceleTTft. 3l^,i (q^ia defendi ego evangelium Z'^. 1092); 3 doret velavit Ml. 16«=, 8. — Fut. 3 duoma Gl. zu vindicabit Ml. 67^ {Z- 1091). — Pass. Praes. Sg. 3 doeraar Corm. p. 10 clii; a.mal dun-emar sicut protegitur 311. 39^'. — Vgl. ditiu.

döenacht F. die menschliche Natur; döinacht humanitasZ'^.SOi). — Sg. Gen i n-oentrt?VZ diadachta ocus doenachtamrf/c Dei'Vi oi LBr. [ 495 ](loenda menschlich; döindc Jiu- manus Z'^. 791. — S'fj. Gen. in chiniiula duenna FA. 15; PI. Nom. roisc doenna FA. 8 (doennai LBr.).

(lo-eolais nnhcgreiflich? — Sfj. Nom. tromtlieo . . doeolais FB. oti.

döer unedel, unfrei, gemein; ben däer Sclavin, s. cumal; döir ignohilis Z'^. 863; vgl. söer, soir. — Comp OS. debtha . . doör-galrce SC. 25.

döescair grejHefn; daiscuir scurra SG. 56^ (Z- 30). — Sg. Nom. ar na bat doescair SC. 26; dub dian demun doescair FA. 30 LBr.

döescur-slüag- der gemeine Hcmfe; „daosgarsluagli the mob" O'D. Gr.p.33d. — Sg.Dat. iftVind co- na dsescorslüag „loitliits rahble-host" FA. 3; diabul cona doescursluag p. 191, 26.

«lo-essairefe s. tessurc.

doethain, „daothain F. suffi- ciency, enough" (JB. — Acc. ibsit a n-doethain dind lind LU. p. 25^, 20 ; CO n-derna a doetbin der ocus toirse icom choined-sa Three Hom. p. 122, lo.

do-fair, -föir Hij. 5, 89 und 91, s. taii" tmd fo-riuth.

1. do-faitli adiit, venit Z'^. 456; dofaith gith gäithe Ilij. 2,39 {„went"); dofaitb . . CO Victor 47 {„went"); do- faeth . . fria rath ScM. 3, 10

2. do-faitli, do-faeth, do-fäithsad, do-foethsat s. tuitiiii.

do fe, do fetis s. fedaim.

dofessid s. dessid.

do-fichim I ich Icämpfe, stür- me (eine Burg), räche, strafe. — • Praes. Sg. 1 dofichim a n-enech- gressa iili p. 328, 21; 3 dofich gresa a chiuiuil ,,who fights the battles of his tribe" 0"Do)t. Suppl. fleh; dofich uar n-incchgreso huili p. 142, 21; dofich uiblich tened ocus aniilaich FB. 51; p. 310, 35; dofich ruithen serci ina dreich p. 310, 36; inti dofich Gl. zu qui . . ulciscatur Ml. 19'i, 3; rel. dufichi Gl zu vindicantem Ml. 71fc? PI. 3 dofechat a n-dun ar eciii im na h'itliu gaili batär and LU. 21b, 30. — Fut. Sg. 3 (Infi vindicdbit Ml. 67e. — Fut. sec. Sg. 3 dufesed Gl. zu Hirusalem volcns obpugnare Ml. 33a, 12. — Pass. Praes. Sg. 3 dofccair cath . . etorro LU. p. 21, 31. — Fut. Sg. 3 CO duf'essar ut . . vin- dicetur Ml. 32c, 20; dufiastar Ml. 27c, 4.

do-forcat, -farcat s. tarcaim.

do-f or-magaim lieh vermehre. — Praes. Sg. 3 doformaig ai,get Ml. 117; tormaig SG. 41« _(Z^ 884). — Pass. Praes. Sg. 3 doformagar ati- getur SG. 28^. — Fut. Sg. 3 dofor- mastar SC. 13. — Inf. tormach.

do-fuaircc s. tüarcim.

do-IYiarg'aib, do-f iin-bat s. tüar- g-abiiu.

dofuehta jj. 311, 33 lies dofuctha [ZU tucaim)?

do-fuibnimm I succido SG. 22«  {Z- 429). — Pass. Ftit. Sg. 3 co dufobither ut succidatur MI. 2«, 10 {Z- 883).

do fuislim s. tuisliin.

dofuit s. tuit.

do-iulaelita unerträglich. — Sg. Nom. üamnn doi'ulachta FA. 14.

do-fusci s. diuscim.

do-g-ailse F. maeror MI. 20^, 7. {Z- 863).

do-gältliaimm II illudo, pel- licio SG. 24a {Z- 434).

dog'ar traurig. — Sg. Nom. scel dogar Fei. Feb. 20, Gl. i. toir- sech, scel n-dogur Three Ir. Gl. p. 129. — Vgl. dogra.

do-g-arim I ich rufe, nenne. — Praes. Sg. 3 dogair appellat Ml. 29c, 6; fris dogair p. 132, 3 die sich nennt, die man nennt? — Praet. Sg. 3 dorogart Märtain a miiinntir „31. summoned his family" SMart. 33; 35; Three Hom. p. 56, 2.

do-gegat s. togaira.

dogensat s. doguiu.

dogensat SC. 35 {„the hosts lau- ghed" O'C.)?

dognas diles FA. 30 „u rightful heritage"? lies do gnäs.

doguasach „disgusted" CDon. Suppl. — Sg. Nom. ba dögnassach

den mhnäi Corm. p. 34 orc treith („he became di.9gu.vted with the ivoman").

do-guiu III ich maclie. — Praes. [ 496 ]Sg. 1 dogniu p. 142, 3; p. 328, 5; dägniu-sa sin facio eyo hoc Wh. 14tl {Z- 4-29^; 5 dogni' facit Wh. 6^ {Z'^. 431); dugni SP. IV 4; dogni . . a n-etrain FB. 33; dogni failte friii ScM.b dot gni torsech TE. 12 LU. dos gni p. 4U, 11; in muid dun gni SP. II 15; in comräd doni ri cäch SC. 33, 27; PI. 3 a n-dugniat qiiod faciunt Wh. lÜc; dogniat FÄ. 25; dogniat tröcaire FJ., 25; in guba sin 34; p. 191, 25; doniat FA. 29 (dogniat LBr.). — Conj. Sg. 1 ma dugneu si faciam Ml. 23'= [Z'^. 440); Sg. 3 dod gne TTö. 27«; done ar n-ditin Gl. zu Hy. 1, 2; tomathium Gl. zu Hy. 1, 6; Gl. zu Hg. 5, 67; 91 ; PI. 3 donet ar söerad Gl. zu Hg. 5, 92. — Praes. sec. Sg. 3 als Imperfect. : forcetal ba menciu dognid FA. 32; dognith Hy. 2, 33; TF. 6 LU.; SC. 23; dognith Gl. zu Hy. 2, 26; als Conjunctiv: dicunt alii co m-bad Cholman dogueth uile Hy. 1 Praef. acht mäd doneth fein FA. 9; PI. 3 amaZ don gnitis ut faciehant SG. 9a; dognitis SG. 2; als Conjunctiv : dog- netis FA. 34. — Praet. Sg. 1 na huli dorignius-sa omnia quae feci TF&.24i^ {Z 462); dorignius <Sa38,2; 5 dogeni TE. 6 J^t/.; dogenai CC. G £■(/.; digeni Tir. (3; a n-dorigeui di maith frim-sa ^Vh. 30a (^i, (jöq ,; a n-dorigenai . . do fertaib Hy. 5, 23; 37; dorignai 41; cia dud rigni etsi fecit Z-. 463; durigni SP. III 3; dorigni Gl. zu Hy. 3, 6; dorigni TE. ULU.; FA. 32; FB.U; 85; dod rigni 89; dorigni laid SC. 45; TE. 10 Fg.; a u-dorigne do fertaib Hy. 5, 67; si; p>. 40, 16; 41, u; 43,'i3; 48, 24; din chloich dorigne saland Hy. 5, 40; dorine Hy. 3 Praef.; doroine FA. 32 LBr. s. doröna; PI. 3 dogensat FB. 25; dorigensat fecerunt Wh. 7d. — Fut. Sg. 1 dogeu-sa p. 40, 43; FB. 6; 8; ^ bid mö don genae-siu Wh. 32a (Z2. 452); dogena*Xg. 5, 21 : cid dogena . . a Loig <S'6V j.b; cicl dogena-sib was wirst du ihnen thun FB. 6; 3 dogena faciet Wb. 26»; Gl. zu Hy. 3, 8; dogena FB. 66; 75; P/. i cid dogenam SC. 4; 35; FB. 16; 74. — F?/,f. sec. Sg. 3 ■« Ol. 4^!^ 'dix^^UUrd«] dogenad galar duit sirligi SC. 30. — Pass. Praes. Sg. 3 dognither Lg. 6; 12; SC. 3; 22. — Praes. ^^ sec. äg. 3 oenach dognithe la Ultu SC. 1; 23; als Conjunctiv: ni rabe isin bith ni dognethe . . leü acht . . SC. 1. — Fut. Sg. 3 dogentar fiet Wh. 26a {Z- 475); TE. 11 LU.- 10, 4 Fg.; SC 12; 35; FB. 9; 21. — Fiit. sec. Sg. 3 dogenta limm TE. 9, 32. — Praet. Sg. 3 ised dognith dee p. 142, 22; dorigned FB. 75. ^ ^ X-

dogra Klage, Klagen; „sick- ness, sorrow, anguish" O'B. — Gen. leth n-dograi ScM. 21, 39? Dat. oc Cüi ocus ic dogra FA. 26 („lamen- ting"); oc dogru SC. 44 {„she ivas lamenting")-, Ace. la cöi ocus toirsi ocus dögrai FA. 26 LBr. — Vgl. dogar.

dograeh helümmert? — Sg. Nom. ro bo dograch furri SC. 43.

dogriud almai enlathi ^. 310, 19V

dogriuu i. tobacb O'Dav. p. 73; dogrenar i. toibgither ibid. p. 76.

doi recht. — Sg. Nom. benair a Mm döi dana di Choinculainn „and then Cüchulainn's right hand UHis cut off" Ben. Celt. III p. 182; Acc. CO n-ecmoiug a läim döi di LugfuVZ ihid.

do-ic, dos n-icfed s. ticiiii.

doichle F. Unherühmtheit, Gemeinheit, von dochlu? — Sg. Gen. oes doichli FB. 27 LBr.

doichlech unherü h m t, gemein; ni dichet tegde doichlech Ml. curm. 2, „inhospitahle" Goid:^ p. 20. — Sg. Nom. nir bat disc/r doichlech SC. "Ab.

döig' ivahrscheinlich; verisi- milis Z'^. 74. — Sg. Nom. is döig bid fir es scheint p. 132, 10; SC. 35; döich TE. 9 Eg.; ro po döig lind es schien uns SC. 45, e; FB. 88; 94; doigh TE. 5 Eg.; döig leis FB. 85; in döig SC. 7. — Com- par. is dochu verisimilius Wh. 4 (Z^. 276); batochu TE. 13 if7. (ba coru Fg.'); is docha lium „likelier with me" Not. zu Fei. Jan. 15.

doilbed, dolbud M. Bilden, Gebilde, Fiction SMart. 31.

doilbtheoirilf. fictor h- Gl. 1091.

[ 497 ]doilbthid 31. ficjulus Wh. 4«  {Z 794).

do-imdibnim I decido Wh. 17 {Z^. 88G).

do-img-art s. timg'ariui.

do-imimirc s. timiiiarcim.

doiug'e Unterdrücken, vgl. dingim? — Dat. is e ro raid na briathra sa do thincosc ocus d'for- cetul lo.chta na heclasi ocus do doinge fögnuma do dib tigeniaib „to suppress the serving of two lorde" SMart. 2; 5.

döini s. duue.

do-inola s. tiuölaim.

doirb difficilis; Superl. doir- bera SG. 168» (Nigra).

döire -F. Gefangenschaft, S Clav er ei; miseria, captivitas Z'^. 31. — Gen. fo bron na döiri Gl. zu Hy. 2, 2; Bat. i u-daire p. 40, 7; 39.

döirtim I spill, shed OB. — Praes. sec. Sg. 3 co n-doirted Fei. p. C 25. — Fut. Sg. 3 doirtfe mo dub Three Hom. p)- 120, 9.

döit F. Handgelenk, Hand. — Sg. Nom. FB. 53; Dat. ro chrechtnaig . . eseom for a döit LU. p. 126a, 2»; Acc. döit fri döit FB. 53; remithir döit läma 91; PI. Dat. eusna doitib manihus Gild. Lor. Gl. 1G4; do iara-dötib ScM. 22, 9; CO milechaib arggait for a n-döitib „on their wrists" TBF. p. 148, 21; Du. Nom. a di dhöit Corm. p. 13 Cerball.

doithflr TE. 15, doitbir dark, ugly O'R.

döiti p. 191, 12, s. döthim.

dolbim III ich forme, bilde, gestalte. — Praes. Sg. 3 in dol- bud dondi rodn-dolbi fiqmentum ei qui se finxit Wb. 4c (Z' 352). — Praes. sec. Sg. 3 notolbad in cacb riebt FB. 75 für nod dolbad; PI. 3 no dolbtais fingebant Ml. 54c. — Vgl. dalb.

dolbthach sauberisch; doilb- theacb sorcerer O'B. — Sg. Gen. ar belaib demuin duib dolbthig EG. 5.

dolbud M. figmentum Wb. 4«, Inf. von dolbim, nicht verschieden von doilbed.

doleced, doleci s. doU^cim.

dolge F. Schwierigkeit, Ge- fahr? — PI. Dat. i n-dolgib 1 n- drobolaib FB. 35.

<.o^ schu-er, schwierig; „dif- ficidt, dolefiä" O'R. — Sg. Nom. is dolig Gl. zu is andso FB. 58; is dolig a fiss FA. 12 („hard"); is mör- dolig mo nert SC. 41. — Compar. doilghi more difficult f/Don. Suppl.

dollingim, do-lingiin I ich springe. — Praes. sec. Sg. 3 do- linged CG. b LU. — Perf Sg. 3 dolleblaing in t-öcne ar a cbend TBF. p. 146, 12; atcbonnairc in n-eicne dorroeblaing ar a chind ibid. p. 152, 19.

dolleciin, do-16ciiu III ic7t lasse (los, nieder, u. s. w.), iverfe. — Praes. Sg. 1 dollecim-se in n-gai cetua ScM. 11; dos leicim-se . . in n-gai cetna 10; 5 dolleci in n-osnaid FA. 20; dolleci . . arrigtbecb sis FB 25; dolleci fer dina feraib fidchilli don techtaire 61; dolleici a cend immon cloich i£;läL,tollöci ^ ..fair FB. 81; 87; "cloteci gai dö SG. 36; dos leci . . foraib 7; dolleci cacb dib fria coli begab sichp. 145, 13; dolleci im budin Couculainn FB. 11; PI. 3 dollecet a läma la töeb FB. 16; tollecet 74. — Praet. 3 tollöic a osnaid FB. 88; dosleic döib SG. 7; dolleic im budin Cbonaill er begab sich FB. 10. — Pass. Praes. Sg. 3 dolleictber . . döib ivird ihnen über- lassen FB. 55. — Praet. Sg. 3 doleced do nim das herabgelassen lourde FA. 2; PI. 3 doUeictbe . . dia ^AigiAunirden losgelassen FB. 57.

dollod, do-lod ich ging. — Sg. 1 dolud-sa LU. p. 25a, 43; 2 can dollot TE. 5 Eg. can dol- luidisiu LU. p. 122^, 35; 3 dulluid Tir. 8; 11; 13; doUuid p. 46, 26; Lc 1: 15; TE. 13 LU.; 15; p. ^-it m, 30; l4, 28; 145. 11; SG. 8; FB. 16; 17; 25; 54; 69; 91; 92; dolluid CO m-böi im budin Löegaire FB. 8; dolluid . . forsin t-sligid cbetna 40; tolluid 21; dot luid im beruai ar mo chind-sa ScM. 13; can don luid SG. 12; doluid Hy. 2, 46: [ 498 ]p. 41, 10 ; PI. 2 dolodbair LU. p. 21t, 17; 5 dollotar Hy. 2, 6i; ~ -^XL ^^ ^5; 90; doUötar "c^I. ST, g; immä tullatär FB. 56. — Inf. dula, dul.

dolod Nachtheil, Sehaden FB. DO; „dolaidh loss, detriment" O'i?. — V(fl. solod.

do-luig'ini III r e m itto, ignosco Wb. Ud (Z- 435), s. di-lu^im.

dorn F. domus. — Sc/. Dat. leth ind orpi so i n-doim i n-duiniu Tir. 6.

uou-domaig-etar p. 142, 19, 3. PL Praes. Dep. etwa für moaigetar? ii(jl. jedoch p. 328, I8.

1. doinain tief, vgl. fu-domain; domhain deep, hollow O'R. — Sg. Nom. arrecat abaind lethain näd bo domain ar a cind LU. p. 24a, 1; ni bu domain Gl. zu ni bu ances Hy. 5, 85; PI. Nom. lathach {zu lesen lathacha?) döimne p. 190, 26; Dat.i u-gIennaib..doimuib23. 191,28. — Compar. domnu murib Hy. 5, 18 (i. fudumnu quam mare).

2. domain i. dimain O'Dav. p. 78 ; „vain" Corm. Transl. p. 52 doman.

doman s. domuii.

doiuaiiches „a reqivest" O'B. — 5*^. Äcc. cen a domanches SC. 2i>.

do-inl)las übelschmeckend; „an ill taste" O'R.; domblas äe fei Ir. Gl. 975 {„bitterness of the liver"); s. blas.

do-melim i. oirberim bith edo Corm. p. 18 edam ; s. tomelim, toimlim.

do-meuma Unmiith, Betrüh- niss. — Sg. Dat. oc dogru ocus oc domenmain möir SC. 44.

do-midiur III Dep. ich meine, schätze ab. — Praes. Sg. 3 dammi- dethar . . dia lemuHi FB. 88 {er ver- sucht es, über die Stadt zu springen).

domme inops; domma {„poor") i. di-shomma Corm. %). 16.

duiiiiiach = dominica, Sonn- tag. — tri i'iara cach domnaig drei Siniideii jeden Sonntag FA. 30.

domiiath i. munadh 110 traothadh CDav. p. 74, dazu ro damnad FB. 30?

domroet CC. 7 Eg., domroed LU. zu do-emim {..schützte mich mit sieben Wagen)?

dorn roipnitar SC. 38, 5 s. toil)- iiim (do-sennim).

do-iuuiniur III Dep. ich meine, glaube; puto, spero Z'^. 438. — Praes. Sg. 1 p. 132, 10; PI. 3 bit he dod mainetar insin sunt M qui putant hoc SG. 5»; PI. 3 domvinet Fei. p. cm 23. — Perf Sg. 1 do- menar-sa putavi Wb. 3c {Z'^. 450); PI. 3 de ru menatär FB. 82; cre- diderunt 311.35^, 18. — Inf. toimtiu.

domuu 31. Welt; mundus Z'^. 222. ■ — Gen. in domuin Hy. 5, 8; domain FA. 10; FB. 80; in domain duind »5*6'. 29, 4; do däinib in domain p. 40, 16; FA. 14; 34; fir domain 13; FB. 18; 19; di ocaib domain SC. 13; FB. 18; flaith in domain p. 40, 36; do Chonstantin . . do ardrig in do- main FA. 32; rig iartliair domain des loestlichen Theils der Welt ?(= Irlmid) Jjg. 12j FA 3; 4; naim ^ airthTrTii domain FA. 4; thuascirt in domain ibid.; in domuin chentar Gl. zu bethath che Hy. 5, 22; Dat. isin domnn FA. 34; FB. 27; fiadu huas domun Hy. 6, 7; das domun dind SC. 45, 2; fon uli domun p. 169, 17; Acc. in domon n-dron SC. 29, 14; in domun uli p. 191, 9.

douuindc mundanus Wb. 3^ {Z'^. 791). — *S'(/. Acc. cusind ecnai n-domunda p. HO, 19.

don adbat, doii Äraill u. s. w. s. do-adbat, tadbat, do-slvaill, tsiraill u. s. w.

dou-arlaid Fel.Dec. 8: don-arlaid tar romuir {LBr.) „ivho came over tlic qreat sea", i. donaraill i. dorocht Three Ir. Gl. p. 138.

don far, fair s. tair.

don fuca s. tucaim.

1. donn, dond braun, dunkel; i. dub O'Dav. p. 72; „dun or broivn" (JB. — Nom. ech dond p. 131, 15; corcor-dond SC. 33, 14; folt dond FB. 45; sciath dond FB. 47; dond -sciath dond-derg dond-chorcra LU. p. 81 a, 32; des dond FB. 24 eins von Cuchulinn's Kunststücken, über das sonst Nichts bekannt ist; Gen. in domain duind [ 499 ]SC.29,.i(„the trorld's expanfic" (rC.) zu lesen diudV Acc. ar ech n-doiin „for a hroivn horsc" Tir. 6.

2. doun i. cuirm O'Dav. p. Ib.

3. doun i. uasal no brithem no righ O'Dar.p. 77; Gen. sa^gal Ab- büin delbda duind Fcl. p. LXIII 43.

doun esniart Hy. .'3, 8 für donn escomart (vgl. tescomarr {sie) i. teas- argain O'Dav. p. 121^? Dass er der liicliter ist am Gericht hat uns (jtretlet von den üblen Absichten Kcliicdrr.er Diuncnu-n (do für di)?

(loraiiii. rtoi-asiul enthält wohl rorii die Wrlialpurfikel do, s. rega.

do-riiid 1) schwer, 2) N. Schwie- rigJceit; „strife, dispute; intricale" O'R. ~ Sg. Nom. dliged n-doraid SP. II «; Gen. du thabairt doraid du gle ibid. i6? Acc. cheist n-doraid n-dil ihid. 12; ro fitir . . a n-doraid (SO zu lesen) FB. 89.

doräig-si s. tog-aim.

do-rairugert s. tairngirini.

do-rala, do-rola viit Dat. es begegnete, widerfuhr, ge- schah; accidit; it happened O'R. — dorala in fer cetna, di es begegnete ihr derselbe Mann TE. Vd Eg.; conid don düll dorala techt sis p. 39, 18; is ann dorola do-som a denam „and it came to pass that he made it" Hy. 1 Praef; dorala dö CO ro marb j). 46, 22; is maith . . dorala duine sin diblinaib TE. 14 Eg.: dorala do don fon indus cetnn FB. 80 Eg. dorala in tech ina räithsechaib briatliar oc na mnäib FB. 29. — Vgl. tarla.

dorar .,« battle, conflict" O'B.; dorar FB. 71 Gl. i. dochur; Dat. cuach Diarmada do breg-barainn brafh-dorair Corm. Transl. p. 120 maidinn; iar u-dorair a badbscelai FB. 71.

do-i'at Conj. ich gebe, doratus Praet. ich gab (rat für ro-dad, skr. dadä-mi'?), in allen den Formen gebräuchlich, ivelche die Partikel ro zu sich nehmen können, vgl. do-rön. — Conj. Sg. 3 dorata a fial tonind diar ditin Gl. zu ron feladar Hy. 1, 1. — Praes. sec. Sg. 1 co n-dartin ut darem SG. 2091» (Nigra). — Praet. Sg. 1 doratus do SC. 45, 12: dora- tusa ScM. 4; 2 doratais FB. 74; doratuiss TE. 8 j&V/.? 3 dorat dedit Wb. 311) (Z 462); p. 41, 10; 11; ScM. 6; TE. 10, 20; FB. 40; dos rat p. 40, 14; dorat . . a läim for a broind La. 5: SC. 31; dorat .. ail forsin cöiced uile ScM. 14; dorat fö menmain Aili7/« do seirc-siu TE. 13 LU. (for menmain Eg.) SC. 13; 44; brec dorat .. imond p. 132, 9; FB. 10; 18; 19; dorad p. 309, 18; dorat imcossäit eter na mnä FB. 21 ; dorat . . triam dia twrcbail FB. 27; is iat dorat sund hi fat SC. 37, 20; dorn rat sund i n-ecomlond SC. 45, 20; PI. 3 dorat- sat . . impidi fair FB. 27. — Pass. Praet. Sg. 3 doratad . . damdabach . . immi ScM. 17; a n-gräd . . dora- tad di lasin Mac O'c p. 132, 27; j doratat Gl. zu Hy. 2, 50. — Vgl. tarat..

dorchadus tenebrae Ir. GI.S31.

dorehaide dunkel. — PI. Gen. demna dorehaide Hy. 3, 9.

dorchatu M. Finsterniss. — Sg. Dat. i n-dorchataid aneolais „in the darkness of ignorance" Three Hom. p. 4, 3; Acc. beir ass in dor- chatu ihid. p. 26, 8.

dorehe 1) dunkel, 2) N. das Dunkel; obscurus, obscuritas Z'^. 72. — Sg. Nom. 1) tromcheö . . dorcha FB. 36; 39; tir n-dub n- dorcha FA.2lLBr. (n-dothide LU.); Gen. 1) usci duib dorchai FA. 30; Acc. 2) cen dorehe FA. 35; PI. Nom. 1) sligthi. .sir-dorchap. 190,26; 2) na dorehe tenebrae SG. 183i> (Z- 215); Dat. 1) i n-glennaib du- baib dorchaib j). 191, 28; 2) in popul deisid i n-dorchaib populus qui sedebat in tenebris Three Hom. p. 2, 2. — Compar. dorchu ina dubgemriudp. 190, 29. — Vgl. sorcha.

dord N. Bass, On tlie Mann. Index; vgl. an-dord, fo-dord.

dordaiiu ich brülle. — Praes. Sg. 3 scel lern düib dordaid dam, snigid gaim ro faith sam LU. p. IIb, 23 (Amra Chol, vgl. Goid.^ p. 165, 63; mugit cervus Stokes, Beitr. VIII 332).

doreilg^is ScM. 13 s. teilcini.

[ 500 ]do r6ir ad voluntatem, secunäum Z^. 659, s. riar.

do-r^raclit Praet. zu deirgim ich verlasse, verliere [Praes. Sg. 3 nis n-derig-si dam ne amittit quid(m ea Wh. Oii, Z^. 430). — Sg. 3 is cian doreracht Emain es ist lange her, dass es (rige) Emain verlassen hat Hy. 2, 43; PI. 2 is dian dorreractid mäam ind sosce'Zi celeriter deseruistis servitium evan- gelii Wh. 18c ^z^. 457); dorerach- tid üiid. — Vgl. Beitr. YIII ?j. 316 (No. 16).

do i-ertatar s. retliim.

do-riacht Praet. venit, per- venit; riachtas Praet. zu righim I reach O'Don. Gr. p. 245; vgl siacht. — Sg. 3 doriacht . . doridhissi TE. 20 Eg.] PL 3 doriachtatar TE. 3 Eg. — Fut. Sg. 3 doria doridise loird zurückkehren Note zu Fei. Fehr. 17.

doridisi wieder, zurück FA. 29; 33; 62; 65; TE. 19; Gl. zu dö cammaib CG. 3 LU ar cülu dori- disi FA. 31; doridise p. 42, g; dori- dhissi TE. 20; dorisi FB. 10; 29; 88 ; SC. 43 ; doris Fä. p. CLXXXV 28.

do-rimim III ?'c/i erzähle, zäh- le auf; dorimu enumero Z'^. 435. — Praes. Sg. 3 dorrlmi . . in cain- gin FB. 56. — Conj. Sg. 3 ni fail dorurme co cert Hy 5, 67 (i. donö a thurem), doruirme Fr. — Pass. Praes. Sg. 3 amal dorimther FB. 55. — Inf. turem.

doriiig'ba Hy. 6, 9 s. dingbaim.

doriuchraisit j3. 140, 19 s. diuch- traiiu.

dorn M. Faust, Hand. — Nom. Gl. SU duais Oss. III 2; Gen. lau a duirn FB. 37 Eg.; Dat. ar a durn derglassid FB. 45; 47; Acc um dhorn Gl. zu im duais Oss. III 2 (i. im läim i.); PI. Nom.. ocht n- düird ina ardi {für duirnd) acht Fäuste hoch p. 4ü, 22; Dat. ar dornaib desaib SC. 19, 4. — Vgl 6r-duirn.

doni^in Ibiiaua manijiultis Ir. Gl 502.

dornasc „a hracelet for the wrist"- On the Mann. III p. 168. — Sg. Nom. dornasc döraromthä SC. 45, 10 („a wristhand of douhly tested gold" 0' Curry), zu, lesen dornasc di ör arromtha (s. S. 334) ein Armhand von Gold hatte ich, vgl. ar-ta.

do-roaeht s. do-rocliim.

do-roaraid .s. tarraid.

dorochair, dorchuir, s.torchair.

do-roehim I ich komme, er- reiche; s. toirchim, toraig, toracht. — Praes. Sg. 3 doroich cäch Sc3I. 10; FB. 38; Gl zu Hy. 6, 4 [s. drochet); SC. 29, 2. — Praet. Sg. 3 donralad i. donaraill i. doroacht Gl. zu Fei. Dec 8 Laud, i. dorocht Three Ir. Gloss. p. 138 [dieselhe Stelle); dharuaclit Three Hom. p. 16, 21; is forrae fadisiu doroaclit Gl zu mentita est inii^uitas sibi Tur. Gl 79; PI. 1 dorochtammar LU. p. 681^, 23; doruachtamar, -mur TE. 5. — Vql Bcitr. VIII p. 443.

do-rodba Hy. 4, 5, nach der Glosse i. ro dibda für robda, aber toahr scheinlich für do-ro-diba, ah- scidat Z'^. 447, eine zum irischen Futur gehörige Form { Wi Gr. § 310), ivie im Passiv co itir-dibither ut perimatur Tur. Gl. 121, Praes. PI. 3 etir-di-bnet jjen'jmtn^ Ml. 15^', 6 (Z-^882). Vgl do-fuibnim. — Pass. Praet. Sg. 3 a ordan dorodbad Fei. Prol. 96. —

doroimle s. tonielim, toiinlim.

doroisce (5. Sg. Praes.) p. 169, 24 s. di-rosoim, vgl. Goid.^ p. 24 Not.

do-röii Conj. Praes. ich mache, SU do-gniu gehörig [Z'^. 447, vgl. Wi. Gr. § 311), wie do-rat in allen den Formen vorkommend, ivelche die Partikel ro zu sich nehmen können. — Conj. Praes. Sg. 1 se- chichruth do-nd-rön quomodocunque id fecero Wh. 5^; 3 act dorronai modo feceris Wh. 32^. — Praet. Sg. 2 cid doronais SC. 38; 3 doroni in laid sea SC. 44; cech ni doroni 48; doroine FA. 32 LBr. ; PI 3 dorousat comdäil SC. 39; doronsat orcuin p. 17, is; TE. 20; in hv?iiharchath FB. 21; comarli 42. — Pass. Praet. Sg. 3 dorönad . . tegdas FB. 1; 2; 3; doronad recht lais p. 311, 26; cid a u-dot ronad SC. 12; a n-doronad [ 501 ]fris Lg. 10- Flur. 3 dorönta na tigi Lß. 11 ; doronta sceua SC. 39; mä dorontai si facta sunt {sc. mirabilia) Hy. 5, 2i (ar ni deriita ar duni Fr.').

dorsaide M. Thürhüter. — PI. Nom. na dorsaide FB. 21; dorsidi Ml. Carm. 2 {Goid.-^ p. 20

dorsiöir M. Thürhüter. — Sg. Nom. FA. 15.

doniacht s. do-rocbiiu.

doruinalt s. tomelim.

doi'us Thor, Thüre; porta Ir. Gl. 124; a u-dorus limeyi Z^. 238; dorus lis porticus Ir. Gl. 580. — Nom. dorus .. ind nime FA. 15; j IG; 17; addorus FB. 80; Gen. do forcomet cach dorais FA. 15; 16; ! Dat. don dorus ^3. 144, 13; FA. 18; : SC. 33, 13; 15; i n-dorus bruidni ] ScM. 5; i n-dorus liss SC. 33, 17; na cathroc/j FB. 79 ; do dorus tige SC. 15; FB. 82; 88; ScM. 11; CG. 3; du dorus culi CC. 3 Xü".; ^ ön dorus diaraiüu dond rigthig FB. 55; Acc. co dorus in tresnimi FA. 1(3; 17; 18; PI. Nom. secht n-doruis isin bruidin ScM. 1; 5; se dorais FA. 15; J.cc. forsna dorsi ScM. 18 (doirsiu H.) Du. Acc. etir cech da dorus ScM. 5.

1. dos, doss Busch; „a bush" O'Don. Suppl. — Sg. Acc. ar a chosmaile fri doss Corm. p. 15; PI. Gen. de dindgnaib doss SG. p. 204 („e summitatibus arbustorum" Beitr. VIII p. 320). — Compos. dos-bili mör fair FB. 91, vgl. ad- l)ath craob dos-bile möir „a branch of the great spreading tree died" Chron. Scot. p. 30.

2. doss i. ainm graid filead Corm. p. 15.

dosaigtis s. sag-iiu.

doseartad s. diuscartaim.

doseiiuat, dosepliainu , dossil) s. töibuim.

dos-mailg-ecli FB. 37 mit buschi- gen Augenbrauen (mala) versehen?

do-soi s. töim.

do-taet s. toit.

dot-AiTuig-h TE. 9, 1 s. tarraig-.

dot icfa s. tic'im.

dot esta s. testd.

dotha'g-at s. do-tbiagiuin.

dothspt Praet. zu Ui.

dothaiset Fut. zu teit.

dothchaid s. dodchaid.

dotlK'hern, duthccrn „niggar- dly, churlish" Corm. Transl.p.bl.

dothcheriias M. Kniclcerei; „churlishness" . — Sg. Gen. i cLnaid . . mo dothchernais Bev. Celt. III p. 178; 179.

do-tluag'aim I ich gehe, oder das Simplex mit der Verbalparlikel do? — Praes. PI. 3 dothsegat dia tig FB. 20; tothgegat CC. i LU.; dotiagat CC. 3 Fg.; 4; dotiaguit p. 143, 9; cinnas dothiagat FB. 53. — Praes. sec. Sg. 3 doth^ged TE. 9 LU.; doteiged 11 LU.; in fer do-theiged ScM. 1. — Pass. Praes. Sg. 3 denüas dotiagar liisa tech, uidichet tegde doichlech, sis iar suidiu — sogde chlii — dotiagar ass immurgu Ml. Carm. 2 (Goid'^ p. 20, Z'^. 953); dotiagar ond rig dia acallaim TBF. p. 138, 25.

dotliesarcainb - sea (ardothesar- caibsea LU) SC. 41 ist corrupt; entiveder zu lesen doth-esarcaind- sea ich würde dich vertheidigen, oder mit H. ar do tesarcoin-siu zu deiner Vertheidigung ?

döthim, döithim I burn., singe O'B. — Part, tir n-dub n-döthide „scorched" FA. 21; tene dub döiti p. 191, 12. — F^?. död.

dothoetsat s. tuitirn.

dothothluig-hestar CC. 5 Eg. s. tothlaigim.

dö-thuicse Schtververständ- lichheit; mystery O'B. — Dat. ar a doirchi ocus ar a dotuigsi Corm. Transl. p. G9.

doub Fluss; dob river, stream O'R. — Sg. Nom. in doub Hy. 5, 54 (i. ind aband), in dob Fr.

doHc s. tue.

doiiusi . . beim FB. 57, 77 er schlug einen Schlag, vgl. imm-thuinsim.

drae, draic ilf . draco, Drache; drac i. a dracone quasi dracc i. telne i. ferg Corm. p. 15. — Sg. Nom. in draic FA. 20; Gen. cride n-dracon FB. 46; a da sula do dracoin FB. 74 [vgl. draconda); do dracon62; PI. Dat. co n-dracaib [ 502 ]p. 191, 10 ; Du. Nom. na da draic dec FÄ. 20.

draconda von einem Drachen herrührend, besonders von den dra- contia genannten fabelhaften Edel- steinen. — PI. Nom. ocht n-gemma deirg dracoudai acht rothe Drachen- steine FB. 51; p. 310, 34; Dat. basc dana in tan is do chuimriug braget is ainm, ocus dona mellaib dracondai is dileas „basc then, ■when it is (a name) for a necMace, is a noun and is properly applied to the draconic heads" Corm. p. 7.

drai s. drui.

draic s. drac.

draig-eu Schlehdorn; droigen „hlackthorn" Corni. Transl. p. GO; prunus Ir. Gl. 559; draigen Gl. zu pirus SG. 61i> {Z'^. 119 not.).

draig-iu FB. 37 Fg.?

draiit Zahnreihe? vgl. „drant snarUng of a dog'% „drantadh dra- wing up of the mouth" O'B. — Du. Gen. cech det . . bai a n-egar a da drant FB. 37 Fg. — Compos. drant-mir Corm. p. 35 orc treith.

1. drech F. Gesicht; „the as- j)ect, mien, countenance" (JDon. Suppl. — Sg. Nom. drech curad FB. 46; drech lethderg lethgabur FB. 47; comdhub fri hec a drech „hlack as death his face" Corm. p. 36 ijriill; Dat. ina dreich p. 310, 36; form dreich-sea SG. 40.

2. drech i. boeth Corm. p. 29 merdrech.

1. drecht, drectparslFö. 4(i, lia, dreecht portio Wh. b<- (ZI 18, 19). Vgl. drecht i. imat O'Dav. p. 74.

2. drecht Lied; drechd tale, Story, poem CR. — PI. Nom. drechta i. duana no laidhe CDav. ]). 72; canitiV drechta SG. 3.

3. drecht i. eolus O'Dav. p. 74.

dr^imm Erklimmen; ,,an en- deavour, attempt" 0'B. vgl. drin- gim. — Sg. Nom. is docomail drem na secht nime FA. 15, dreimm LBr.; dreim fri fogaist FB. 30 s. fogaist.

drenini M e n g e , mit drong wech- selnd; dream i. diairimh O'Dav. p. 11. — Sg. Nom. drem FA, 23 (dreamm DBr}j 25; 29.

dremnaim, „dreamhnaim I r ag e , fr et" O'B. — Praes. Sg. 3 rel. dremnas Lg. 2. JfL"

drernue"!. Ijn g estü m ; „tvar- farc" O'B. — Sg. Gen. in dun dremni drend GGn. 2; Dat. i n- dremni in drecain „with the fier- ceness of the dragon" On the Mann. III p. 448. dlt^iUL

dremun ungestüm; drenian j ^"■^tr^ obann CfDav. p. 73. — Sg. Nom. deilm dremun Lg. 2; gnim dremui u5,9_ )^ jy^ (dremun _EV/.l """

dreug-a SP. V 15? vgl. drenn i. debaid, ut est nis dring drenga {sie) O'Dav. p. 73, „he did not fight fights" Corm. Transl. p. 54 drend.

1. drenn Streit; „quarrel" Corm. Transl. p. 54; dreand i. debaid Corm. p. 15: O'Dav. p. 73. — PI. Gen. in dun dremni drend CGn. 2 ; do iarndötib drenn ScM. 22, 9?

2. drenu, drend i. garb Corm.p. 15.

itir drei>i)a SP. V 15 zu drip, drib „siuirc. daiiger O'B.?

dresaclit ei», k narrendes oder quietschendes Geräusch, vgl. CO cualatar ani na n-dochum, bos- cairi na n-ech, culgairi in charpait, siangal inna tet, dresacht inna roth, imorrain ind hüth gaile, scret- gaire na n-arm LU. p. 112», 29.

dresachtach knarrend oder quietschend? — Sg. Nom. cret aurard dresachtach J"^. 47; p. 310, 29, „a very high noisg hody" O'B. Croioe, Siab. Goncul. p. 414.

dretill Liebling; i. peta O'Dav. p. 11. — Voc. a mac-dretill Emna FB. 11.

dric „lorathful" Fei. Prol. 221 (drec Land); Gen. mac Deic dric ibid. Epil. 134, Gl. i. fergaig (citirt bei O'Dav. p. 74 unter dric i. ferg).

drindrosc FB. 87 muss nach dem Zusammenhange soviel als „Wimsch" bedeuten? Vgl. „Anmuin hinanmuin" ol na hingena. „Tabar (Sic) arnd-tri drinnruscdounni" olind oic. „Kob bia" ol in triar TBE. 2.

dringim, Praes. PI. 3 drengaid they Step, advance O'Dav. Suppl. — Vgl. dreimm.

driss V epr esSG.'^l^{Z.ll^not.). [ 503 ]cli'istenaf'h dumetum SG. 53» [Z- 810).

drithle Funke. — coimhdhearg re crithir iio re dritliliun p. 309, 12.

drithre Funke. — PI. Äcc. li- ridir fria gainemh mara, 110 fria dritrenna tened. . O'Dom. Gr. p. '611.

droll)el F. Schwierigkeit; „dif- ficiilf, hird" Ü'B., i. documal no drochurlabra no cumgach O'Dav. p. 75. — Sg. Dat. iar n-drobeil „after difficulty" Fei. Aug. 26 (i. iar n-doccumal); PI. Dat. i cathaib ocus i n-drobelaib L n. V2a FB. 35.

1. (Iroeh schlecht, böse; i. cach n-olc Corm. p. 15; drog malus Z'^. 857. — Comp OS. droch-carat TE. 5 Fg.; -costud Sc3L 17; -cruth SC. 29, 22; -daine Sc3I. 17, imia drochdaiiii malitiosos Z^.858; -enech Fei. p. CXLI 36; -mewmaiu SC. 45; -mna La. 13. -ben „a bad looman" Corm. 'fransl.p. 54; -rand „an ill lot" Fei. Jan. 10; -thidnaciil „niggard- liness" Eev. Celt. III p. 178.

2. di'OCli gerade; is droch cach n-direch Corm. p. IG droichet, vgl. die Glosse zu drochet Hy. 6, 4; droch no drogh no drong i. maith no direch Dav. p. 73.

3. droch N. Bad; i. roth carpuit Corm. Transl. p. Ql. — Du. Nom. da n-drocli FB. 45; 47; 50; p. 310, 28. — Dazu auch droch „hoop" Tir. 6?

4. droch FB. 37 Fg.?

drochet Brücke; droichet Corm. p. 16.— Sg. Nom. FA. 22; 23; Hy. G, 4 (i. doroich cach cuce ?;e? droch-set i. ar a olcas in t-seta darsin-dentar vel set diriuch, ar biid droch diriuch).

drei M. Haken. — PI. Acc. föcerd a cochall fliuch ior bunn- sachaib na gre'ne, ocus forailangatar amal drolu ,,like pot-hooks" Three Hom. p. 82, 23.

drolau urgartha O'Dav. p. 70, „the forbidding drolan (or haspY' 0' Curry, On ihe Mann. III p. 322.

drolmachTT^«.s.ser(/e/'äss,i^ass; „dromhlach, drolmach, used in Ossory for the dabhach" O'Don. Supx)l. — Sg. Nom. dolluid dias secca ocus drolmach usee forru Three Hom. p. 74, 21; 22.

dron fest; dron (i. fo febas a lamda) i. direch no daingen O'Dav. p. 79; ni pa dron not bocctha non erit jirmum ut te jactes Wb. 5^ {Z^. 445). — Sg. Acc. in domon n-dron SC. 29, u. — Compos. mit Suhst.: cu n-dron-cheill SP. 11 s; mit Adj.: dron-argda FB. 45 {„strong or rich-silvery" Sullivan, On the Mann. I p. cccclxxx) ; -budi FB. 45; 47; 50; p. 310, 30; -chöichech FB. 50; p. 310, 23; -düalach FB. 47; p. 310, 25; -ordse FB. 50; p. 310, 30 {„strong or rich-cjoldcu"); -uallach FB. 47.

droug- 31. Seh aar; a party O'Don. Suppl.; i. imat O'Dav. p, 79. _ Sg. Nom. FA. 27; 28; cach drong immä rig FB. 7 ; drong tria alt L a. 11, 31; PI. Gen. fich- tib drong SC. 33, 2; Dat. la dron- gaib na demua FA. 31 ; Acc. sech druugu demna Hy. 4, 3 (i. sech buidne); imm drungu Lg. 17. 51 : la drunga FA. 31 LBr.

druäiliiithe corruptus Wh. 30s 17 [Z- 479).

drucht Thau, Thautropfen. — Sg. Dat CO n-drucht neme for barr cech oenchlüi jts. 191, ic; Acc. ni thiscad a drucht do riud iud feöir FB. 88 ; liridir . . fri drucht immatain cetamain O'Don. Gr. p.'äll.

drui M Druide; druida Z^. 255; magus Nenn. — Sg. Nom. drui SC. 29, 6; p. 40, 4i; drai p. 40, 19; 22; 24; 37; 38; 41, 1; drüi amra CCn. 1; drui 3; driiidh TE. 19; Gen. druad p. 40, 15; 18 ; 26; 29; druäd p. 132, 15; drüadh TE. 18; aicned oen-drilad SC. 29, 5; Dat. ocan druid CCn. 2; dia drui TE. 19; Acc. laissin druid TE. 18; drui ibid.; PI. Nom. druid Hy. 2, 21; p. 20, is; druid SC. 48; dnud Nenn. 1 [LU.); ro thirchansatar a drüide Three Hom. p. 16, 30 (Acc. für Nom.)-, ibid. p. 22, 1 ; Gen. fri brichta . . druad Hy. 7, 48; tre druidechta druad Xi(i 3;. Dat. do cethri dru- dib SCT'-iS; dona druidib Nenn. 1 (LU.); 3; 4; Acc. fri druide dur- chride Hy. 3, 3; drüdi Ulad SC. 48; Voc. a druide Nenn. 1 (LU.); [ 504 ]Du. Nom. da drnith segeptacdi Wb. 30c, 16.

druidecht F. äruidische Kunst, Zauberei. — Scf. Gen. iu ceo druidechta FB. 39;" tri bi- asta druidechta 57; da fiach drui- dechta SC. 35; brechta druid. 48; PI. Acc. 110 gniad druidechta FB. 75; V ^ tre druidechta druad L^^_^:__

druimm N. Rüclcen, Berg- rücken, häufig in Ortsnamen iVirw- imm daro Tir. 2, Druimm lias ibid. 2); dorsum, jugum Z'^. 268. — Sg. Nom. dorochair in drolmach dia n-eisi ocus dochuaid druimm dar drdim otha Aorus ratha co Loch Lapän überlcolleHe sich Three Hom. p. 74, 21 {„ivent back over back"); Gen. du manchuib Drommo J^. lias Tir. 3; Acc. druim Lff. 15 [ FA. 12 (druimm LBr.); co ro chuired cäch dib . . a druim fri i(- araile ^iLA; SC. 8; FB 21; 58; PI. Nom. druimne Fei. p. CVII äo; Acc. na dromand terga Gild. Lor. Gl. 171. — Compos. druimmchli laquear SG. 54^ (Nigra); ech . . druim-lethan FB. 47; 50; p. 310, 23; iu druim-seilg [Acc] Gl. zu dorsum Gild. Lor. Gl. 172 {„the backspieen").

drulmnech „curved, arched as applied to a yoke adapted to the shape of the horses' back" On the Mann. Index. — Sg. Nom. cuing druimnech FB. 45; 47; 49; 2). 310, 29 {„a ridgij yoke" O'B. Crowe, Siab. Concul. p. 414).

dniiii i. glicc Three Ir. Gl.p. 138: cona cleir ind firdruin Fei. Dcc. 3 („with his train the truly-strong").

druiie, druine F. Sticken, em- broidery. — Sg. Nom. co n-druni ocus lamda ocus lamthorud SG. 42; batar side oc foglaim druine ocus deglamda la hEmir LU. p. 122a, 14 {Tochm. Em.); Gen. büaid druine ibid. 18.

drunecli, druinech F. Sticke- rin; „embroideress" . — Sg. Acc. dairt do cach mnai uile a fuillem [„as the fine") a snathaiti cenmothu in druinig, uair mad iside is log n-uingi airgit blas di a fuillem a snathaiti //. 2. 15 [On the Mann. III p. 112). — Davon druinechus embroidcry, Gl. zu imdenam, l. c.

1. driitii „leivd, unchaste" O'Don. Suppl.; Gl. zu mer (,,lust- ful") Corm. p. 29 merdrech; a har- lot Corm. Transl. p. 59; Gen. fer mnä druithe Corm. p. 34.

2. dnith M. Narr; i oinmit („an oaf") Corm. Transl. p. 59; i. drochduine O'Dav. p. 75; „buf- foon" CCurry, On the Mann. III p. 219. — Sg. Gen. is e aithni in druith in corrcrechda do beith ina edan CDav. p. 69 corrcreachda; PI. Nom. batir tri drüith rcmib CO mindaib argdidib fo diör TBF. p. 138, 4 (vgl. On the Mann. III p. 220 zuätimmengenannt mit den cornaire tmd cruittire; Dat. eter driithaib ocus drudib LU.p. 123b, 26.

du, du- s. do, do-. )

du Ort, wird tvie airm zur Um- JV"-' Schreibung von uw gebraucht: du 7 i n-aisnd^t SG. 10^ [loco quo ex- ponit Z'^. 610); du hita Disiurt Patraic indiu Three Hom. p. 38, 19 ; ibid. p. 20, 8. — Sg. Dat. in cech dii Z 691; in cach du Oss. II 10; , on du ibid.; innach du Lg. 5, 23. ]'jl^

duabair, duabar, dolnir i. du- ' aibsech O'Dav. p. 73. — S. dobur.

duabais, duabhais sorrowful O'B. — PI. Dat. duaibsib Gl. zu nefastis, diebus SG. 106^ (Z'K 863).

duad Per f. ich ass, habe ge- gessen. — Sg. 1 CO n-duadws a ieoil Three Hom. p>. 80, 27 ; 5 co n-duaid in mart uli „and ate the ivholc cow" ibid. p. 120, 17; Fei. p. XL 21; duaidh „has eaten" O'B.; ni doid a säith do biud Lc/. 17 (doidh ic, ^ döig Eg.) — Vgl. aduaid in bcist he-sium „the monster devoured him" Fei. p. LXII u; PI. 3 com allta aduatar he ibid. p. LXXXIII u.

duaibsech dunkel, finster, vgl. duabair. — Sg. Nom. tene . . . duaibsech p. 191, 13.

duaig „grim" TBF. p. 154, 21, s. suaig.

duairc „sad" Corm. Transl. p. 58, vgl. suairc.

düais Hand; „the right hand" O'B. {vgl. döi?). — Sg. Nom. Oss. III 2 [ 505 ](i. mo doru); Dat. im dnais Und. (i. im läim vgl. O'Dav. p. 'JG.

dual 1) Schmir, Franse, 2) Flechte, Loclic; „a Inop, fold, plait; a lock of Mir" O'B. — Sg. Gen. 2^ for rinn cech di'iail TE. 3 Eg. PI Dat. 1) brat . . folai chain CO n-dualuipli airccit TE. 3 Eg. {vgl. On tu Mann. III p. 190^. — Comp OS. diial-chass FB. 47 {lock- haarig?); dual-fota LU. p. 81, i4 {vom Haar, „fold-long" OB. Crotve, Siah. Concul. p. 431").

dxialacli mit Lochenver sehen, lockiq, geflochten; „in locks, thick"" O'R. — Sg. Nom. folt düa- lach FB. 45; ech FB. 50; p. 310, 23; dron-dualach 25; PI. Xöm. da ech . . ddalaich FB. 45 {„ivreath-ftd" O'B. Crowe, Siah. Concul. p. 413); p. 310, 15; N. da n-all n-düalcha FB. 45 {„wreathy" O'B. Crotve l. c, „peaked" Sullivan, On the 3Iann. I 2). ccccLxxxi'i; 47; 50; p. 310, 30.

düalaig'e M. „a painter or brtishman, from dual a brush, or lock of hair" 0' Curry, On the Mann. III p. 210; duaiaidhe a earrer O'B.

dualig Laster; vitium Z"^. 8(33; doalaigh i. dasaclit no mire O'Dav. p. 74. — PI. Gen. ar asiaigthib dual- che Hy. 7, 37 ; Dat. ar demnaib ocus düinib ocus dualcbaib Hy. 7 Pruef.

düalmar p. 310, 23? s. dulmar.

dx'iau F. Gedicht, Lied, s. drecht und On the Mann. III jx 380. — PI. Nom. düana SP. V 15.

1. dul) schtvarz; dubh niger Ir. Gl. 381. — Sg. Nom. FA. 21; delb ocus lecco dub Oss. II 4; tir n-dub FA. 21; caurnän cir-dub ^ Lg. 18, iij ech FB. 50; p. 310, 22; ter 31; demischas FB. 27; in Dub Sainglend FB. 43; Gen. usci duib dorchai FA. 30; mac Dairthechta duib ScM. 21, le; a Loch Duib SainglewfZ FB. 31; Acc. in Dub Sainglend FB. 31 ; PI. Nom. glenda dubaj). 190, 25; dubai brai j). 132, 21; da n-droch duba FB. 45; Dat. illa- thachaib cir-dubaib FA. 26; i n- glennaib dubaib p. 191, 27; Aee. fri demna i. elta duba demoniorum Gl. zu, Tly.b, Ol. — Compar. dubi- thir leth dubfolach p. 310, 37. — Comp OS. mit Suhst.: dub-aibne FA. 29; -cheö FB. 40; -chorcur ferrugo SG.52^ {Z^. 781); -folach p. 310, 37; -locha FA. 29; -nel FB. 39; -raed Ln. 17, 44; -rechtu ^ Hy. 7, 45; mit Aclj.: dub-glass cae- ruleus; dub-gormma TE. 4 £//. ; -lachtna FB. 91.

2. dul) JV^, Tinte. — Nom. droch- dub SG. p. 217 „mahim atrumen- tum" {Nigra); is tana a n-dub ibid. p. 248b {Z- p. XII); Acc. doirtfe mo dub Three Hom. p. 120, 9.

duba SC. 37, 12? zu dub.

duba Kummer, Schmerz, vgl. suba. — Dat. co m-brön ocus dubu dermar FJ^. 16 (. . dubadermair i^r.).

dubach traurig, bekümmert; i. disubach Corm. p. IG; Gl. zu anxium Ml. 19», 7.

dube, duibe F. blackness O'B.

du-bidgim ich schleudere; jaculo, sagitto Ml.; vgl. bedg. — Praes. sec. Sg. 3 dobidgad Corm. p. 32 nescoit; PI. 3 co dubidctis tä sagittent Ml. 30^, 1.

du-crechat excogitant Ml. 28«, 9; moliuntur ibid. 30'^ g. — Vgl. töchrechad.

du-fo-scaig-et Ml. 33^, 3 sum- movent.

dufuit SP. II 8 s. tuitim.

dub-glass caertileus SG. 70b (ZI 858); PI. Nom. sella dubglassa TBF.p.140,24; abaill dubglassa „his livid limbs" Three Hom. p. 80, le; Dat. ona tonnaib dubglassaib no ona hathchaib dubglassaib Gl. zu ceruleis turbiuibus LHy. fo. 12a {Goid.^ p. 69).

dugni, durigni s. dogniu.

du-dichim induco, deduco. — Praes. PI. 3 dandichaet snechti ioiuis Gl. zu nivesque deducunt Jovem SG. 8* {Nigra). — Conj. Sg. 3 ni fail dune dodadecha Hy. 5, 81 Niemand ist, der sie ermesse? — Fut. Sg. 3 CO dudi vel co midithir Gl. zu ut inducat Ml. 35c. — Pass. Ftit. Sg. 3 dudichestar i. miastair i. huaid fesin i. is he mes dombera fair fesin Gl. zu gravis [ 506 ]illi vita tristisque ducetur MZ.30<',25, vgl. fu-duidchestar Gl. zu subduci in. 361' {^Z' 477) und Wi. Gr. S. 114 (2891'). — Fut. secund. Sg. 3 du-n-diastae Gl. zu deduci, per- missus sit Ml. 45c. — Part. PI. Nom. äramtar duidcli[t]i sidi ö nach fochun ailiu Gl. zu nulla alia causa . . inducti SG. 6*.

diiil F. Geschöpf, Element; crecduru Z'^. 249. — Sc/. Nom. ind uöeb-duil Hij. 5, 4i (.i. Brigit); PI. Nom. na duli p. 169, so; Gen. rig na n-düla Hij. 1, 55; FÄ. 1; in comdiu na n-düla FA. 1 ; 8. — Vgl. dül.

duille leaf, äuilleog asmall leuf (yi)on. Gr. p. 333, duillen folium Ir. Gl. 765.

duillen i. gai Corm. Transl.p. 61.

duiiie s. dime.

duiuebad ,,a plague or general destructioH of the people" O'Don. Sitppl.; Corm. p. 43 tamhlachta.

duiuidei^J-.lO LBr. menschlich.

duis 1. uasal O'Dav. p. 76, s. dusi.

dul Gehen, Inf. zu dolluid; vgl. dula. — Nom. no erälta for maccaib •^ Uisnig dul i n-gabthib La. 12 ; is ^ cöir dul dia riachtain SG. 34; TE. 12 Fg.; CO. 6 Fg.; SC. 44; atberasu frim-sa dul it chomdäil 39; cu n-dene dul SP. II 11, • Bat. ria n-dul i n- gnuis in spirta nöib Hy. 5, oo; m; do dul martrelF^j. 41' {ad suheundum martyrium Z^. 484); do dul dia toffunn CC. 1 Fg. dia dul fo gra- duib Hg. 7 Präef.; oc dul di als -)^ .sie ging Lg. 1; Fand ic dul SC. 47; Acc. aclcobra dul do Mächi Hy. 2, 15; p. 39, 13; TE. 13 Eg.; FB. 20; im dul dö asin tig FB. 7.

dül Element, Geschöpf; ele- mentum Z'^. 25 ; Nebenform von düil. — PI. Nom. ind uli dül p. 191, 24; Gen. aicned na n-dül p. 169, 2G {nuturavi rerum 23).

dula Gehen, die vollere Form von dul. — Nom. SC. 44, 4; in- saigid ocus dula FA. 15; a dula FB. 34? Dat. ic dula üad SC. 47.

dulchinne r emuner atioWb.lli' iZ- 327).

dulecli Hg. 6, is „elemental" St.?

dülem M. Schöpfer; creator Z^. 264. — Gen. co rigsuide in düleman FA. 15; duilenianp. 40, 12; in duilemun FA. 18 LBr. Dat. a me>ima ina n-dulemain FA. 7; i n-dülemain dail Hg. 7, 2.

dulmar J^i?. b<) gut gehend, von dul? rf/Z. echdubdualach dulbrass On the Mann. III p. 429 („ready-going").

dumet CC 6 i?7.?

dxin JV. e«ie umioallte Stadt; castrum, arx Z'^. 271. — Sg. Nom. a n-dün FB. 25; Dün Lethglasse Hy. 2, 44; Fremain Tu' 1; Gen. slüagu in düne FB. 44; for fordorus in düne ibid.; do faire duine rig 89; Dat. i n-dün SC. 44, 14; i u-dun i m- Brith p. 142, 23 ; Rudraige FB. 1 ; 43 ; Fremainu TE. 8 Eg. ; tancatar . . a n-dün FB. 25; tiagait . . isin dün FB. 55; CO dün P'remunn TE. 7; 17; 19; 20; fri dün immuich TE. nEg.; PI. Nom. düiue TE. 1 LU.; Dat. do duinib hErend TE. 1 LU.; Du. Nom. da primdun TE. 1 Eg.

diinad 1) Schliessen, üm- schliessen, Inf. zu dünaim, 2) La- ger, 'd)Heer, Schaar;i.slnsigha,d'h. no nert no fas uo faslongport O'Dav. p. 75. — Gen. mind cech dunaid „the diadem of every host" Fei. Jul. 22; Dat. cona n-dunad dann „with tlieir daring host" ibid. Jan.2ä; Acc. i n-dünad Eogain SC. 38, 1.

diinaiin II ich schliesse; „I shut, barricade" CB., vgl. fris-dünaim nbsero {-are) Z'^. 434. — Pass. Praet. Sg. 3 sech ni ro oslaicced ria säith ni ro dunad im gua Goid.'^ p. 104, 4 (sc. MoWs Gürtel).

duue, duine M. Mensch, Per- son; homo Z^. 229. — Sg. Nom. ni büi duine no leicthe issin less Lg. 6; cech duine La. 8; d une SC. 27; ^9( cach öen-duine FB. 44; tuchthach duine Lg. 17, 34; bes nan arlaid duni beo sd. 3», 4? Gen. anman duini Hy. 7, 49; cech duni SC. 33, 28; delb n-dune FA. 10; cen guin duine ScM. 16; na da idan marbtha duine TE. 8 LU.; Dat. do duni SC. 44, 9; ar dune Hy. 5, 24; Acc. ni fail dune Hy. 5, 81 ; ar cech n-duine Hy. 7, 39; duni FA. 34; cen duini SC. 29, 24; [ 507 ]Voc a deg-diiiiii .ST. 4G; PI Nom.. döini 2^- 133, 4; Gen. doine Hy. 2, 5; FJB. 2i sech treba döine Hij. 2,24; ua n-dcäine n-anfechtnach FÄ. 2; süili däini TE. 5 £V/.; ar thoil daine SC. 26; Dat. frisiia döiiiib /SC. 4*J: do däinib in domaiii FA. 14; 34; j). 40. le; do dej,f-däiuib FB G ; Acc. tri düini i^JB. 57 ; ater däine ocus indile 88; däine dochlu SC. 25; la droch-daine ScM. 17.

dür hart. — >?</. Dof. I' co fleisc duir FA. 18. "

dür-chride hartherzig. — PI. Acc. fri druide durchride Hij. 3, 3.

düre F. Härte. — Bat. ar a diire Gl. zu Hy. 2, 37 s. cisal; ar dure a chride Goid.'^ p. 94, i {LHy.).

durthecli, daurtheeh „ora- tory' 0' Curry On the Mann. III }). 36; dürthach a penttentiary O'Don. Su2ipJ. — Sg. Gen. for bend- chopar in daurtige pi- 39, 17 (so zu lesen nach Stokes, der Artiliel aur- tech ist zu streichen): Rethet daurtige p. 41, 23; derrthige Fei. p. LXXIII.

du-rind Tir. 13 significamt, vgl. toföirndet. töirudet significant Z 883.

düs, für do fius ad sciendum, dient zur Einleitung der indirecten Frage [Z'^. 747); diis cia dib no thogad Sc3I. 19: düs cinnas FB. 8; dus in faigbitis nech SC. 21 ; FB. 54 : p. 4U, ic; dus hi fogbrtr tech CC.2Eg.

duscide, duscis, düsig' s.diuseim.

dusi FB. 71 Gl. i. treufer, s. duis.

dus ro iiiallt Sc3I. 22, 6 s. toinelim.

du-th:iiu vergänglich, von tau Zeit, vgl. su-tbain. — Sg. Xom. in bith truag itaam, is duthaiu a rigi Fei. Prol. 157 Land; PI. Acc. eter marbu duthainai EC. 4.

dutlieerii s. dothcliern.

duthchus, dm-hus 31. Zuge- hörigkeit; „heritage", von duthoig, Tliree Hom. Index; duthchas „the place of one's hirth, an hereditary right" OB. — Acc. rocbtain co a tirathardai ocus co a firducbus fen Three Hom. p. 9G, 30 [„his own true native country"). — Compos. foracaib a duchus-tahwain ibid. 17 („his native country").

duthoig: zugehörig; düthaigh meet, fit, becoming O'Don. Suppl. — Sg. Nom. dia n-duthoig Liphe SP. V 8 {dem L. gehört); Acc. co a ferand duthaig fesin CCn. 7. — S. dutlichus.

dü-thracim I ich ivünsclte, will. — Praes. Sg. 1 Dep. du- thracur-sa dul lett TJiree Hom. p. 7G. 17; Sg. 3 cu n-dutraic dul „so that it desires to go" O'Don. Gr. p. 257. — Perf. Dep. Sg. 1 is dait don-üthracar-sa dir icünsche ich ihn FB. 9 ; ni luct Corint nammä dia u-duthraccar-sa a maith sin non sunt Corinthii tantum, quibus ego optavi hoc bonum Wb. 14'J (Z'^. 450); 5 cia dud-fu-tharcair a laas „tliougli he desired his death" Goid.' p. 20 uW.).

düthracht Wünschen, Wunsch; voluntas Z'^. 800; vgl. mi-diitliracht, cäindüthraclitach. — Sg. Nom. is ecen dam a dütracht SC. 44, e;

dütracht lind 45, 22. düthrachtach ergeben; „dili- gent, urgent" O'R. — Sg. Gen. «s dergmartra dutrachtaige do Dia FA. 23 („follc of devout penitence") ; PI. Nom. ailitrig dütrachtacha do Dia FA. 12, dütbrachtaig LBr. , („devoted to God").

This work was published before January 1, 1929, and is in the public domain worldwide because the author died at least 100 years ago.

Public domainPublic domainfalsefalse