Irische Texte/1/Wörterbuch/K–L

From Wikisource
Jump to navigation Jump to search
Irische Texte, vol. 1  (1880) 
K–L

[ 647 ]K

ka wird_ bisweilen in späteren Handschrißen für ca geschrieben, z. B. in cath, asna kathaib Lg. 12 ic.


L

1. la Praep. mit Acc. bei, mit, durch, von fbeim Pas.s.); apud, cum, penes, secundum Z^. 643; le, leis, re. ris, tvith O'Don. Gr. p. 310 )iit Vcrmengunfß von la tmd fri); im PL (jclegentlich auch die Form des Dativs: la demnaib FA. 29 LU. (demnu LBr.) ; la drongaib 31 (drun- gu LBr.). — 3Iit dem Artikel verbunden: Singular, M. und F. lasin n-anmain FA. 15; SC. 32; 39; FB. 7; 89; lasin screich Lfi. Ij ^ Hy. 5, 46; 79; SC. 40; FB. 64; 79; p. 130, 22; 27; laissin druid TE. 18; Neutr. lasa m-borrfad FB. 44; lasa loim ^j. 131, 7; Plural lasna cla,dhi FB. 15. — Mit Pron. per- sonale verbunden: 1. Sg. limm-sa SP.Ye; Umm TE. 9, 5; 32; 13 Eg.; lim Ey. 6, 9; Lg. l^, v,^TE. 9, 12; i(- [ 648 ]p. 133, 8; SC. 33, e; 34, 9; 35; 44, 2; 3; 45, 2; 46; FB. 5; 6; 32; 62; 75; lim-sa Lg. 6; 17, e; TJS. 13 i?7.; SC. tir^l~FK5; 9; 25; 56; 73; 76; lern Hy. 3, 10; CC. 5 £■(/.; 7 LU. (lemm £■(/); tI^ sc 34, 6; lern fein L(j._3j lem-sa Lg. ]7, 23J liumm Tl]. lO, 4 E(/. 1mm p" 145, s; PZ. linni ,?C. 24; 1^5. 62; linne i. la cach Gl. zu inmain Htj. 4, 7; lind Sc3I. 15; SC. 45, 6; 22; FB. 54; 90;. 94; linn CC. 3 jB</.; T^. 9 Fg.; 13; lend •^ I'q- 13; 2. Sg. let ilj/. 6, 23; TjK. 5 £'^.; SC. 29, 2; 30, 8 ; i^5. 62; •^ 74; lett Xf/. 9^; TE. 19; F5. 9; ü^ let-su ÄO. 46; let-so JOßJ^; let-sse ^ TiJ. 8 Fg.; lat i^. 19; TX/. 5 Fg.; ^ 8; 9, 31; 10, 9T ^^13; 20; 29; 44, 5; FB. 8; 9; 59; 73; 74; latt jf L(i._d. Sc3L 20; i^5. 10; 59; lat-su ^ j^ i^cTTl ; PI. lib Xflf. 17. 1: 9: Sc3L 7 ; ^ p. 133, 1; FA 19; FB. 6; 13; 90; 3. Sg. M. lais jp. 39, 15; TF. 1; 2 iiJ.; 8; p. 132, le; FJ5. 1; 9; 81; laiss CC. 6 Fg.; SC. 48; Fi?. 58; 89; lais-seom 88; leiss TF. 12 F(j.; 15; CC. 6 LU.; SC. 32; leis Äc3/. 4; 20; CC. 6 LU.; FA. 3; 21; SC. 8; 13; 20; 36; FB. 31; 40; 56; 62; 70; 85; leissi TF. 10; les TE. 5 F(/.; |j. 145, 11; SC. 35; i^ F. lee i^, 10- <§C. 35; 39; lee 44; FB. 54; lea CC. 6 if/.; le TF. 8 iC/.; 11 Fg.; CC. 3 Fry.; 6; PI. leo Ifi/. 5, 53; FA. 28; icö CC. 6 LU.; SC 35; 36; 48; FB. 16; 54; 66; 70; 72; 76; 91; leo p. 39, u; Lg^ 10 : 11 ; 14; 16^ TF. 5 Fg.; 15; CC 4; ACT; 21; FB. 42; leo-som ScJf. 5; CC. 1 Fg. (-sum); leu CC. 1 F?7.; 3; SC 2; leu-som CC. 1 iZJ.; leü SCI; lethu T/r. 10; Bi/- 2, 17. — ilfö Prow. posses- siv um: 1. Sg. lam nöeb Hy. 4, s; 5, 29; 3. Sg. lia mathair Hy. 5, 76; lia clam Hy. 5, 52; 58; lea hanail CC. b LU. (ria F^.) — 3Iit Pron. relativum: las n-denta^. 311, 28; lasma ScM. 21, 3 {für lasa m-ba); las tudchad SC. 16; 20. — Mit Pron. demonstrativum: lasodain s. sodain. —

Gebrauch, 1) hei, mit Hinnei- gung zu der Bedeutung mit {engl, with); ui frith locht .. lam chraib- dig Hy. 5, 29; Sc3I. 17; conna hacced nech leo hi damit sie Nie- mand hei ihnen sähe Lg. 11; couid /^ farggaib la Germa,n~ Hy. 2, 10; FB. 79; ro böi mi län lasin coin Hy. 5, 46; 58; ni ro an gol . . leo Lg-, 16;_1^,_^ ScM. 4; cid föd ^"^ ruair lät-su was hat hei dir heivirlct SC. 41; cid as mö miscais lat F</- 19; lia mathair dith ind löig ■j^ Hy. 5, 76; no foad la Conchobar F«^;12; TE. 5; 6; CC. 6; p. ^^ ri5r8'rM^39; ni rabi la UItu fer no lamad FB. 15; 91; 6; Sc3L 2; 6; cen bus miad lat TE. 5; bcä bes leu CC. 1; SC. 2; fil linni ni«c SEer hei uns ist, gieht es SC. 24; 33, 35; 46 {mit oc ivechselnd); Lg. 3i 7^ TE. 9, 5; FB. 9; 11; is lat TnTer dir gehört der Mann SC. 44, 5; FB. 73; 89; bid lat in csiurathmir FB. 59; ni bä lat 73; 74; 8; 9; 10; p. 133, 8; atä comarli lim FB. 62; 76; I^^^^^Js. ^^ mebar lais "^ p. 39, 15; nir bo chumain laiss SC. 48; bä mär a sseth la Deich- tire CC. i LU; 6; FB. 58; ba hole a menma, lais SC. 8; 20; ni bu fäelid leis a mewma FB. 50; leth in tigi . . la Connachta ocus in leth alle la Ulto ScM. 5; petta sindaig la rig Laigen p. 46, 22. —

2) mit {engl, with): manim bera-su latt wenn du mich nicht mit dir nimmst Fg. 9i_6j ScM. 20; TE. ^K 5 Fg.; 15; p~T^, I6; CC. 3 LU; FA. 3; 21; 19; SG. 6; 35; 48; FB. 54; 59; 73; 40; iar m-breith a täsca do Löegairi leis FB. 70; nos cengland . . i n-diäid a charpait leis FB. 70; 81; regmait-ne lee Lg. 10; 14; TE. 13; p. 132, 22; ^^ p. 145, 11; SC. 13; 16; 20; 33, e; 35; 46; FB 5; 6; 7; 42; 62; Hy. 5, 93; 2, 17; atralacht.. lasin n-ingin SC. 32; focertar fiadaiu leo FB. 66; dochoid . . lasin n-athesc sin FB, 7 ; legais canoin la German Hy. 2, 12; tanic . . CO n-urd plea lais 2). 39, 21; 19, 36; FB. 31 (CO n- und la); ar debaid . . leis fri Senach SC. 13 (la und fri); Dia lern Gott mit mir [ 649 ]Tf)/. 3, 10 ; 6, !i; 1, 14 ; 5, 52; ociis ^ Derdriu Ico Lei. 10;. p. 89, u ScM. 20; CC. 1; j;. 142, i;?; Z'"yl. 28; *S(7. 39; FB. 76; 89; cen riü'- nai lais TE. 2 LU FB. 72; iii fess celi le CG. (i Ef).; lethcholba flatha la Patraic Hy. 4, 9; isiii creit . . lasin suicli n-grianda SC. 40; conda sloic . . lasa -loim x>- 131, 7; (luch zur Bczciclniunff einer heglei- ienäen Jlundlinui: for in scäl la töcbäil a hlmi FB. 39; 38; 40. —

3) hei, in einer eiyenihümlichen siibjectiven Färbung: bä mebul lais CS ivar eine Schande hei ihm = er hielt es für eine Schande TE. 8 LU. 10 Fg.; ba när la Brigit p. 42, 10; SC. 44; gair chiiitbiuda . . lasin macraid ani sin FB. 64; ba bec . . la Connac/tfa a cuit ScM. 18; bäd maith lim-sa es wäre gut hei mir = es wäre mir angenehm SC. 14; ScM. 15; TE. 9, 31; 13; FB. 6; 9; 54; 56; bä inmainem lais roar ihm der liehste TE. 2; SC. 34, 6; 45, 2; läech bas dech lib FB. 13; 54; ba ferr leiss ec andä betlm TE. 12 Erj.- SC. 44, 2; 3; 46; FB 9; 26; 32; cid cäin lib so schön auch hei euch (nach eurer . Meinung) ist = so schön euch dilnlit w^ Xq, 17. 1; 9; 21; 23;. p. 133, 1 ; "sc. 35; FB. 81; ba! truagh le TE. 11 Eg.; 18; CC. 3 Eg.; FA. 15; bä liolc leo SC. 21; manib lor lat ^ve^ln dir das nicht genug dünJct TE. 10, 9; SC. 36; FB. 56; bä doigh leo es dünkte ihnen TE. 5 Eg.; SC. 45, e; FB. 85; 88; 94; 70; 90; cumma lern es dünlct mir jt' gleich CC. 7; is fochen lend La. 13; iiir bo ail leiss SC. 32; FB. 62; cinnus fir lib ScM. 7; fö leo Hy. j . 5, 53? ata lim nech ich weiss einen (k . FB. 75; atä^ lim ba fräs do ne- mannaib es dünlit mich es wäre ein Regen von Perlen p. 310, 36; LU. p. II3I', 3; ni fil imchosnam lib innocht ihr denkt nicht an Streit FB. 90; vgl. noch indar. —

4") 7nit, durch, von, engl, hy, zur Bezeichnung einer Vermittelung, der Ursache, des TJrhehers [heim Passiv): rem bith oroit let, a Maire Hy. 6, 23; 4, 8; Dia lern la itge Patraic Gott mit mir durch die Bitte Patrick' s Hy. 3, 10; p. 46, 25; Hy. 3, 5; böi fied m6r la Bricrind FB. 1; 5; lasma bec far cuit ScM. 21, 3; aithesc la firu iEvend fri Eochaid TE. 2 LU.; CC. 3 Eg.; ba tochomracht la hUltu CC. 1 LU. ; toga leo S(J. 21 ; folcud lim-sa dö Ij<j. ITj c; a tuitim la näimtiu -^ Lg. jn; Scl[. 17; SC. 29; gommo ^ marb iaiss..cu Caulaind CC. 6 Eg.; in tan . . bä urlam la Bricrind dönam a thige FB. 4; co m-bo nem tened ..lasna claid&t FB. 15; 44; 88; feraid . . failti friu la beim forgama do gai L g. 15; FB. 88; focress 5^ immeid Tasin ceird Hy. 5, 79; ro alt la Conchobar iff^jSj j5. 131, 11; ^ CC. 4: LU.; ni ro^ToTTäiged leo-som ScM. 5; 7; TE. 8; 2 Eg.; 9, 12; 32; 10, 4; TE. 15; 19; i). 130, 22; 27; 131, 31; 132, 21; CC. 5; FA. 32; SC. 1; 2; 34, 9; FB. 1; 3; 75; p. 311, 28; SP. V 6. —

5) Vereinzelte Wendungen: la so- dain darauf, s. sodain; doUecet a läma la töeb sie Hessen ihre Hände an der Seite her ah sinken FB. 16; bid airscela la Fer mbrot ScM. 15; ro bad cridiscel la Faind SC. 11, 4; ni laimtis chena la Conchobar ScM. 20, vgl. ni cwmcet [ni] la mac n-De LU. p. 1141), 37 [Siah. Concul.). 2. la in cachlacein . . in cein n- aili {das eine Mal . . das andere Mal, modo . . modo Z^. 360) steht für ala, vgl. indala; cachla fecht Corm. p. 21 fidchell („in turn"); cachla tan . . tan alle LU. p. 3^, 23; so auch caclilabert s. unter imma- sleig?

Isi, Itia s. latlie. , ■ #

laaini ich werfe, lege, setze, aO_- CZ£^ schicke, in mannigfacher Aniven- dung. — Praes. Sg. 3 laaid . . uad lebor in precepta er legt hei Seite FA. 33 LBr.; PI. 3 laait . . nuall- guba n-dermäir estib sie stossen ein grosses Wehegeschrei aus FA. 33 LBr. — Conj. PI. 1 co ro lam cor imön slüag SC. 35 (läam H.). — Praes. sec. Sg. 3 in fail ni no laad cumtabairt iiait bcos ,,is there [ 650 ]aught that ivould cast clouht from thee still" Lat. Hy. XIII Pref. — Praet. Sg. 1 asber corro dalläus immudii TBF. j). 144, 13; 2 roUais iud ordnaisc issin uisce TBF. p. 152, is; 8g. 3 co ro läi a ochtaig oü tig FB. 64 (CO rolla Eg.) ro lai si trä fo deoid algis fair LU. p. 39'% 30; ro Ife side menmain for a mac-som ibid. 27; corra lai cor i(- imma tech-som Jjg^Ji^i^co ro lä cor immän rigthech FB. 25 (co rolla Eg.) ni ro la imroU mo ur- chor SC. 7 ; ro la caiii forsna clanna Hy. 1, 5i; ro lä . . i socht mör inti Mac Dathö ScM. 3; ros lä i socht na hUlto 9 ; ro lä . . in cennide dia chind ScM. 15; TE. 5 Fg.; ro lä cend in chon asin cbarput ScM. 20; rola si Lg. 3 L. s. rala.; ro lä armgrith niör di Gna.chn aihF'B. 44? Conus lüi FA. 20 LBr. für läi (co curend LU.)? PI. 3 ro läsat tri imrothu imma chend FB. 45 (rol- lassat Fg.); ro lasat gäir mesca Lg. 1 ; corralsat grith mör Sc3I. 18 ; co'"rälsat süil tairsiu SC. 35; co ro laiset sis a n-ingir p. 39, 16 ; co ro laiset sortem inter se p. 39, 17; ro laset a n-goua Gl. zu Hy. 5, 66. — Pass. Praes. sec. 3 co ro lathea är fer n-hEreun impi Sc3I. 5. — Praet. Sg. 3 ro laad si co Cathhuä Lß, 3 Ff/.; fräs do nemannaib ro laad inä cbend p. 310, 37; ro laad Gl. zu focres Hy. 5, 48; 72; 79; ni tbic assin magin in ro lad TBF. p. 150, 25; ro lad roga döib FB. 54; cor laud dar cend in tempul iar!^,wt „and then the tempel ivas overthroivn SMart. 27; PI. 3 uair na ro adair- set in deilb n-ordai dorönad la Näbcudon nasor is aire ro laitea in fornacem Fei. p. CLVII 7.

labair i. suilbir, ut est cerd la- bair laidhich O'Dav. p. 101.

lal>ar superbus, arrogans Wh. 4t {Z^. 3). — Adv. co labur SC. 26.

labartach loquax, Compar. la- bartaigbe Ir. Gl. 1133.

labra F. Rede, Reden, Spre- chen. — Nom. SC. 29, 24? labra friu noco techta Fei. p. CXXXIV; laubra TE. 9, 22? Acc. sen . . mo labra „sain . . iny speeclv' Fei. Prol. 1 ; cona coemnacair labra Three Hom. p. 68, 19.

labraim II ich rede, spreche. — Praes. Sg. 3 Dep. ni labrathar non loqnitur SG. Idd^ {Z' 438); cen CO labradar fri necb ScBI. 3, 2; PI. 1 läse labraimmi Gl. zu in lo- quendo Ml. 311j, 15 ; Dep. labramar- ni ibid. 23; 3 labrait biuil SC. 38, 9. — Conj. Sg. 3 ro dem labrathar Hy. 7, 59. — Praes. sec. PI. 3 no labraitis SC. 2. — S-praet. Sg. 3 labrais SC. 12; ro labair Fei. p. CXVI. — Pass. Praes. Sg. 3 la- bairthe?' sund (was) hier gesaqt tvird FA. 3 (pritchaithej- LBr.). — Inf. Sg. Nom. clothach labrad Hy. 5. 101 ; Gen. or bam tüalaing lapharthai TE. 5 Eg. Bat. ina labrad an seinem Beden FB. 25; Acc. cen labrad fri nech ohne zu Jemandem zu reden SC. 9.

lac, lag weak, feeble O'B. — Sg. Nom. ni läthar lac SC. 33, 36 ; ni lac Gl. zu ni triath Oss. III 10 (lag Ed.).

lacli, eiii Suffix nominalen Ur- sprungs, Z^. 855, s. luchtlach, öc- lach, teglach.

lacha Ente; a ducJc Corm. Tr. p. 103. — PI. Nom. na lachain Fei. p. CLX 27.

lacht lactura Ir. Gl. 250.

lacht-muad ScM. 22, 1?

laehtna „yellotv, dun, taiv- ny" und „a kind of a coarse gray apparel" C/B. — Sq. Nom. brat dub-lachtna FB. 91; "37 Fg.

ladai' a fork, prong, a toe O'B.; On the Mann. III Index; tria ladrail) a choss ocus a läm s. unter imm-scothaim; cusna la- draib „with the toes" Gild. Lor. Gl. 196.

1. Isleeli M. Held, Krieger. — Sg. Nom. laech find mör Sc3I. 10; 11; 13; 17; is e Isech as dech di ocaib domain SC. 13; FB. 9; 10; 13; 33; öc-l«ch SC. 37, 19; p. 132, 6; Dat. mör espa do Ifech für einen Helden SC. 28, 1; is ferr do laech andai-siu Sc3I. 10; 16; Acc. üas [ 651 ]cech Ifech FB. 22; Fl. Gen. lonna 7>f- Ijech SC. 31, •;; J^iZ:„l'>j Oss. I lo; II 9; rige Ijecli n-Krend FB. 8; 27; 59; formna loecli n-Erenn FB.61 a lassar Isech n-Erenn FB. Gl; 23? Dat. airdcrcu Irechaib FB. 22; Acc. atconnarc Isechu SC. 34, ii; tinbeH laeochu SC. 18, 5 (laocha i?.). — Compos. tri liuch-cind iScil/. 12; Isecli-aicmi s. aicme.

2. Iaecli = ?ftf. laicus; looch (la- och B) . .a, laico (i. on tuata B) Corm. Tr. p. 99. — PI. Gen. i comthinoltaib Ijech ocus clerech FA. 31 (loech LBr.).

läeclula heroisch, heldenhaft, tapfer; Compar. Isechdu öcaib SC. 18, 7; 31, 9.

läechrad F. Heldenschaar, Kriegerschaar, coli, die Helden, Krieger. — Sg. Noin. in laechrad ^ laind Jjfi. 17, i ; Gen. mac Itechraidi Lir SC. 45, i; Dat. dond laechraid lainn ,5'G^. 112a {Z'K 953).

läed F. Lied. — Sg. Nom. fom chain loid liiin SG. p. 203 {ZK 954, Bei. Celt. p. 23); Acc. canaid si läid n-aili SC. 18; 29; 30; 33; 44; 45; p. 131, 23; in laidh m-bicc TE. 9 Eg. 10 Fg.; Fl. Dat. lii- aidfidir läedib limwi-sa SF. V e; mor do laidib dorinde Fel.p. CXLV.

lipgii s. löeg'.

liUcliess F. „a hero's wife" Corm. Tr. p. 99. — Fl. Voc. a läi- chessa FB. 29; a laicesa ihid.

lÄid, tig tu iarsin läid isin cu- rach „eome tliou behind the heim into the hoat Corm. p. 36, 43 (prüU) ; cingid forsiu läid isin curach „on the rudder" ihid. 44.

laidhicli, von läed, s. u. labaii*.

läidir fortis, rohustus Corm. Tr. p. 144 rop; Compar. laidiri Ir. Gl. 1113.

lilidire F. fortitu do Ir. Gl. 920.

laide s. lod, luid.

laige Liegen; concuhitus Beitr. VIII 323. — Nom. laigi fri süan serglige SC. 28, i; laigi fri ban- gräd 30; luighi s. u. deilligh; Dat. oc laige la mnäi Find hi taide Corm. p. 34, 31.

laig^eu Lanze, On the Mann. II p. 2bQ>ff. Vgl. ü ro gcet in laigni trom CCn. 5. — Fl. Dat. dena laignib tuctha and sein, de atät ,, Lagin" ior Laignib LHy. Amr. 20; Acc. a laigniu Fei. Epil. 324.

laiget Kleinheit; loighed par- ritndo Ir. Gl. 923; oc«.s atbcrid-som nod{lies nad)bäilocbt forsin t-immun acbt alaiget ro molad in trinoitann Lat. Hy. X Fref {Goid.'^ p. 101, 39); laigeat a frithghnama Corm. p. 27 leithech.

laigrim ich lege mich. — Fraes. Sg. 3 laigid s. u. gerrän. — Fraes. sec. Sg. 3 no laiged isin ganium LHy. Amra 23. — Imperat. Sg. 3 und Fl. 2 „laiged Breuaind im lepaid-si anochf'olse „ocuslaigid-se uime a ingena Fei. p. XXXII 22. — Inf. laige.

laig-necli mit Lanzen versehe n, CO slüag laignecli LHy. Amra 20.

laili p. 327, 2 {CC. 6)?

läiiuthech geschicTct? laimtech a des SC. 18, so auch zu lesen 31, 3.

läimthenchus, vgl. laimthionach nimble-handed O'J?.; Isech ar läim- thenchus FB. 33.

laindeeh schuppig Fei. Oct. 11, Gl. i. land a chlaime fair.

lainder ligula Ir. Gl. 73 {vgl. ibid. p. 155).

laiuderda glänzend, leuch- tend; i. tenti'de no lainderda Gl. zu tind Hy. 4, 2. — Sg. Nom. in lia lögmar lainerda SC. 33, 12 (lainnearda LBr); in lia lögmar ocus in locharnd loinderdai Three Hom. p. 4, 10 (S. Fatriclc).

lAiiiid tech SC. 31, 3 zu lesen lAimtech.

1. laiuu i, solus no taithnemach O'Dav. p. 102.

2. laiuu acer; acer i. laind no tind no tren Corm. p. 1. — Sg. Nom. in laechrad laind Lg. 17, 1; ^ Dat. dond laechraid lainn SG. 112 {Z- 953).

laiuue F. acrimonia, aeredo Z-. 765; collainde Fei. Oct. 7.

lair F. e qua ZK 259; Ir. Gl. 294. — Sg. Nom. läir CC. 3 i «7. ; 4 Fg. ; ni hetarscara lair fri lurchaire O'Dav. I p. 102 lurchaire [Sench. 3I.) Fl. Nom. [ 652 ]läracha O'Don. Gr. p. 99. — Vpl. larene.

laire, ar a laire „hy his strength" On the 3Iann. III p. 518?

laisse flash Three Hom.p. 120, 3.

1. laitli Bier; laith = lind Corm. p. 27 lathirt, öl corma 110 laitli ihiä. — Sq. Nom. p. 133, s; Acc. domnach, do 61 corma. ar ni flaith teclita nad iugella laith ar cach n-domnich On the Blann. III p. 506. — Comp OS. tri laith-linni „alc- pools" SP. V IG.

2. laith „a valiant hero" Corm. Tr. p. 101, dazu p. 142, 8?

läith „a balance" Corm. Tr. 2). 101 ; laithe scaZe.s for weighing O'R.

läm F. Hand; manus Z^. 241. — Sg. Nom. läm De Hy. 7, 32; a lam idess Oss. I 4; SC. 44, e; Gen. dia fot na lamte FB. 82; döit läma FB. 91 (laime Fg.); la töcbäil a lämi FB. 39; Labraid Luath lam ar claideb Sclmell-Hand-am- Schwert SC. 17 ff., oder Compositum Lüath- lam? Bat. cor femid cor do chois no do laim de Three Rom. p. 18, 15; SMart. 28; iuna laim Hij. 5, 61 ; i^. 18, 25; ScM. 15; _23. "^131, 20; -F.B. 21; 91; assallaim Hy. 5, 4i; fo läim i^. 5; föt laim unier deiner Hand (Gewalt) SC. 44, 3; for leth- läim Nöisen auf der einen Seite Lq.^ 15; p. 131, 5; imm laim-siu in meiner Gewalt p. 144, 25: co m-bäi for a läim Xg. 15.; do laim Tassaig p. 22, 2; cot laim deis p. 40, 35; ghebthar in gnim do läim TE. 9, 19 Fg.-., ic techt do läim in ep- %cuip „going to confess to the his- Jiop"'Three Hom. p. 80, 21; dochü- aid . . do läim „went to confession" ibid. 27; rigid . . a läim FB. 82; 86; rig-laim Hy. 5, 56; dorat . . a läim for a broind Lg. 5; SC. 20; 31; TE.l; 8 Fg. ; roTTE"^. ; co m-ben a laim de Sc3I. 10; dos her . . illaim cacba boenmnä FB. 65; 76; FA. 19; ro gab sein inna läim ScM. 8; 16; dos bert ior läim Eogain Lp. 19_ (er gab sie in die Geioalt Eogan s) ; facbaim . . fri läim ich lasse bei Seite FB. 94; Crimthand mac Aeda i n-daltus do ocus i n-giallaigecht fri laim Laiglinib TB. p. 174, 1; PI. Nom. alläma Lg. 15 l Gen. äo"^ inlut a lam SC. 36; l^g. lSjj^;if . Dat. ina n-des-lamaib iSTT. '40; FB. 13; FA. 16; 26; 58; jj. 191, 20; fö lamaib ocus glaccaib jj. 191. 25; Acc. dollecet a läma la töeb FB. 16; 74; co ro gabait a chossa ocus a läma SC. 48; for a läma TE. II LU.: Du. Nom. a di läim TE. 4 Fg.; Gen. ceaclitur a di läim TE. 4 Fg.; Acc. co tarat a di ^ laim FB. 31; 61; i^^^lö. — ^ M Comp OS. läm-brat gausape SG. 9 128^ Z'^. 854V, läm-tuagli manuale Ir. Gl. 857; lam-comairt i. basgaire O'Dcw. p. 103; läm-d€rg Loegraire FB. 22; 46; Ninded läm-idan „from N. the Pure-handed" Tliree Hom. p. 84, 30.

Islni, gabäil läma „to drive bacTi" Tliree Hom Index; ro fäid dis dia muniiv do gabail a läma Three Hom. p. 38, 20; tancutar di epscojj hktar isin tir do gabail a läma ass ihid. p. 116, 25; is e ro gab läm Mocluida a Eaithin Fei. p. LXXVI 28 (vgl. On the Mann. III p. 4); CO ragbaiset alläma di muir X2:13? ^

Mmaccau „remigacio" Ir. Gl. 916.

lilmach shooting O'R. — Sg. Gen. comurda doniter foircend lä- mbaig no sgribe each ocus se buinn- remur barrchaol Gl. zu meta Corm. Tr. p. 109 methos („n mark made for shooting or horseracing").

Mmuchtad, teit Adomnan isin mbemrai (sie) dia decsain ocus do lamacZitad in chuirp „A. icent into the tomb to behold him and to touch the body" Fei. p. CLXXI.

l &maim ich tvage, nnterneh- A ine; vgl. rolaumur, rulaimur aiideo. — Prcies. S(f. 3 bes ni lim lamathair SC. 40; iaimethar FB. 23. — — Praes. sec. Sg. 3 no lamad a n- etargaire FB. 15; PI. 3 ar ni laimtis chena la Conchobar Sc3I. 20 (lamdais H). — Praet. Sg. 3 ni ro lam ecnach m-Brigte p. 40, 21: PI. 3 Dep. ni ro lamsatar dul a dochum Bev. Celt. Uli). 181. — Fut. [ 653 ][ß^ ^ /%. 5 lemaid FB. 41 £■</.; Dejj. rot | lemathar FB. SS Fg. — Fut. sec. S^g. 3 nod ifimad a m-brethugud ! FB. 16. — Per/: ,%. 1 JDep. ni ro lamar son TB. p. 180, 15; 3 ro Lämair brethugud düib FB. 90: ni lamair eat „HO onc ilares (to touch) them"fy. Fa. p. CLX; PI. 3 ni ra lamatarV ■^ . . a chocert Lg. 6, — P«ss. Praes. Sg. 3 uair naclHamtar i^. 33 Fg.?

lilmauu s. Itlmiud.

lamaimau vesicam Gild. Lor. Gl. 231.

läuula ,,handiness" O'C.; Sg. Dat. CO n-drimi ocus lamda SC-. 42 (.lamdse H). — Vgl. ingen . . bad Idech-lämdai di ingenaib hEreud die in Handarbeit geschickteste LU. p. 122a, 21.

lAmiud „a glove" Corm. Tr. p. 100; lämann chirotheca Ir. Gl. 34.

lämiiad parturitio, in tan böe in ben oc lamuad TBF. p. 140, 32; Gen. oc deicsin a lämuada Ml. carin. 1 [Goid:^ p. 18).

l!imos„a sZeeve" Corm. Tr.p. 100.

lämostae manul[e]atus SG. 60a f{Z-K 16).

lAnirota „a hye-road"' Corm. Tr. p. 141 rot.

lämtheoir mantile SG. 92^ {Z- 854^.

lam-thorad Hände r w erb, Handarbeit. — Sg. Gen. im log lamthoraid i. im log in toraid doni si ö läim On tlie Mann. III p. 115 {„hand i)roduce"i; Dat. co n-druni ocus lamda ocus lamthorud SC. 42 (lamtorad Ä

lau voll; plenus Z IG. — Sg. Nom. ba läthar lan p. 132, 21; ni hin techdais SP. III 1; glend län di theuid ein Thal voll von Feuer FA. 21; bid län Eri ocus Alba dia forcetul Three Hom. p. 100, is; ScM. 1; SC. 15; 30, 3; FB. 67; 81; bithlan immer voll SC. 33, 24; in cüach . . ocus a län do fin und ihn voll {wörtl. sein Volles) von Wein FB. 59; 60; 62; vgl. lintar län di fin Wb. IIb (ZI 628); Gen. tiri läin FA. 35; Acc. mi län einen vollen Monat Hij. 5, 46; bliadain lan ein volles Jahr FB. 1; dia n-eba-su län cailig de linn Lat. Hy. XIII Pref. PI. Nom. at lana renda nimc.do nuallguba^). 191,2-1. — Comp OS. mit Snbst.: mo lan- li'ith SC. 38, 7; mit Adj.: lan-bec J^^. 14; lau-brec Corm. p. 36, 34; h'ui-brena p. 191, 21; län-chian SC. 29, 13; dar leraib län-möraib SC. 42. — Vgl. com-län.

länainain F. Paar; länomain „a married couple" Corm. Tr. p. 102; lanamuin i. lan homo i. plenus ho- mo i. duine comlän (fDav. j). 102. — Sg. Nom. issi lanamain Lg. Ijj ; V lanamuin CC. 3 Eg.-^ lanumuin p. 144, ö; Acc. lanamain CC. 3 LU.; Lg. 12. T^

rauamnasil/. conjugiumWb. 9'1 (Z-. 787).

laue F. plenitudo Wb. 26d {Z-K 247).

läuecair, dealg öir Jänecair TB. p. 174, 7, „of gold, tvith füll car- ving.s" On the Mann. III p. 164?

laugfiter, i. aiuglais ind sin, ' lang fota, feitir i. glas na n-Gall Corm. p. 26, „a long fetter which is between the fore-legs and the hind-legs" Corm. Tr. p. 101.

lanmair no ithemair Gl. zu ven- tres Wb. 31^, 23 [impleti Z 780).

1. lauu F. lamina; blade, cres- cent of gold, lunette, „an ornament for the front of the head as tcell as for the neck" On the Mann. III p. 182 ff. — Sg. Acc. in lainn co- ronam Wb. IIa (Z'^. 212); con ri a lainn Wb. 24a (palmam Z^. 466); frissin lainn i. frisin fochricc neradi ad h-avium Wb. 24a; taraill a, läm leissingipnin-dergbudi,marba(i^land dergöir . ., fri etan dö LU.p. 79a, 11.

2. lauu, land sgrurtwta Jr. Gl. 132 {vgl. ibid. p. 152); land a chlaime fair „the scale of his leprosy on him" Fei. p. CLVI 3.

3. lauu i.ithlann no feranu O'Dav. p. 101.

4. lauu a gridiron O'R.; for luachtetib lannaib Fei. Prol. 40.

lär Flur, Boden. — Dat. ond lär Gl. zu ab solo patrio Ml. 20a, 3; do lar in tigi FB. 26; 64; co m- bui for lär Sc3L 10; FB. 86; [ 654 ]FA. 30; for hlr na faidclii i«^; for lär in taigi Sc3I. 18; TBTTb; 59; for lär ind liss ScM. 18; FB. 25; for a lar {des Bechers, cuach) FB. 59; 60; 62; 73; 74; for lär a da imlisen FB. 51; p. 310, 34; co m-böi for lär a inchinue FB. 61 {„so tliat it pierced to the certre of his brain" O'Don. Leabh. na g-Ceart p. LXIV); a g-ceart-lär an doire sin „in the very midst ofthat ivood" Torr. Dh. p. 62; Äcc. tarblaing for lär in taige ScM. 15; FB. 89; congarar . . co lar ind rigthaige 60; cassla derga . . CO lär FA. 28; dar a lär 30; oc dul di dar lär in taige •^^ Lg. 1; fri lär talwan FB. 25; 46.

lärac, PI. Gen. co mellaib a lä- rac FB. 20 (s. -S^. 308); cenglaid a lenid os mellaib a larac LBr. j). 215^', 49; -Dm. Gen. gerrchoclioll co mell a n-dä lärac LU. p. 86^, 4; vgl. laarg a fork (gabul) Corm. Tr. p. 100.

lareiie equulaSG. 49^ {Z- 274).

lassaid flammend? — Sg. Noin. lasaid FB. 49; p. 310, is; Dat. ar a durn derglassid FB. 45; -lasaid 47; PI. Noni. lecca . . lasta loisctecha p. 191, 8.

lassaim II ich flamme. —Praes. PI. 3 lassait a n-gnüssi FA. 25. — S-praet. Sg. 3 lassais in muine Hy. 2, 48; co ro lass in grian Three Hom. p. 26, 11 ; co ro las hEri ocus Alba de-sium ibid. p. 104, 2g ; 27. — Inf. Bat. oc lassad FA. 13; sornd tentide . . for lassad flammend FA. 17; for lassad FA. 8; 10; 13; 17; p. 21, 31; for sir-lasad FA. 28 (oc sir-lassad LBr.); for derg-lassad FA. 29.

lassair Flamme; flamma Ir. Gl. 128; lassar Gl. zu, breo Fü. Apjr. 15. — Sg. Nom. lassar FA. 17; 21; Gen. lassrach Gl. zu löcbet Hy. 7, 21; Voc. a lassar liBch n- fErew« FB. 61; PI. Nom. lasracha O'Don. Gr.p. 99. — Vgl. for-lassair.

lassrach fl a m m e n et; cruäd- lasrach p. 190, 33; tre dhoighir dhonn-ruaidh dearg-lasrach Torr. Lh. p. 132, 1.

lasta s. lassaid.

laten Latein, Gl. zu Hy. 2, 3.

1. lätli M. Held; a hero Corm. Tr. p. 101. — Sg. Nom. läth gaile FB. 91; PI. Nom. läith gaile SC. 40; FB. 7; 15; 20; 70; 88; läith gaile fer n-hErend Sc3l. 6; laith gaile fer n-UlarZ FB. 26; 44; p. 310, 3; 5; Gen. inna läth n-gaile FB. 3; 6; 54; formna läth n-gaili ]ad FB. 12; 55; 91; SC. 38; Dat. nonbor di läthaib gaile fer n-Ulf«Z FB. 55; 9; 12; 5.9. — Compos. lüthu läth-biiUi FB. 51, p. 310, 33?

2. liUh „the heat of animals in the season of coptdation" O'Don. Suppl., Beitr. VIII 334.

lathach Schla m m ; mud, puddle, Co , dirt, mire O'B. — PI. Nom. lathach döimne ji. 190, 25, zii, lesen latha- cha? Dat. illathachaib cirdubaib FA. 26. _ ,

lathair „presence, extent" ^ ■ O'Il.; SIC ro rand each cenel di suidiu, ar böi a cutrama allathair Corm. p. 29 mogheirae; fanfad-sa leat ar an lathair se Torr. Dh. p. 60 {„on this spot") ; vgl. läthrach.

liithar N dispositio Nigra, Bei. Cell. I j3. 44; temptatio Z 782; lathar i. indeall O'Dav. p. 103. — Sg. Nom. a lathar sin Gl. zu dispositio ipsa Ml. 42^; ba lathar lan p. 132, 21; ni lathar lac SC. 33, 30 ; Gen. ar . . lüthige ind lathair FB. 88; do ficed a lüth lathair LU. p. 79a, 30; Acc. ar na dich cäch assa dligiul i n-adaltras tri lathar dcmuin Gl. zu ne temptet vos satanas Wb. 9<i {Z'^. 466).

lathavthe, anas latharthe Gl. zu ex]}ositus inimicis Ml. 2M, 1; air ru bu latharth« Gl. zu quia . . fuerat tribalationibus Ulis expositus Ml. 32^', 2. Vgl. latharthir exponi- tur, disponitur Ml. 44^ {Rel. Celt. I p. 44).

liltlie, läithc, läe, läa, läi^. Tag; dies Z'^. 229. — Sg. Nom. lathe SC. 1; ba hole lathe ScM. 3, 9; lathe buana di Hy. 5, 29 {oder ein adverbieller Casus? vgl. 33, i. illö); sith-laithe Hy. 2, 5C {Gl. i. laithe in sith) ; cid lae sechtmaine Cr. 32'^ ; [ 655 ]iss ecl lila and sin FB. 31; lä TE. 12 LU.; 13 E(j. SC. 11, 5; FB. 5; lä ocus adaig jPJ5. 2; ^). 309, 37; (tch. oc erochill lathi brätha FA. 34; 30 LBr.: lathc F.l. 33 (lathi LBr.); immcdon läthi Hy. 2, 52 (laithe LIIij.); ar debaid n-öenlai SC. 13; immucliui lai TE. 11 £'^.; deod läi FB. 9; 83; 90; Da^. isind latbiu-sa indiu Bev. Celt. III p. 178; illaithiu in messa Hy. 2, 52; cach oen lau SP. II 15; illöo FA. 2 i^r. ; illö FA. 2 LU.: Gl. zu fri de Hij. 2, 28; at lathe Hy. 5, 33; i n-oculö X'9(- X <7^11; lü; S'cil/. 5; FA 24; on lo' cu celc TüJ. 17 £^(/. ; a cach ar cach 16 TE. 7 Eg. [oder Acc.?); Oss. II 9; illathe ind fugill FA. 6 [Form des Acc, do lü LBr.) ; lathe anbige Hy. 5, 33 (G^Z. i. illö); Acc. CO lathe m-brätha FA. 29 (laa LBr.) im torachtain chucu laithe m-brätha (Si'c); FA. 30 iZ7.; lathi n-and resin t-samfuiu alle SC. 10; cullae m-brätho Tir. 5; laa n-and CC. 1 iC7.; lä n-and TE. 10 iC/.; p. 131, 13; laa n-oen TE. 9 Eg.; 11 ^/y.; läa CC. 1 ifJ.; lä n-öen i TE. 10 jEr/. ; cach n-aidche ocus I cach läi FA. 26; T^. 13 ^^.; cec/i 1 '^ laa -Lj. 12: cec/t oenlä 6'ci)f. 16; in cäla FB. 11; an la sae TE. 18 ^</.; aidchi is lä SC. 29, 12; lä ro bä-sa SC. 45, 5; PI. Nom. tri lä, tri laa SC- 1 [oder Acc.?); Gen. udi tri lä ocus tri n-aidche FB. 10; 55; Acc. tri laa ocus tri aidche Sc3I. 4; rim la SC. 44, 13?

lathrach, Gen. lathraighe, a Site O'Don. Suppl.; lätrach sen- muilind „tlie site of an old mill" ibid.; sencathi'aig na n-gennti . . it fasa cen adrad a.mal lathrach Lug- dach „like LugaüVs house-site" Fei. Prol. 205; du Läthruch Da arad Tir. 8 („Site of tivo charioteers").

liUhus 31. „heroism" O'Don. Suppl.; lathus gaile Göedel uile FB. 89, das Heldenthum, die Hel- denivürde (Abstractum von läth gaile).

latraud 3I. = lat. latro. — Sg. Nom. latrand me S3Iart. 23; Gen.i tegdais ind latraind Lat. Hy.Y Pref.

lattdiuail FB. 87, corrupt für lat anäil.

laul^acli s. lulisrach.

laurana, laurcuiri s. hiraiia, luircbaire.

laxula.vitas? r_c/Z.lac; corp sleman 710 laxu no sadailc Gl. zu cor2)len Fei. Jan. 22; Dat. illaxai ocus i tcti a collai FA. 27 (illaxu LBr.).

Ie1)ar s. lebor.

lebaid s. lepaid.

lebeud, leibheann „the deck of a ship or scuffold, gallery" O'B. — Sg. Nom. lebend . . ocus fond inichtarach na cathrach FA. 11; fris m-bruchtai ler-lebend „against ivhom burst the sea-leveV' Fei. Nov. 29; PI. Dat. for lebennib in tige Z XXI.

leblaing-, lebliiig- Perf. von lin- gim.

1. lebor = lat. Hb er (Buch); Z-^. 781; leabar Ir. Gl. 371. — Gen. stair libuir ihn Hy. 2, 87 Gl.; Acc. oslaices . . in lebor FA. 33 ; iadaid in lebor ibid.; PI. Nom. li- bair FB. 77.

2. lebor lang; leabhar long, smooth O'B.; vgl. imm-lebor. — Sg. Nom. bo..foit-lebor L g. 4, iL j^f- (— leauphar Eg.); ech . . scuap-leibor p. 310, 25. — Comp OS. leine lephur- chulpatach TE. 3 Fg.; Labraid lebar-mong SC. 33, 2 (s. lebormon- gach). — Compar. librither gabla a läma Corm. p. 36, 38.

lebormoiig'ach lang mäh n ig, von lebor-mong. — Sg. Nom. ech . . lebormongach FB. 49; 50; p. 310, 17; 24.

lebrän 31. libellus. — Sg. Dat. oc mu lebran »ST. II 3; huas mo lebrän indlinech ,56^.^^.203 (Z- 953).

lebrar i^. coli, books Three Hom. Index; Dat. allan do lebrair ,,its füll of books"' Three Hom. pi- 106, 12.

lec F. Stein, „flagstone" Beitr. VIII 317, zu unterscheiden von lia; leg logmar gemma Ir. Gl. 133, ibid. 573. — Sg. Nom. oen lecc p. 191, 9; leacc cloiche Fei. p. CLXXII 13; Dat. forsind leicc Hy. 2,_8; 31; luathither leig mui- lind a tegad Corm. p. 36, 2s; PI. Nom. [ 656 ]lecca lethua FA. 30; tri leca log- mara FA. 13 (.teora lega LBr.) Gen. etrochta lec lögmar FA. 18 LBr. (liac LU.); Bat. for lec- caib p. 191, 29; dar na lecaib FA. 29; Acc. for ^ lecca lomma Three Hom. p. 32, 28.

lec^Anlapilhis SG. iß^ {Z' 273).

lecda steinig. — Sg. Dat. co n-aiaciud lecdu FA. 18.

lechdacli liquida Z'^. 980.

lechet, iii gointis a cheli ar a lechot leo iC/. p. 20a, 29, Gl. i. ar a cliaimi.

leclit Grab; i. lige mhairb Corm. p. 27. — Sg. Nom. lecht (??. zu fert Oss. III 7; Bat. lia uas lecht Oss. I 1. — lecht liäc FB. 23?

lechtach, morais relicc lechtaig „magnified a grave-ahounding cemetery" Fei. Jul. 21.

lechtän ein Meines Grab. — -X Sg. Nom. do lectan Lg. 5, 23. (leclitäu Fg.):, Acc. morait lechtau Petair F61. Prol. 116.

Ißcim, l^icim III ich lasse, entlasse, lasse los, überlasse, verlasse, vgl. doUecim. — Praes. Sg. 3 lecid mit Fron, sufßxum (s. S. 513, Col. 1): leicthe . . secha lüsst ihn vorbei = iveicht ihm ans FB. 81; l^icthi 87; act nand leicci Wb. 3(1 {Z- 435); 110s leice do Chct ar a bruinni Sc3I. 16 ; ro leci for ar Connacht 19; ros leci SC. 13; PI. 3 cor lecit echradha hErend fris TE. 15 E(j.; is and-sin lecat . . iiualla FA. 31 LBr. (ferait LU.). — Praes. sec. Sg. 3 näd leced a folt füa agid der sein Haar nicht über das Gesicht lassen sollte p. 311, 2? — Praet. Sg. 3 ni leicc a chorp hi timmi Hy. 2, ,32; nat leicc Hy. 1, 32; nar lec TE. 13 Fg.; Bep. ro lecustair släetan tromm- galar chuci 2'E. 7 Fg.; PI. 3 co ro lecset ingcorum sis p. 39, 21. — Fut. PI. 1 ni leicfem-ni uaind he FB. 41. — Fut. sec. PI. 3 co leicfitis dö sie würden ihm über- lassen FB. 77; lü leicfitis . . isa tech sie loürden ihn nicht in das Haus lassen FB. 3. — Pass. Praes. sec. Sg. 3 leicthe isa tech tvurde eingelassen FB. 25 np leic tjiß Lg. 6.* "— Praet. Sg. 3 CO ro leicea eturro ScM. 19; ra leiced 20. — Fut. Sg. 3 leicfidir SC. 44; lecfit/wr TE. 5 Fg. — Fut. sec. Sg. 3 cid ar na leicfideä dam-sa warum soll mir nicht gelassen werden SC. 42. — Inf. lecud tmd lecun: Sg. Nom. lecud nammucci do raind dam ScM. 8; mo lecud-sa SC. 44 {mich verlasse!); mo lecun-sa SC. 41 ; Bat. in canvathmir do lecud dö nach alle FB. 11; Acc. co a lecud do Choinculaind SC. 45.

lecco Wange; leca in duini ma- xilla Ir. Gl. 89. — Sg. Nom. lecco Oss. II 4; Bu. Bat. ima dib lecnib Corm. p. 25 himbas forosnai.

le^aiin ich zerschmelze, löse mich auf. — Praes. Sg. 3 rel. corp leghas cadaver Ir. Gl. 1071. — Praet. Sg. 3 co ro leag in snechta Three Hom. p. 26, 5. — Fut. sec. PI. 3 no legfaitis „they would melt aivay" FA. 8. — Inf. Bat. und Acc. illobad et legad, cen lobad cen legad iar sin Gl. zu seminatur in corruptione, surgit in incorruptione Wb. 13'i {Z'^. 655); Acc. ata corp Cianain cen lobad cen legad isin membrai Fei. p. CLXX 30 {„loithout dissolving"); ibid. p. CLXXI 8.

leg-es Heilung, Heilen. — Sg. Nom. a leges SC. 29, is; do lei- gheass TE. 10, 4; 9, 12 Fg.; Bat. liaig da leges ein Arzt ihn zu heilen SC. 29, 8; bä liaig ic legius chdich LHy. Amr. 81. — Bavon leighea- saim I eure O'B., Inf. Gen. go hält a leighiste, s. u. in-leigis.

le^im = lat. lego {ich lese). — Imperat. PI. 1 legem irnaigtiu Wi. Gr. p. 125 {LBr.). — S-praet. Sg. 3 legais canoin Hy. 2, 12; LHy. Amr. 60 ; ro leg suthe „read science Lat. Hy. IV Pref. — Fut. Sg. 3 legfaid ibid. — Inf. Nom. is huisc a legend Gl. zu le- gendus SG. 59i> {Z- 487); Gen. fer legind vir legendi {Lector) FA. 27 (legind LBr.); Colmäu war fer le- gind zu Coric Hy. 1 Praef; oes legind lectores Wi. Gr. p. 125; [ 657 ]Bat. do leffuun Gl. zu Ily. 2, v; Lat. H,i. IV Pref.

leiinm, l^im N. Sprxinrj, Springen, Inf. zu llnuini; leim saltus SG. 106i> {Z- 10531 — Sg. Nom. ba leim ro leblaiug-scom FB. 82; 88; leim dar neim LU. p. 113^, 31 ; dar ueib ibid. p. 73», i; Gen. la feiramed iiid lemme FB. 88; Dat. ü lemiu« durch einen Sprung ibid.:, dia lemaim darüber zu sprin- gen ibid. ; Acc. ro lebling . . leim u-üatbmar FB. 70; 88; PI. Acc. ro liiig . . tri ard-leme«d, tri des-lcme>^d drei Siiriinge in die Höhe, drei Sprunge nach rechts SC. 47.

leirauech springend, vgl. com- leimnech. — Sg. Nom. tene . . lem- necb p. 191, 13; ech . . lugleimnech 2). 310, 17.

1. leir fleissiq; industrius Z'^. 233. — Sg. Nom. leir Hy. 2, 23 ^Gl. i. i crabud); SP. II 3; Gen. tes atrige lere FA. 23 ^leri LBr. — Adi: är ni fil nech conicfe a tnrim co leir acht mine tissed a aingel fen Three Hom. p. 122, 12; beiinachais hi do leir ibid. p. 110, 22.

2. leir conspicuous O'B.) s. unter setlm; Torr. Bh. p. 154. 9.

1. leis ScM. 3, 13?

2. leis s. 2. less.

leite s. littiu.

lelap Kind; Corm. p. 26. — ^ Sg. Nom. iu lelap -Lff. 5 j,leauamlj^(;L)-

lern everything iv a r m (oäcE~teith) Corm. Tr. p. 100.

lemlacht i. lacht teitb [„ivarm milk") Corm. p. 26.

lemnach mtilsum SG. 73» {Z'^. 810).

lemnacht mulsum Ir. Gl. 782. — Sg. Nom. p. 133, s; fir-lemiiafbt FB. 9; mil la rauaoi, leamhnacht la mac, biadh la fial, carna la cat, saor astigh agas faobhar, aoii re haon is robhaoghal Keat. p. 166 {„milk with a cJtild"); Gen. littiu lemaacbta FB. 9; Bat. lestar hin do lemnacht iiia Idim Three Hom. p. 56, 12 („füll of milk").

lemuat malv accus SG. 49^ [Z- 274).

len, lean sorrotv, woe, mis- fortune, ruin (XR. — Acc. cen lobra cen len Wi. Gr. p. 125 (LBr.) ; feil fir nad char cori>len Fei. j Jun. 22 {„xoho lored not bodily ease"?). Gl. i. corp sleman no laxu j no sadaile; ar cech meirb-lcn Fei. ! Jan. 24, Gl. i. ar ccc/t len meirb i. ar cech n-enirte.

lenab kleines Kind, vgl. lelap. "^ — Sg. Nom. in lenab ina broind Lg. 1 ; lenabb ina läim Three Hom. ^ j). 68, 15 ; or bam lenab TE. 5 Fg. ; iu tan ro po lenam bec he BHg. Amr. p. 157 (lenam LU.^; Acc. baistid iu lenub Fei. p. LXXIII ; PL Nom. lenib Gl. zu macain ibid. p. CXLII.

I^naiiu voyi len? ro lenad nert demaiu . . , bith mairid . . nert rua- naid ar rig-ne „the demons power hath been ivounded" Fei. Prol. 253 (lenad Land).

leoamaiii, uis digaib allenamain [Gl. i. in lenamain tucsat oegid fuirri) Hy. 5, 26, ,,attachme}lt" Rem.'^ p). 69, loohl nicht verschieden von do lenmain, Inf. von lenim.

leue Hemd, Unterkleid; shirt, kilt On the Mann. III Index; leine camisiu Ir. Gl. 38. — Sg. Nom. leue fo derginliud p. 131, ig {,,a shirt interwoven with thread of read gold" On the Mann. III p. 162); leni gelchulpatach co n- derginliud oir p. 310, 33; leine le- phurchulpatach TE. 3 Eg. Gen. tri dtrca sedluch (?) alleuith TE. 4 Eg.; Bat. issind leiiitb TE. 3 Fg.; PI. Nom. secht lenti cona u-imden- maib TB. p. 176, 11; Acc. tuargab- sat a leute FB. 20.

leiiim I ich hänge, hafte an Etwas; leanaim I folloto, adhere, pursue 0"B. — Praes. Sg. 2 in ben dia lenai der du anhängst SC. 43. — Praes. der Gewohnheit Sg. 3 ni lenand do sithlongaib SC. 45, 16; din cbutrzimma chinad nos lenand die an ihnen klebt FA. 16. — Perf. Sg. 3 ro lil ainm de Corm. p. 30, 19; ro lil moima mna Caier do Nede ibid. p. XXXVII; Fei. p. CXXI; PI. 3 mila gera giilb- necha ro leltar im sriib LÜ. p. 1141», 16 {Siab. Concul.): ochtitr [ 658 ]form dib sliastaib rom leltar dim churp ibid. 29;. co ruildetar SC. 6, rnileatar H. — Fut. S(/. 2 lilessa do laithib „tliou wilt folloiv the days" Fei. Prol. 309 ; lilessai . . dona felib ibid. 311; PI. 3 lilit sequentur Z 1092 {Vit. Trip.). — Praet. Sc/. 3 co ro lean blieb hänr/e)i p. 39, 17; Dep. ro lenastar in t-ainm der Name haftete Gl. zu Hy. 2, 6. — Inf. Dat. do lewmain SC. 4(j; hi lenmain a cich-side böi in corran Fei. p. CXLVII 1; ryl. lenamain.

leiiiud claireiid i. tairniesc födla ocus röinne Corm. Tr. p. 39.

lenmunach Sequester Ir. Gl. 1040; teidm-lenamnachu Gl. zu pe- stilentes Ml. 15^, 9 {Z- 777).

leim, leiul F. Mantel; lenn vel brat formtha sayana vel saga Z'^ 1063 ; lend . . i. ainm do brut find Corm. Tr. p. 104 ist etymolo- (jisirende Erklär iiny; co lend Gl. zu cum toga ibid. p. 43 cumtuch; vgl. ibid. p. 103 lendan; leann a cloak or mantle O'R. — Sg. Gen. i n-öe cecha brecleuni SC. 33, 22; Bat. alleind chorcra coicdiabail ibid. 5; Jcc. lenn corcra cortaruig p. 144, 28; PI. Gen. cona tri coec- taib breclend SC. 33, 21; Acc. bri- sid sciathu lenna Isech 31, t^.

leiiiiän, leiidän Liebling; „con- cubine or favourite" Corm. Tr. p. 103. — Sg. Nom. at bau-lendan . . fer n-domain uli FB. 18; Ferloga mo lennan-sa F. ist mein Liebster ScM. 20; Gen. is e ag torachtain lennäin ocus mnä seirce dia tue grädh Ms. Mut. p. 473, 32; Voc. a lenuän ban ocus iugen FB. 11.

leiioni, ua lenomnaib Gl. zu li- tera . . a lituris SG. 3^, 3 {Z'^. 775, 1008). Vgl. lenamain.

lemi, her fid ocus mag ocus lenu wood as well as field and meadotvs Tir. 6, vgl. leana „a meadoiv, a swampy piain" O'B.

1. leo Glied; leo ball Corm. p. 26 läarg. — Sg. Nom. mu leo Oss. III 10 (Gl. mo bhoill Ed.).

2. leö i. leatra no gnin CDav. p 100.

3. leo Löwe; lond immar leo Oss. I 5; leo airbi FB. 68, 23?

4. leo, leo s. la Praep.

leoit, leoit fri leöit FB. 53?

leömaii Löive. — Sg. Gen. oxad leomaZ/i. FB. 48 (leomuin Eg.); co n-aicuiud leomain FA. 18 LBr. leoman zu lesen für lomAivScM. 15?

leör s. lör.

1. leos i. imdergad Corm. p. 27 („a blush").

2. leos s. 4. less.

lepad, lebaid F. Laqer, Bett; lebaid lectus Ir. Gl. 481. — Sg. Gen. iar n-dergud a rig-leptha doib LL. fo. 41. a. 2 (TBC); Dat. dia lepaid Lq. i Acc. corra gaib cäch a lep'äuT'T^^B. 12; PI. Gen. coeca lepad SC. 33, 9; 10 (lebaid J/.); Dat. colba do lepthaib ibid. 11.

lepthug'ud zu Bett gehen De/. l._

1er 31. Fluth, Ocean, Meer; i. in t-oician i. muir mor CDav. p. 100. — Nom. 1er in mara „the surge of the sea" Fei. p. CLXXIII ; Gen. dar fairrgi lir longaig Fei. A%ig. 14; Mac lir=mac mara Corm. p. 31 Manannan; Dat. isin liur fri toeb Albaw Tliree Hom. p. 122, 27; Acc. dar 1er SC. 31, 13; is gascce^ fo 1er TE. 9 Fg.; PI. Dat. iud Ingen sin do tlionnaib dar leraib länmöraib SC. 42; Acc. iijna- liru Gl. zu pontiasLHy. fo. 12 a {Goid.'^ p. 69). — Comp OS. ler-lebenn Fei. Nov. 29; ler-muir Dec. 12.

lere JT". Fleiss, Frömmigkeit, von leir; ind leire industria Z^.- 247; lere i. crahadh O'Dav. p. 101 [Fei. Aug. 29); Gen. cech mec lere „every son of piety" Fei. Epil. 428; 429; Acc. leri operam Ml. '62^, 11.

lerg', learg a Utile eminence, a piain ffli., leirg a piain, a road ibid., a field, a battlefield O'Don. Suppl. — Sg. Dat. illeirg Oss. III 4; ni maith no fichid in cath illeirg LU. p. 81b, 3; ro chuir a sgiath ar sduaigh-leirg a dhroma „on the broad arched expanse of his back" Torr. Dh. p. 74; PI. Gen. ar lin lerg ScM. 21, 17?

lesboir, lespaire s. less-boir, lesspaire.

[ 659 ]lese ?)?.7er Ir. Gl 382. — .S'ry. Nom. nir bat lese ÄG 26; Fl. Nom. leiscc TF&. 31t, u.

1. less 31. Lis, ein mit einem ringsumlaufenden Erchcall hefentig- ter Wohnsitz, lis On the Maini. III jj. 4; Hos ff fort, (in cnclosnre (J Don. Suppl.; (iJtOHsc, foriificd pJdce 0'7i'. — Gen. i u-donis ind liss ScM. 18; SC. 33, 17: FB. 54; for lär ind liss ScM. 18; FB. 25; Dft^ cosin tnlaig uasind lius TE. 11 LU. co- nallius oous allubgort „ioitli . . its fort and its gar den" Tir. G; isind -* lis FB. 44; Xf/. ß_ : assind liss 6'cM. 18; asiiid lis duib! LU. p. 21», u ^ Acc. no leicthe issin less Ti[l ^' »itrSc^L 5; fön less uile La. 1 : fri les anechtair FB. 64; PI. Nom: liss FB. 53; J.cc. beite eigme im lissu LU. jx Sil», 1.

2. less Hüfte, Hanice; coche fo less cZitms 5'ö^. 67* (Z^ 49); leis f/ic thigh CDon. Stijypl. — X>«i. älta ina tböeb liss FB. 24? PI. Acc. na lessa „the haunches" Gild. Lor. GL 17G zu catacrinas. — Comp OS. ech . . less-letban mit breiten Hanken FB. 49; p. 310, ic.

3. less V ortheil; commoclum Z^. 49; besonders häufig in riccim less egeo Z'^. 429. — Sg. Gen. uibuc denam a lessa Per. Celf. UI p. 176; nacb mö a ricbtu a lessa duit-seo andas dam-sa ibid. p. 178; ni mö richtain a lessa in gai duit-siu ol- daas dam-sa ibid. p. 179; secbmall a lessa Fei. p. ('XVII i7; luach lesa praesinniitlcium L Gl. 792; fer lesa ,,(( giKirdian" ibid.; Dat. cona denat ni do leass a cuirp nach a n-auma Fei. p. CXVII 9; Acc. ret leass TE. 9, 11; ricfaiter a les do gillai ScM. 7; recam-ni a les em ar curaid wir brauchen unsere Helden FB. 56 {('onstrucfion?) ni recat a les ind naim ni alle FA. 5; in tan ro ränicc a leass Hg. 5, st; is ocai fogeba a les Lat. Hg. II Pref {Goid.'^ p. 94, 9).

4. less Licht; lens i. soillse Corm.'p. 27, rgl. unter grinniud; i. suillsi luinither i. taithnem O'Dar. p. 101. — Sg. Nom. ar na caite les occai Hg. 2, .55 (Gl. i. rainlleV — Davon lespaire?

5. less, les cach m-bolg i m-bi lind Corm. Tr. p. 104 („ererg bag whercin is ale"); leges lega cen les „fhe eure of a physician ivithout a inrdicine-bag" ün ihe Mann. III p. 251. — Dazu lestar?

6. less- in den Compositis less- ainm, -athair, -macc, -mathair; less din quasi liss, i. [lat.) lis de- baid no iraargal Corm.p. 26 leasmac.

lessaig'im III ich verbessere, mache gut; I redrcss, reform, correct, amend, heal, manure O'B. — Praes. Sg. 3 rel. in maith le- saiges . . in äirge jj- 40, 19. — Praes. sec. Sg. 3 no lesaiged na cserchu „she bettered the sheep" Tlirec Hom. p. 58, 14. — S-praet. Sq. 3 ro les- saig TE. 11 Eg.- PI. 3 ni ros le- saigset FA. 28. — Inf. leasughadh maintetiance , feeding , education O'Don. Suppl; Dat. do lesngud FA. 28; ro gab for lesug«rZ na hairge p. 40, 10.

less-aiiim N. Spottname; niclc- name OR. — Sg. Nom. ni lesainm dait FB. 11; 17; 18; 19; PI. Dat. mac na m-l)achlach cusna lesan- mannaib ScM. 12.

lessäii, lesan baq On the 3Iann. II p. 133; s. 5. le<s.

less-athairilf. Stiefvater Corm. p. 26 leasmac.

less-l)6ir, fer brithe lesboir Gl zu Onesimum acolüum TFT). 25^ {vir ferendi luminis Z'^. 234). Vgl. lesspaire.

less-macc, lesmac M. privi- gnus Goid.^ p. bl leasmac i_. liss- mhac i. iarsinni is lis don tir no don mnäi inti is lessmac do cecb- tar de Corm. p. 26.

less-mäthair F. Stiefmutter; lesmäthair noverca L: Gl 48; Corm. p. 26.

16sspalre Leuchte, Licht, vgl. lesboir. — Sg. Nom. inmain les- paire glan gle Three Hom. p. 40, 4; Du. Nom. da lespaire möra ttco (freut lights O'Don. Gi: p. 352.

lestar N. Gefäss; ras Z 782. — Sg. Nom. lestar n-arggit SP. IVs; [ 660 ]lestar fäs ibid. l'; Dat. asiiid lestwr p. 131, 7; allestar huim CC. b LU.; Äcc. in lestur Cü. 5 Eg.; Acc. le- stra p. 42, 12; tar na lestra ibid. 13.

letarthach schneidend, zer- reis send? von letrad. — Sg. Nom. letartach p. 190, 29; tene . . letsir- thacli 1). 191, 13; n. Nom. leomain lomna letarthacha LU. p. o3<i, 26.

leteuacli uudax SG. 5U (Z"^. 809), vql. inna letena ausus Ml. 16,2.

leth JV. Seite, Hälfte; alled fri spirut Wh. 8b (jjars spiritualis Z'^. 270), leth n-gotho ÄG^. ö^ {di- midium vocis Z'^. 223). — Sg. Nom. leth in tige . . alleth n-aill die eine Seite des Hauses . . die andere des- selben FB. 12; ScM. 5; iudala leth .. alleth n-aile FB. 15; secip leth Hy. 1, c; cepe leth tiasam Gl. zu cia tiasam Hy. 1, 2; ba leth n-dograi ScM. 21, 39? leth ind orpi so „half of this hereditament" Tir. G; Gen. log leith ungae „the worth of half an ounce" Tir. G? Dat. di cech leith undiqtie Gild. Lor. Gl. 67; do cech leith von jeder Seite FA. 10; isindarna leith . . isind leith araill FB. 28; ua leith deiss SC. 33, 9; na leth chli ibid. 10 ; innar leith Gl. zu Hy. 5, 90 ; leith andes auf der Seite südlich Oss. I 9; inna lobran leith auf Seiten der ScJnvachen Hy. 5, 90; fo leith separatim Z'-. 611; LolJjj^ ScM. 4; CG. 2 LU.; FA. 4;'6; 10; SC. 16; a tech for leith do cäch einem jeden sein Haus besonders FB. 54 {vorher tech for leth); to- rud senmaistreda co leith der Er- trag von einem Mal Melken und einem, halben p. 40, 28; Ace. techt leth n-aill andersivohin SC. 13; cach leth no theged wohin er auch ging p. 130, 24; cid fechaisiu issind leth cian üait in die Ferne TE. 6 Eq. ; for leth auf die Seite ScM. 19; for cach leth FB. 3; p. 131, 17; p. 132, 5; p. 133, 11; FA. 21; tech for leth . . do cach fir dib ein be- sonderes Haus für jeden FB. 54 {darauf a tech for leith); illeth friu-sora a^if der Seite ihnen zu- geivendet FA. 5; 14; in leth hi-sin diese Hälfte p. 40, 28; leth meite die Hälfte der Grösse FB. 91; leth toraid p. 40, 32; leth na haidche Lq. 17,_50j, forom leth SC. 38, 5? PI. iVo75irallethe üachtarcha ihre oberen Hälften FA. 13. — Com- pos. Sidislantirisdie Ciimposifa mit leth (d^ crslriii Glirdc können das ei)U' ron zicei Zusammengehö- rigen Dingen bezeichnen {cgi. leath- chluas one ear, leath-chos one foot O'Don. Gr. p. 338, leth-ail mala Ir. Gl. 90): for leth-läim Nöisen ' auf der einen Seite N.'s. Lg. 15_i j for a leth-beolu FB. 25^ letli- cholba flatha la Patraic sie ist der andere Pfeiler des Reiches zu Pa- trick Hy. 4, 9; alleith-chiiul ocus allethchloicne ocus allethlama ocus allethchossa ihre Kopfliälften und Schädelhälften und ihre einzelnen Hände und Füsse Bev. Celt. III p. 177; leth-fer semivir L: Gl. 390; leth-msethail „a half-cheese" Corm. p. 36, 3g; leth-gute semivocalis Z'^. 980; teora leth-indli Tir. 4; leth- chomrac; leth-rann; leth-cherd, bann-licerd. — Mit Adjectiven: leth-niarb halbtodt FB. 82; led- niarb Wh. 2^ {Z' 856); leth-om halb roh FA. 28; p. 191, 21; leth- goU halb blind FB. 67 {vgl. SC. 5); leth-chaech monocuhisos Ir. Gl. 624; drech leth-derg leth-gabur FB. 47; leith-isel auf der einen Seite unten Hy. 5, 5u; do thoeb leth-fas, do lige leth-fuar Fei p. CLXXX 3 {half bare, half cold).

lethaim I divide, halve, ex- tend, widen O'R. — Pass. Praes. Sg. 3 lethech diu ainm do lossait iarsinni letair bairgean furri Corm. p. 27 {„is spread"). Vgl. lethnaigim.

lethau breit; latus Z'^. 776. — Sg. Nom. FA. 22; 23; druim- j>. 310, a3; less- FB. 49; p. 310, lu; muUach- FB. 37; tul- p. 310, 25; ucht-lethan p. 310, is; PI Nom. tul-lethain 2^- ^lOj i5; ^- lecca lethna FA. 30. — Vgl. for-lethan.

lethar Leder. — Dat. a chath- criss curad . . do chotutlethar cruaid choirtchide do formua secJit n-dam- seched n-dartada LU. p. ld- 37; [ 661 ]giii letluir Gl. zu rcii codiil O'Dar. p. G5; a da slegh coicrindi itir lea- tliar a sceith TB. p. 17(;. -5. — Vgl. a dondüathröic n-doiullctliair n- degsi'iata LU.p 79, i [hraniilcder»).

leth-cherd „half-arti.st" Corm. Tr. p. 135, leith-cherd a half jwet, ein Name für den ansrutli (aiinitli „hecause he had half ihe hioiolcdyc of the Ollamh" O'Don. Suppl. X)rtroHl)ann-licerd „poetess^Corm. p. 36, 11 ; p. 37, 16; ao.

letii-cliil half hiascd Corm. Tr. p. 40 eil.

leth-chomrac a h a If-qn a i r a in Corm. p. 37, 25; iv/l. letli-rann (comrac i. raun O'Bav. p. 65).

1. IqWiq Breite; for a lethe Corm. p. 27, 15.

2. letlie, leitlie the shoulder- blade O'B ; tonindnaig ind ammait leithi in chon dö assa laim chli Bev. Celt. III p. 177.

1. lethec'li „flounder" [ein Fisch) Corm. Tr. p. 102.

2. etheei „Icnead ine/ -troucjh^' Corm. Tr. p. 102 (ainm do lossait).

letlieiiaeh pagin a Ir. Gl. 232; Gen. ind-lethinig s. unter line ; Äcc. in lethenach LBr. p. 216^, 72.

1. letliet Breite. — Sg. Nom. lethet FÄ. 17; coUethet allinde ,,ivith their wisdoms hreadth" Fei. Oct. 13; Acc. imbucai no lethit Gl. zu in . . latitudinem SG. 3, 10 {Z- 1008; 805).

2. lethet, leithid the like, a peer CR.; ar ni fil i n-hErinn filid a lethet Hy. 2 Praef {„for there is not in Ireland a poet his equal"^; ni accai hi talmain a lei- theid Ir. Gl. 104 {Vit. Trip). Vgl. dobreth comlethet a onech di or ocus argrrf do Ailill LU. p. 201), 27.

letLete, leithide duplieate O'B.; na fil and allethete SC. 34, 10 (a kt/ieide H.).

lethiiaig'im III J enlarge, ex- tend, scatter, flutten. — Pass. Praes. Sg. 3 leitheach i. losad do bhrigh go leathnaighthear bair- ghean uirre O'Cl. {Corm. Tr. p. 103). — Inf. do lethnugud a foguir SG. 9a, 9.

lethiie F. Breite; leithne lati- tudo Ir. Gl. 925.

letli-raim F. a half-quatrain Hy. 1 Vrarf.; Corm. p. 37, 32; so auch zu lesen Wh 195 für das sinnlose leträim {Z'^. p. XII, Bei. Celt. I p. 22)? — Vgl. Icthchomrac.

lethrciia „traccs" s. 1. loman.

1. lethu Breite; Dat. illethu „widely" : robbem cen ffis hillethu Hy. 1, 45 (illetha Fr.), Gl. i. hi far- singe; dogni'th morferta illethu Hy. 2, .33 ; ro ches mör scth illethu ibid.3r>.

2. letbu Hy. 2, 17 s. la.

letrad „hacTcing, cutting" Corm. Tr. p. 105. — Gen. cor bo chonair letartha cach n-ulind ocus cach n-ind ocus cach n-aird ocus cach u-aircind don charpat sin LU. p. 79a, 21; Bat. ic a n-athcuma ocus ca letrad FA. 28 LBr. — Vgl. letarthach.

li Farbe, Glanz; lii color, splendor Z'^. 21. — Sg. Nom. alaind a li SC. 38; li süla i). 132, 25; 26; SC. 31, 7; 38; li süla cäich FB. 23; fo li gilt die Farbe L g. 18, 15 i vgl. -^ deg-li bonus color ' Z'K 6II); ni tharda li tassi form Gl. zu Hy. 2, 12 ; Dat. fuaim colli SC. 34, s; atcon- narc leechu colli SC. 34, 11; delg öir cona li SC. 33, 22 {oder paren- thetisch con a li schön seine Farbe ?) ; ar li propter gloriam Wb. 15a {Z- 623).

1. lia {zioeisilbig) Hunger. — Sg. Nom. nis gaibed tart na lia Hy. 2, 29.

2. lia mehr, Comxmr. zu il; major numerus, plures, plus Z'^. 277; bit lia ar mairb oldäte ar m-bi FB. 5; 21; O.ss. I 8; bid lia turim a chath der Kämpfe um ihn icird mehr sein als zu zählen ScM. 3, 10; is lia tuirem ocus aisnes TJiree Hom. p. 36, 4; ibid. p. 42, 15; ibid. p. 122, u.

3. lia 31. {Corm. Tr. p. 12 adba othnoe) Stein, zu imterscheiden von lec ; lie, lia lapis, cos Z'^. 259 ; Corm. Tr. p. 101. — Sg. Nom. in lia no theilginn Oss. II 1; 10; in lia lögraar SC. 33, 12; Three Hom. 2^. 4, 10; lia uas lecht Oss. I 1; lia cäin cermnge FB. 48; nert-lia gaise SC. 38; Gen. cride licce Sc3I. 15; [ 662 ]J)(it. du liic lijjj,mair FB. 74; FA. 7; 13; ontl lic logmair Gl. zu a fiemiiia Corm. Tr. p. 83 gern; do lic FB. G2; isiiul lic 88; for licc derg 48; Gl? illia Oss I i; Acc. frisiu liic SC. 8; forsiu lic FB. 77; 78; PI. Gen. o etroclita liac logmar FA. 18 (.lec LU.); locht liäc FB. 23?

4. lia i. fliuchderc (IDav. p. 101.

5. lia WasserflutJi; a stream, a jlood (XB.; imad uisce C/Dav. p. 101; suairc in lial^V/.^.CXXXIVs; lia mor isiii oidche sin isin abaind Three Hom. p. 106, i („« cjreat flood"); ticfa Lind Muni dar Liath- muni collethlia LU. p. 39, 32 [Aid. Ech.).

6. lia i. comarba O'Dav. p. 101.

liacäu, liagän a ]f>illui' stonc, a Standing stone O'Don. Suppl., von 3. lia; a coirthc ocus a liagan TE. 8 Eg.

liacli miser Z'^. 18; is liach ön . . ocus is meth n-einich dünn TBF. p. 144, 31 i„it is a pity tlm"); Corm. p. 37, ifi; is liach a techt amuda TB. p. 17(3, 12.

liag'au s. liacän.

liaig M. Ar st; medicus Z^. 19; Corm. p. 31 midach. — 8g. Nom. liaig TE. 8 (liaigh Eg.)] Gen. fo- chraic lego On theMann. Wlp. 475; lega s. imter 5. less; Dat. don liaigh TE. 8 Eg. Acc. co fagbad liaig SC. 29, s; Fl. Nom. nad icat lege TE. 8 LU.

liaiicliar i. ailgen (fDav. p. 102; bd liain i. bä l(5uis «0 bä lianchar LH^j. Amr. 81.

llaiii, clesliani S. 531, Col. 2, 1, LU. hat: secht des li am flehet.

1. lias ovile O'Don. Siq^pl. — Sg. Bat. bätar X u-dorais for lias a bo ocus X cröi cec7t dorais ocus X loig in cec/i crö Fei. p. LXI 36 („io the slied of his kine") ; PI. Gen. und Dat. Druim Lias „Ridge of Slieds", dina liassaib ro ainmuiged Goid."^ p. 84 {Vü. Trip.).

2. lias no miad fastusSG. 10G'

liath grau. — Sg. Nom. laech liath mör ScM. 13; ech liath FB. 49; p. 310, 10; in Liath Macha FB. 43; 70; ropo liath in mag sin dia n-inchinnib Bcv. CcU. I1I_ }'■ 1^^! Gen. illind Leith i Sliab Fuait ibid. p. 180; FB. 31; do acallam ind Leith Bev. Celt. III p. 175; Acc. frisin Liath Macha FB. 31; Bcv. Celt. III p. 175; con facutar in sentuinne mong-leith Corm. p. 37, «.

liatliröit Kugel, Ball. — Bl. Nom. liathritis jjt7rte Cr. 35(i (Z-^. 805) ; Acc. liathroite cruadc s. unter inchinn.

libair s. 1. lebor.

librither s. 2. lebor.

lic s. 3. lia.

licerd s. leth-clierd.

1. lig', isin Hg Corm. 2). 25 himbas forosnai, zu 3. lia?

2. lig', Farbe, Glanz? ligi. dath {Farbe) O'Dav. p. 103; Bl. Acc. mesir liga asa saoire ocus asa su- thaine ibid. [„thou slialt estimate colours by tlieir nohleness and by their lastingness" Beitr. VIII 321); Du. Gen. Loch da lig pi. 131, 29. — Com}} OS. a lig-brataig Liphe FB. 11; lig-dath.

lig'acli gentle,beaut ifu l;. min no cendais FH. Oct. G; Apr. 18; Jun. 21; luichet laiimrech ligach Prol. 197; Dat. F. Colman Laind ligaich MuH. 30; Jun. 18.

1. lig-aib, nee carnem in saturi- tate honorandam 1. ni bi i fledaib na ligaib frisgni Wb. 27, 3 {Z' 1028)?

2. lig'ail), uasligaib Hy. 4, lo?

lig-da, ciar bo ligda i. ciar bo ha laind Fei. Prol. 214; Liphe ligda SP. V 8 {„shining") ; PI. Dat. uas laithib ligdaib „on beautiful (feast-) days" Fei. Prol. 23.

lig-dacli „lustrous" Fei. Slart. 24.

lig'-ilatli „beanty": Dat. caiu popul cu ligdath Fei. Prol. 19; in grian geal co ligdath ibid. Sept. 21.

llg-rad Glanz? — Sg. Nom. Ifg- rad öir FB. 2; Dat. co ligrad öir p. 309, 3ti; Acc. eter ligrad ocus logmaire FB. 1.

1. lige Lager, Liegen; vgl. laige. — Sg. Nom. sir-ligi SC. 30; othar-lige a chind ocus a läime [ 663 ]ilöi /.Vr. Cell. III j). 1,S2 (Jlic. slcli- beiV'], >•()!. scrg-ligc; Gen. Iiith scirce soer-Iigi Fl>. 24; JJat. im Hku Lg. • jf- 17. 5o: FB. 24; ros failgcstar iiuia ligu Gl. Sit, Hy. 2, ü2; nar ablad na suidiii nach ina Ilgu Bcv. Cell. III j). 181 ; ocus si fein na ligi Gl. zu Oss. III 7; ncm ar a gabail io lige fo eirge Lat. Hy. VII IVr/'.; XII Pref.; no bcth illige lancliian »SV. 2t», 13.

2. lig-e Gral) {wohl nicht ver- schieden von 1. lige). — Sg. Nom. Ncir ni fess a lige Fei. Prol. 113; aUi a lige and baile i torcliair, ocus corthe fria chend ocus corthe fria chossa Aid. Chonch. 45; Acc. ■^mos ricub rao mocli-lige Lg. 18, ^8; is e foillsigfides {sie) mo ligi sea ocus törindfess mo relicc Three liom. p. 100, 8.

li.^im I lingo SG. 176a {Z". 429). — Pract. Sg. 3 atä lim is bö ro da lig LU.p. 11311,3. — Perf. Sg.3 ro leluig On tlie Mann. III jj. 158; PI. 3 lelgatar i. lomraiset LU. p. 57", 1!) (vgl. Ztsclir. f. Vgl. Sprf. XXIII 209).

lig'ur i. tenga Corm. p. 2G.

liim III ich klage an (vgl. got. laian); liim, ligbim, lithim I sue at lato O'Don. Suppl. — Pass. Praes. Sg. 3 lithir cid mo mathair-se Lat. Hy. II Pref. {„even my mother is accused" Goid.^ p. 95); litear biue for a mhnäi-sium Corm. p. 32, 30 [„a crime is charged"). — Inf. liud.

liit hlasphemia Wb. 2^ [Z 21).

lilgfacli s. lulgacli« 

1. liii 31. Zahl; numerus Z'^. 238 (a lin lathe SG. 66" enthält das Pron. 2)oss., nicht den Artikel, daher lin nicht als N. anzusetzen). — *S'^. Nom. lin m-baud m-balc büada FB. 22; lin a biiada ibid.; liu a i^ blad SC. 44, 2; lin nallongsi Lg. 16; uathad alliu ScM. 21, 34; lin ar sluag p. 132, 25 ; noi fichit en allion CC. 2 Fg.; SC. 33, 8; lotar ass . . allin uili sie gingen heraus . . ihre ganze Schaar CC. 3 Fg.; is e tra lin FA. 23 LBr. (is iat hiebt LU.); lin atäm i Cruachnaib Ai so viel als tuir sind FB. 46; iar fertaib ocus adamraib atta liu gaincm mara 110 rcndai nime „in number (like) sand of sea" Three Hom. p. 84, 28, vgl. unter lir; it lin ferta fer ibid. p. 114, 27; Dat. co lin garta SC. 29, 3; ar liu a cherd FB. 23; ar lin lerg ScM. 21, 17V collin n-ingen [sie) FB. 53; Acc. nis digaib alh'n Hy. 5, -.m; ni fil ro sia liu comram friss FB. 89.

2. lin 31. Theil [ivohl nicht verschieden von 1. lin); lin, liun pars Z 364, 238. — Sg. Nom. in linn .ro fitir a peccad Wb. 29^^, 19; in linn rod chluinethar ibid. 20 {Z'^. 364, 1034); Du. Gen. hi cechtar da lino SG. 1621' [in utraque parte Z'^. 363); Bat. dib linaib beiderseits, utrimquc [für jeden Casus von uter- que) Z^. 367; tabair doil)-sium dib linaib gieb es ihnen beiden Sc3I. 3, le ; a m-bätar ina tig dib linaib als sie beide in seinem Hause waren TF. 10 LU.; 14 Fg.; p. 130, 30; FA. 18.

3. lin Netz; rete Z'^. 21; lin uisci rete Ir. Gl. 863. — Dat. inna lin-sam SP. II 7 ; im liu chein ibid. s.

4. lin Lein, Flachs; Hin a li- no Corm. p. 27. — Sg. Gen. co caslaib lin gil FA. 4. — Compos. lin-anarta gela „white linen sheets" S3Iart. 24.

linaige Netzsteller? uo elaind as gach gabud ocus as gach air- ceis i. allamaib linaige ocus a cro- baib segse ocus gaib iascaig LU. p. 16", 42.

linaini II icJi fülle. ■ — Praes. Sg. 3 rel. morlith liuas cricha Fei. Sept. 9; Nov. 8. — hnperat. PL 2 linaid p. 40, 30. — S-praet. Sq. 3 Dep. ro linusta*r TE. 7 Fg. ; PI. 3 CO ro linsat p. 42, 11. — Fut. sec. Sg. 3 no linfed precept a soscelai 311. 25a, 8; PI. 3 no Knfatis p. 42, 12. — Pass. Praes. Sg. 3 hon mach- dad lintair stupore complctiw Ml. 25a, 9; h'ntar län di fin for altöir demue Gl. zu calix daemoniorum Wb. 11^ {Z^ 628). — Praes. sec. Sq. 3 no linta p. 130, 26. — Praet. Sg. 3 ro linad FB. 72; p. 40, 33; j). 311, 34. — Inf. Dat. do linad in rüiscp. 40, 23; 30; iarna linad do fin nach seiner Füllung mit Wein FB. 9.

[ 664 ]1. lind iV. Tranli {Bier, Wein); cerevisia Ir. GL 221. — tSy. Nom. lind ocus biad Trank und Speise ScM. 4; FB. 16; biad glan . . braich-liud FB. 53; lind derg Gl. zu derglaid Htj. 5, 38; lind tee Gl. zu fervor Leyd. 62a {.^^warm ivater" Goid.'^ Xy. 57); Gen. dobertatär diü- rad ind leuna isna paitti ocus do- cosechtatär diürad in biid LU. p. 23^, i; Dat. do lind ocus do biud FB. 4; cona fodai di lind 90; iarsin lind CC. 5 LU.; giisin linn ibid. E(j. ; lan do mn seim soniescf?«  FB. 72 E(j.; Ace. frissa lind serb Wh. 7<i (adpotum amarmn Z'^. 239); ibid . . allind FB. 59 ; lemnacht la lind p. 133, ii; PI. Äcc. tri laith- linni SP. V i6.

2. lind N. Was.ser, Teich, See [wohl nicht verschieden von 1. lind); linn a pool, the sea, tvater O'B. — Nom. und Dat. linn in sen öc Hiu- rüsalem, cach ri gaibes flaithius öc Hiurusalem föthrüicther esin lind sen South. 47^; Gen. hi taib Lindi Leith FB. 31; „Tair issind linn-i sea, CO n-accamar do snäm!" „Cin- das na lindi se?" ol se TBF. j). 146, 5; Dat. for lind glan SC. 31, i; illind Locha Da airbrech p. 131, 35; allind chrö Hy. 5, 65; Acc. darsa mor-lind Lg. 18, 30; ar cech n-eic- lind Hy. ~G/iä [„death-pool") ; fo a Und SC. 7; PI. Dat. hi linnib Hy. 2, 27; Du. Gen. i n-Glind da lind Fei. Jun. 3. — Compos. cnocc lan do lind-chro ocus gur Corm. p. 32, 37.

3. lind period, time O'B. — Sy. Acc. oir ni raibh cath iuä comhlann, duadh inä dochar ort-sa rem linn, nach rachfainn tar do cheann-sa Toir. Dh. p. 152 {„in my time"); re linn Fhear m-bolg duriny the time of the Firholgs O'Don. Gr.p. 314; ria Und SC. 45, s. lindap termesSG. 102^ (Z- 765). linde, collethet allinde „ivith their wisdom's hreadth" Fei. Oct. 13, Gl. i. a ssegail no a ecuai; cit süide not legad ata lethna linde „ivhose rvisdoms are great" ibid. Epil. 81, Gl. i. ecua.

liue = /rt^ linea. — Sg. Nom.

line m'oite hi tus ind lethinig sea Ir. Gl. 232; Dat. co m-batar ina lini FB. 65; PI. Nom. is ed adtia- dat lini Hy. 2, 12; se line dan« in cech caiptiul Goid.^ p. 101, 48; Dil. Nom. da line cech caibdill Lat. Hy. VII Prcf.

ling-im I ich springe. — Praes. Sg. 3 mit Pron. suff. (!) lingthi i n-ardi er springt in die Höhe FB. 86. — Praes. sec. Sg. 3 no linged FB. 70; 88; do Unged CC. b LU., ro lingiuth Fg. — Praet. Sg. 3 ro ling Sc3L 20; SC. 47. — Per f. Sg. 3 ro leblaing FB. 25; 36 (do reblaing Fg.); 82; 85; ro lebling FB. 70 (iGhlsLing Fg.); PI. 3 co raeblangtcir FB. 20. — Inf. leimni. — Vgl. dollingim, tair-lingim.

linmaire F. plenitudo Z'^. 780, linmaire inua aimsire Ml. 28'i, 5.

linmar zahlreich; lionmhar füll, abundant O'B. — PI. Nom. liumair FA. 13.

lii" viel; much, numerous, many 0'B.;&t Ur tra frassa na soigeti^.4. 29 LBr.; tvie 2. lia gehraucht: at lir turim ibid. LU.; comtar lir gainem mara ocus renna nime ocus drucht cetamiiin ocus loa snechtai ocus bommand ega ocus dulli for fidbaid ocus budi for bregmaig ocus fer fo chossaib grega illö samraid Bev. Celt. III jj. 177. — Compar. liriu s. unter folt; liridir s. unter drithre.

1. liss_ s. 1. less. — CO ard-Uss ^ p. 311), T s. sliss.

liss i. olc O'Cl. [Three Hom. Index); vgl. ar lisdatus ocus trom- datus „for mi schief and oppressi- veness" Three Hom. p. 78, 22.

liit blasphemia Wh. 2a [Z- 21).

litev = lat. litera Ir. Gl. 230. — PI. Nom. nttri Hy. 2, 58 {Gl. stair libuir ihu).

litli 3L Fest, Festtag.— Nom. diata lith ocus foraithmet SMart. 7; Three Hom. p. 96, 19; lith friscuir- ter gretha Fä. Jan. 25; is fö-lith linn in sceul sin TE. 14 Fg.? vgl. foilith a qood act O'B.; Dat. for oen Uth ibid. Mart. 25; PI. Nom. lithai dies festi Ml. 60 r (Z^ 240). [ 665 ]— Compos. lith-laithe fcstirnl days (rii.

litliei- s. liiin.

littiujjorr /(^//c Conn. Tr. p. 104; lite pulmentum Ir. Gl. 767; leite stirahout, puls O'Don. Suppl. — S(f. Nom. littiu lemnachta FA. 9.

litrid, PI. Acc lasna litridi aili apnd cctcron lütcratores SG. 28» ^// 207).

liu SeM. 21, 1?

viA.Anlila()c, Anklagen, Inf. ZH' liim; liu, liudh, lat. lis, a stiit, a laio-suit O'Don. Suppl. — Nom. CO ro gared dö cech fer graid forsa raba lind isiu tir Lat. Hy. VII Fref. („a charge" GoiiU p. Ü9).

lius, illius Hg. 7, 56 „in breadth"?

1. 16 Flocke; a flock of tvool O'B.; na loa snechtai |tchonnarcals do breccad iu maige Mev. Celt. III ]). 183 {„the s)wivßakes"):, ihid.p. 177 {s. unter lir

2. lö „ivater" O'B.; hi cejn beö fo lindib 16 LU. p. 40». 4i {Aid. Ech.)- loa usci FB. 24?

3. 16 „hair" Corm. Tr. p. 117 mala.

4. 16 Oss. III 1?

5. 16 s. lilthe.

loathar pellis SG. 07»' [Z- 782).

lol)aim II ich schtvinde hin, verfalle, 'verderbe. — Praet. Sg. 3 ro legai ocus ro lobai ti aingcess cech galair ocus cach tbreblaiti LU. p. IIQ^, 21. — Fut. PI. 3 ni lobfat a taisi „his remains will not decay" Fei. Epil. 220; collofat FB. 6 (co logbfat H.). — Inf. lobad s. %mter legaim; lobhadh rotting, corrupting O'B. ; juristischer term. techn. On the Mann. 1 p. CCLXXXIV.

lobar, lolmr schivach, hin- fällig; lobor. lobur infirmus, de- hilis Z^. 781; a leper QB. — Gen. sochur g&ch lobuir x>. 142, 4; PI. Gen. na lobar Gl. zu Hy. 5, 9; Acc. lobru Hy. 5, 9; SC. 18. — Compar. as lobru infirmiorWb. 121^ {Z- 27G).

lol)ra F. Schiväche, Krank- heit; iobre debilitas Z 780; lu- bhra ^e^jr« Jr. Gl. 268. — ZJa^. i lobrai SC. 10; ar tbrögi ocus lobrai p. 131, 4; dia m-bai illobra Hy. 2, 15 [Gl. inngalur); Acc. 6 ru fitir du lobri 7'ir. 14; coinis in lobra a gala/r TE. 12 LU.

lobran schwächlich, schwach; „weakling". — PI. Nom. na lo- brain ocus na truaig Gl. zu Hy. 5, 90; Gen. inna lobran leitli ati,f Seiten der Schivachen Hy. f), 90.

loei = lat. locus. — Sg. Gen. do thoorund a luic lais Tir. 13 {„to measure Ids place with Jiiin") Dat. iuti na bi foss air acht ho locc do locc Corm. p. 1. amibs; Acc. CO m-bed hüad uuggabad a locc Tir. 13.

1. loch See, lacus; stagnum Ir. Gl. 781. — Sg. Gen. Dub-locho Tir. 1; cj^mgabäil in locha FB. 85; dochum ind locha Bev. Celt. III p. 181; i medon in lacha TB. p. 178, 4; Dat. forsind loch SC. 7; 15; FB. 31; 75; 83; 85; Acc. co a loch FB. 76; p. 42, s; fon loch FB. 11; forsin loch SC. 3; PI. Nom. locha FA. 30; Acc. co röchet dub-locha FA. 29; Z>m. iVom. di loch Gl. zu Fei. Jun. 3; Gen. Glend da locha Fei. Prol. 196; i n-Glinn da loch Hy. 5, 2u.

2. loch aZZ, ganz; i. uilc, loch- dub i. uile-dub Corm p. 26; i. imad O'Dav. p. 102. — Compos. do loch-briga (9(7. 28; erig do loch- lürechda LU. p. 125b, 40; nerta loch-namat Fi>. 68, 10; bat neirt ar do loch-namtib LU. p. 126», 7.

3. loch i dub, loch-rüna i. dub- rüna Corm. p. 26.

locliait s. forgarmain („quicker than a cat after a moitse" Stokes)'^

löcharu F. Leuchte, Laterne, Lampe; liiacharnn Xai^inü^SG. 47» [Z'^. 41, 778); locharn .. quasi lu- cheru i. a lucerna Corm. p. 28. — Sg. Acc. divaal in lochairnn n-aff- racdai quasi laterna punica SG. 24»; imar bad löcrand länsolusta LU. p. 81», 28; in locharnd loinderdai Three Hom. p. i, 10 ; PI. Lat. allethe üachtarchaina löcharnaib ihre oberen Hälften als Lampen FA. 13.

löcbaruat'h leuchtend; Sg. Gen. [ 666 ]tlaitliem iiimc locliariiaig IJij. 1, :u [Gl. i. süliista).

loche Blitz. — Scj. Gen. deiio lochet Hij. 7, ai {Gl. i. lassrach).

loeliet, is brigach allochet Fei. Jan. 26 (a sluagad Batvl.), Gl. i. is saigneu no is sutrall [)io] is set solusta; loicliet i. caimieall no su- drall HO lasair, ut est loichet lo- iunrech ligacli O^Dav. p. 101.

oi'i Fehler, Schuld, Sünde; crimen Z'^. 68. — Sff. Nom. locht Hy. 5, 29; Goid.^ p. IUI, 3.8 (LHy.); Gen. 00 foloch a lochta LU. p. 52a, 35; Acc. cell locht ata Dia Gl. zu dillocht Hy. 6, 7; ar cäch locht göa Gl. SU ar cech giiallocht ibid.s; iss he möeth-oclach ccn locht ccn anim TBF. p. 146, 22.

löcraud s. löcliarn.

löeg- M. Kall); laogh a calf OB. — S(j. Nom. loeg Hy. 5, 52; FB. 9; p. 48, 25; löig Hy. 5, 76; löeg na teöra m-bö LU. p.lli^, 20 {s. unter 1. luchtlach), Bezeichnung eines Kessels, der mit der Mildi von drei Kühen gefüllt iviirde; iv Gen. ind löig Hy. 5, 52; 74; Lg. 7; Acc. CO rus marb loeg p. 48, 23; Fl. Nom. na löig 2'- 40, 20; Gen. inno loeg Hy. 5, 5o; crocni löeg ü-a.]aid lia he a etuch Fel.p. LXI 45 („slii)is of fdwns"); Acc. cid dia m-büpthai na bseth-ljegu LU. p. 24a, ji; na löig jj. 40, 2-1 {Form des Nom.).

lod Jc/t ging, vgl. dollod. — Sg. 1 löd-sa irricht iaich aba an- daide LU. p. !&>, 3s; 3 luid Lq^ ii~K Igj 14; p. 145, 0; F^. 67; rüid immach er ging hinaus ScM. 19; 2). 144, 8 ; luid . . do thaig in druad 1). 40, 18; TE. 13 LU; luid . . co tectaib Ulad ScM. 4; TE. 16; CC. 6; »S'C 5, 33; luid frisna tech- taib SC. 27; luid . . ina dail-seom TE. 12; /S'a 35; luid .. na n-agid FB. 69; luid . . iudegaid a cheli FB. 62 ; luid . . for cuaird 11-Ercnd TE. S LU: luid .. for aithed p>. 143, 1; luid üad ffing fort von ihm TE. 8 Eg.; ,S'6'/l2; FB. 11; 87; luid ass SC. 13; Hy. 5, 44; luid seocu SC. 7; colluid tret chend ScM. 11; SC. 7; 36; luid .. fön c«nima cetua FB. 69; Iui(//t p, I 144, 10; luid . . do raiud namniucci ScM. 17; p. 130, 31; CG. 3; FB. 43; luid . . CO ro fersat feite FB. 54 ; I rel. oder mit Fron. suff. {s. S. 512, j Col. 2): in tan luidi cds sie ging j (wwi Fron, suff.) CC. 6 Eg., laide ift/rf. iZ7.; is dia tochraarc sainrud ludi CiicJtulaind LU. p. 122", 24; j Fl. 1 lodoinar dö LU. p. 40' 2; lödmar LBr. p. 215a, 70; 3 lotar Hy. 2, 37; Sc3i:. 22, 9; lotar im- mach L g 10^ lotar dö s/e gingen dahin FB. 66 ; 69 ; lotar . . do Äenuch j Macha Lg. Id^ SC. 15; FB. 56; lotär . . ^lochom in tige FB. 12; lotar . . CO Aili71 Lq. 16] FB. 75 ; lotar . . isin m-brulclin ScM. 5 ; CC. 1 3 LU.; 1 LU; lotar ass Lg. 13; I CC 3; j). 142, 13; 6'C. lö; lotär I for erim FB. 43; lotar . . rompa I sie gingen vor sich = sie gingen i vortvärts, iveiter FB. 66; lotar.. j dia hacallaim SC. 16; lotar .. co rancatar 14; lotair fo a lind 7; lotir remib sie qinqen vortvärts CC. 2 LU.; lotir "üail SC. 8. Nach Analogie des S-praet.: luidset p. 41, s. - Vgl. lui.

log:, logh „fire" (fB.? Sg. Gen. londbruth loga Sc3L 15; FB. 48.

1. log'aiui, loghaim „I rot, pu- trify" O'B. — Fat. Fl. 3 co loghfat FB. 6 //. (collofat LU., s. lobaim).

2. log-aim I forgive, remit O'B. — Impcr. Sg. 2 und Fraes. Fl. 1 ocus log dun ar fiachu amaZ logmait-ne diar fechemnaib LBr. p. 248a yO'Don. Gr. p. 442). — Inf. Acc. cor hicthar mo bara la logad mo guide Eil. Epd. 369, Gl. i. CO tardad Dia dö aiii ro guid no cora dilgad do marbecoir ani ro cuiudig. — Vgl. dilgud, doluigim.

lögf, lüagr, lüach JV^. Lohn, Frcis;prctium Z 270; L: Gl. 133; luach lesa praesumticium ibid. 792. — Sg. Nom. is mör do midlachaib allög FB. 56; log leith ungae Tir. 6; Bat. illüag m'imdergthä SC. 45, 10; illüag in gnima FB. 89; ro cendgad do luag fola Crist Three [ 667 ]JIo}n. p. 50, 13 („hath hccn rcdee- med ivith tUc ^iricc <>f (Jhrist'a hlood").

lögmaire F. Kustbarlccit. — Acc. eter ligrad ociis lögmaire FB. 1.

log-mar lio'sthar. — Sg. Nom. in lia lögniar SC. 33, 12; Tiirec Hom. p. 4, 10; Dat. do liic logmair FA. 7; 13; FB. 6'2; 7-1; PI. Nom. tri Icca logmara FA. 13; Gen. liac logmar FA. 18; na lubi . . logmar p. 130, 27; -D«?. CO n-gcmaib carr- mocail ociis lögnianiib FB. 2.

löid s. läid.

loig-ed s. laig-et.

löig-thech „munificent", s. ttitfcr cumlacht.

1. loimnuY. Schluck, Schioall? (i wave O'Don. Suppl. — Sg. Nom. is loimm de romuir „ü is a sip from a great sea" Fcl. Epü. 41; corroimid a loira fola ior a beolu SC. 16; Acc. sceid iterum in loimm sin suas „it vomits iterum that [ draught lop" Corm. p. 13 coire Brecain ; vgl. „lomanna Fl. of lom a drop" O'Don. Suppl.?

2. loimm N. Milch {ivohl nicht verschieden von 1. loimm); milh CDon. Suppl.; loim, luim O'B. — Sg. Nom. loimm Fei. p. CXLII 25; loim SC. 30, 10; in loim jj. 42, 12; Gen. derb loma a churn Corm. Tr. p. 58; Acc. lasa loim jj. 131, 7.

loiug-es s. lons'es.

loing'seacli a mariner Corm. p. 101 long; Labraid Loingsech On the Ms. Mat. p. 252 {„the vorjager").

loing-sithei* FB. 68, 18?

loiscthech brennend. — PI. No)n loisctliecha FA. 30; loisc- techa jj. 191, 9; Dat. for leccaib . . loisctecha jj. 191, 29 {Form des Acc).

1. loitlie, loithi i. bailbbe (dumb- ness, Stammering O'B.) Three Ir. Gl. p. 127: sloiudfim-ni cen lotLi Fel.Prol. 287 Laud '.coUuithe i-Br.).

2. loithe s. loth.

loitim laedo, noceo Beitr. VIII 338. — Praes. Sg. 3 loitid in sein iaram conäb älaind Corm. p. 30, i (^mogheime). — Sg. 3 ro loitt iu gäi l'ethi do braget ScM. 4. — Pass. Praet. Sg. 3 isi ro loited is tir p. 132, iV

1. loinau F. u rope Corm. Tr. p. 104; string On the Mann. III p. 117; loman aicorse Gl. zu speras fatiium Bern. 37 {Goid.- p. 55). — Sg. Acc. dobcir sidc iomain imme ocus nombeir for a muin Aid. Chonch. 52; PI. Acc. go ro maidsct a n-idi ocus a n-erchomail, allomna ocus alletlirena On the Mann. III p. 450 {TBC).

2. loman ScM. 15 zii lesen Ico- manV

lomm, lom bloss; bare, lean 0"B. — Sg. Dat. for Icicc luim Hy. 2, 31; for dir luimm p. 21, 2; PI. Nom. maigc loma FA. 30; Dat. for leccaib lomma p. 191, 29 {Form des Acc). — Compos. in cech lom-chrund FB. 81.

lommäu, lomäu „u piece oftimber strippied of its baric" (fB. ; PI. Dat. do lommanaib daracli FB. 81.

lomma r, lomar bloss, kahl; essine din ni hen ckimda acht lumar Corm. p. 18 („calloiv").

lommuän, „lom-län and in old icritings lomnän, very füll, füll to the b'rink" O'Don. Gr. p. 340; lommnän do bhiudh ibid. {LBr.); lomnän dia soilse FA. 10j.län LBr.) ar is lomnän aingel find Three Hom. p. 108, 26.

lommnocht splitternackt, bloss; lomnocht LU. p. 2^, 34; cos-lomnocht bare-footcd O'Don. Gr. p. 338.

lommraim II ich mache bloss, schäle, ziehe ab, —aus; lomraim Gl. zu scalpo Corm. Tr. p. 154 („I peel"); I shear, clip OB. — Inf. do lomairt, lomradh O'Don. Gr. p. 200 {■'^frip, peclr, doratad in- dara latraud dia lommrad SMart.lb.

Ion M. Amsel; black-bird Ir. Gl. 371. — Sg. Gen. ugai luin p. 132, 2g; cuirrither bog luin a di «iiil Corm. p. 36, 27; löid luin SG. p. 203 {„merulae cantus" Beitr. VIII 320).

1. löu light, splendour O'B.; Ion läith, lüan läith? i cein ro böi a auim and ocus ro mair in Ion [ 668 ]läith assa etuii Bcr. Cclt. III p. ISI („tlic hero's lifjht"); atraclit in li'iaii läith asa etun co m-ba sitho- tliir reniithir airnem n-öcläich cor 1)0 cbomfota frisin sröin co ro clc- chrastär oc imbM-t na sclath oc brogad ind arad oc taibleth na slüag LU. p. 80a, 12 i^an der cnt- sprcchendni Stelle des TBC. hat LL. 55. b. 1 : atrdcht in lond läith asa etun, co m-l)a sithe remitbir airem n-ocläig, airdditbir remithii" tailcithir trossithir sithithir seol- chrand pri'mlungi möre in bunne diriuch dondfola atracht a fircleithe a chendmullaig i ccrtairddi, co n- derna dubchlaich n-druidechta de); batär bi'iada imda fair, Ituaid dö chetus a gses no co ticcd a lo«  läith LU. p. 1211), 29; o ro leblaing a Ina« laith FB. 25.

2. Ion food, Provision (TB.; is e Ion tugadar Tuatha De Danann leo a Tir tairngire i. cnödha cor- cra agus ubhla caitne agus caora cubhartha Torr. Dh. p. 118; ni tucsam loun linn isin bith sa {so zu lesen?) Wh. 29^^, i4; löon adeps SG. 70a {Z- 33).

loiiach merulosus s. Ir. Gl. 115.

löiiaichthe, Gen. lönaichthi i. meith Gl. zu cordis . . adipati Ml. 20a, 24.

loml loild, erregt, ivüthend, zornig; strong, fieree, hold O'B. — Sg. iSfom. Munremur lond Sc3I. 21, 24; ech . . lond FB. Ad;p. 310, ig; lond immar leo Oss. I 5; uisqui lond „rapid ivater" Corm. Tr. p. 97 inesclund ; corr-lond 190, Fl. Nom. luind immites, amari Z'K 226 {SG.). - Compos. lond- bruth FB. 48; ScM. 15; co lond- gail ihid. 3, 3; lond-gliaid 15. — Compar. loindiu commotior, ira Ml 23J, 22 (Z'^ 275). — Adv. ind luindiu commotim Ml. 32'i, 1.

londsiig'im III ich .errege, er- zürne; aspernor Fr. Cr. 02^ {Z^. 435). — Braet. Sg. 3 I)ep. ro lon- daigestar commovit Ml. 29a, y.

loiidas M. indignatio; Dat. hond londas 311. 29% 1.

loiidinar toild? Sc/. Nom. ech FB. 49; p. 310, 17.

long- F. 1) Gefäss, 2) Schiff; ab eo quod est lang, i. bis tbr niiiir Corm. p. 27; i. saxanberla i. lang i. fada Corm. Tr. 2). 105; long luath carhassus Ir. Gl. 574. — Sg. Nom. 1) ind long FA. 2; 2) long" credu- mae i medon in lacha TB. pt. 178, 4; long forlaa seol«c/i FB. 37 Eg. Gen. 1) inna luinge FA. 4; TE. 3 Eg. Bat. 1) hie folcuth a luing TE. 3 Eg. Acc. 2) do srenga in loech in luing TE. p. 178, e; im loing glano condrismais EC. G; Fl. Dat. 2) ni lenaud do sith-longaib SC. 45, 16. — Compos. 2) facabair ind long illong-thig creda TB. p. 178, 7.

long: broiul, dou loiug brond cartilagini Gild. Lor. Gl. 136.

loiig-ach schiffereich; dar 1er lethan longach Fei. Jim. 12.

loug-baird FB. 68, 18 zu long- phort?

loug-aimlll (?) ich esse. — Praes. Sg. 1 ni lungu Lg. 17, 52; Fl. 3 -i(i longait-som dib lihaib ociis ebait TB. p. 178, 10. — Coyij. Sg. 2 wul 3 ni longe co longe cele De reniut noli edere donec edat sodalis Dei ante te Z 1004 {SG. A. C. 23). — Fraet. Sg. 3 ni ro loing FB. 58. — Fut. Fl. 1 loisiom ar coUait i. ethani ar gccuit Dtlil Laithne 194 {edamus portionem nostram Goid." p. 78). — Inf. Nom. öl na longud FB. 26; 32; longad ocus tomailt SC. 1; Dat. do bind na lungud/^?^ na chodluth ir/_ IT^ga^ (3/

longes, Xan^Sii Fahrt zu, Schif- fe (long), Flotte, Verhannung; „a royage, a n>>j((iie iiinihi)/t<irily undertalcen, o.s- fir iitxlnncc in Ute case of a hanishmcnt, ur u lUght {dagegen imm-ram a vohintary ex- pedition) On the Ms. Mat. p. 252; loinges a fleet Corm. Tr. p. 101 long. — Sg. Nom. longes mac n- üsnig i^.-..J.i_5j._j_(hungius_^EsÜ; X^ longas Lc/. 5, i4j Gen. lin nallongsi ^ I^_16£ Z>«<. batar ior longais in ^ Verhannung p. 17, is; Acc. luid epscop Fith leo for lougis Tir. 8.

[ 669 ]loiig-phort, longport castrum Ir. Gl. 725; 813. — S(j. Gen. ar lär in dünaid ocus in longpairt LU.p. 77i>, 3i); longbaird FB. G8, loV

löi', leör <7enM</, hinreichend; lüur sufficiens, satis Z^. 33, rr/^. lourc; ba leör sithchaire . . doib ^(-Lo. 8 ( lür -Eg .); nach lor leis di catli 'SO. iH; TE. 10, 9; FA. 7; lor lim-sa . . tri lä . . fri sodain FS. 5G; nach leör a comram sin do bor ni-brcthugud dieser Kampf reicht nicht aus um zwischen euch zu entscheiden 57. — Compos. lor-gnim satisfactio Ir. Gl. 90H.

1. lorir, lorc F. Keule, Knüt- tel, Stock; lorg clava Ir. Gl. 52; lorgg forgga, lorgg samthaigi, lorgg rammai „tlie handle of a pitchfork, the handle of an axe, the handle of a spade" On the Mann. III p. 50ü. — Sg. Gen. mätan mag- lorci möri FB. 36; Dat. dia liiircc Fei. p. CLXX -j.

2. lorg M. track Ir. Gl. 937; troop Beitr. VII 256; lorc trames SG. m^ {Z' 61); lorg (i. ben no) slighi O'Dar. p. 101. — Sg. Dat. cach fiche inna lurg fo leith CC. 2 LU.; hond Iure a recti calli devia Ml. 3ty-i, 15; nim reilge ic egem illurg demna LHy. Amr. 3 {„host" Croive) Acc. Dia dam frim lorg „hehind me" Hy. 6, 2; luid . . for lorc na tri carpat FB. 70 (lorg Fg.) PI. Nom. nöi luirg neun Truppe CG. 2 iC/. ; tri luirg din do Chornirtc oc tochim do Criiach- naib LU. p. 55^ 11.

lorgaire a f oll wer, pursuer O'B. Vgl. dos fuair a lorgairidhe roimhe ar an bh-faithche Torr. ' Dh. p. 62.

lorg-airecbt, lorgarecht indago Ir. Gl. 937; nior sguir don lorgai- reacht „he depurted not froin the tracking-' Torr. Dh. p. 66.

ma lorgdroiiinia Gl. zu spinas Gild. Lur. Gl. 168.

lose a eripple, dumh, hlind, lame O'Ii. — PI. Acc. iccaid luscu Hy. 2, 34, Gl. i. bacuchu. Hierher auch ni scel fäcbala hi lusc SC. 37, n [s. S. 233)'?

loseim III ich brenne, ver- hrenne; loisgim I biirn, singe O'R. — Pracs. Sg. 3 loscid anniand na poctach FA. 16 (h)iBcid LBr.); 17. — Praes. sec. Sg. 3 ni loisced in teni in muine p. 21, 31. — Pruet. Sg. 3 CO ro loisc a garmain p>- 48, 24; gurrus loiscc teni TE. 20 Eg. ; loiscis in garmain nue Hy. 5, 74. — Fut. sec. Sg. 3 con loiscfed ocnlccc dib in domun ulip. 191, 9; i7. — l'ass. Praes. sec. Sg. 3 ro lüiscthe p. 132, 21. — Part. PI. Nom. tolla. . bruth-b)iscthi j). 190, 32. — Inf Nom. loscud FB. 92; Dat. Emain do loscud La. IG; oc a los- -pl^ cod FA. 26; ic loscud idaltige SMart. 26; Acc. ar loscud Hy. 7, 51.

loscanii Kröte; losgän a frog, a toad O'B. — PI. Nom. ros in- darb loscaind ocus uat/tracha esti Three Hom. p. 120, 29 {Nom. für den Acc); Dat. tech län do los- cannaib LU. p. 114i>, ig {Siah. Concul.).

1. loss, los sake, pari, hehalf O'Don. Suppl.; asa los „on their pari" ibid.; ar ba cara doib Gor- thigern a los a mna utn seiner Frau willen LU. p. 3'>, 37.

2. loss, los i. er ball 0'Cl.{Corm. Tr. p. 104.

lossat F. trulla, „a kneading- trough Corm. Tr. p. 162 traill; losad trolla Ir. Gl. 42. — Sq. Gen. loisde O'Don. Gr. p. 90; Dat. le- thech din ainm do lossait Corm. p. 27, 16; PI. Acc. itir erna ocus loiste On the Mann. III p. 485.

1. lot destruction Corm. Tr. p. 101; ivound, hurt O'It.; vgl. loitiin.

2. lot i. meirdreach O'Cl, lott a harlot Corm. Tr. p. lOl.

lotte a lump Corm. Tr. p. 104 littiu.

loth Gl. zu coenum und Lern a SG. 34a (^^i. 15); Qen. aomen loi- the inferor?'»t Gl. zu Mefitis SG. 127a, vgl. Goid.^ p. 69.

lothor N. alve^is SG. 49a, {(,. Ihur canalis Cr. 39c {Z'^. 782); lothar i. amar no soidheach ina [ 670 ]m-bi braichlis O'Cl („a tronfih or vessel in tvhich grains are contai- ned" Corm. Tr. p. 105); ni rabatar lestair La muntiv Briefe add da lotbrt?'. doronsat dabaig dondara lothar Three Hom. p. 60, 21 {„two trouc/hs").

loüii s. lön.

loiire F. sufficieniia Z'^. 33, ron Inur, lör.

1. lua, Cris Mobi ni ro iadad im lua Goid.'-' p. 104, criss Mobil iiiptar simne imm loa Three Hom. 2^- 106, 31?

2. lua s. lue.

1. lüacli s. log.

2. lüacli, lüach'iö „ivhite -ho t": for luachtetib lönnaib on tohite-hot f/ridirons Fei. Prol. 40, Gl. i. for lannail) lanteib.

Inaehairrushes Corm. Tr.p. 105. — Gen. frisin muine luachrai Fei. p. CXXVIII 27; 33 ; isin purtt luacbrai „■in the bank of ru.ihes" ibid. 23; 26; Dat. isin luacliair ibid. 33; ro chö- ruigh leabhadh do bhog-luachair agus do bhärr beithe fä Ghräinne Torr. Dh. p. 62 ; PI. Dat. imreidind- sea a ng-graige se (?) lüatha mo nämat isnaib liiacliracbaib länaib CO fag'baind-se a n-eltse beümar- b« isnaib slebib LU. p. 114», ig. — Oft in Ortsnamen, vgl. ScM. 7.

lüacharnu s. löcharn.

liiad mention, spealcing O'R.; luad nad cel SG. p. 203 (Z- 953), Stoke.s Beitr. VIII 320 verbindet h'iad mit d luin {,jnvnihte cinifn.'i celer"] luad betba ,/' ii-iirhl's fidk" Fei. Aug. 23, Gl. i. thcngnid fer m-betba oc a imrad.

lüadäil, luadhail bhar lämh agus löimeanna bhar g-cos die Beivegung eurer Hände und die Schritte eurer Füsse Torr. Dh. p. 190.

liiadam SC. 37, 2 {„fiplendid the cureer"), luadan H.?

Inades s. lüatliaiui.

luaidlie plitmbnm Ir. Gl. 60; 7«8; luaigbe O'Il; lijaidbcamhail plnwbeus Ir. Gl. ()09.

luaidi p. 181, 31 zu 2. luath?

lüaim ich bervege mich? — PraPH. Sg. .3 rel. iarsinni Inas inimon corjj .s. unter 2. luani; ar is for ur lues hi Corm. p. 16G ui'la.

luaithi'ind, luaithrinde die sich beiregcnde Zinke einer zirkelartigen Gabel, die beim Gi'aviren gebraucht tviirde On the Mann. III p. 329; Corm. Tr. p. 41 (c).

1. luam celox SG. 69a (^2. 22).

2. lüain pilot, abbot R.; uam Lis moir Fei. Dec. 8 („pilot"), i. ab O'Dav. p. 101; Läm i. luam, iar- sinni luas imon corp uli Corm. p. 26 {„pilot").

lüamaiu flying (fDon. Suppl.; Dat. cachnaitir for alluamain sie sangen im Fliegen CC. 2 Fg.

lü am ai recht Herumbewegen, Leiten? Dat. dorn luamaracht to pilot me Hy. 7, 26 (lüamairecht B.) ; conna gebethar ar lüamairecbt läm do anechtair LU. p. 79», 3.

lüamnacli , luaimnecb leaping, ranging, rolatile, fickle O'R. — Sg. Nom. ech . . lüamnach FB. 49; p. 310, 17; Äcc. in n-en luam- nech Hy. 5, 64.

1. lüau no socon i. fionn {albn.s) Düü Laithne 160.

2. lüau tlie moon, dia luain Monday O'E.

3. lüau s. Ion.

lüas Schnelligkeit. — Sg. Nom. is mor a gripe ocus a luas dothet 1 Rev. Celt. III p. 183; Dat. no |^ marbdais na fiada ar lüas Lg. 8. ; | Tv ro saig . . ar lüas riasna mnäiD aile FB. 21; di lüas ind erma 43; man bad a lüas tisa ammach SC 34, ig. uascach i. ciabach O'Dav.p. 103. j luascad moving, rocking O'R.;

is find he in tan bis in gaoth ag

1 a luascad O'Dav. p 103 luascach.

1. iSLii schnell; rql. com-lüath. — Sg. Nom. ech . . liiath FB. 49; p. 310, 16; Labraid luath lam ar clai- I deb schnell-die-Hand-am-Selurcrt I *S'C. 17 u. ö. {„L. of the sivift hund

at sword"); PI. Nom. goetha lua- 

I tha p. 190, 2s; Dat. ar uscib Hy. j 6, IG. — Adv. tieed co lüath SC. 32; j coliuath FA. 30. — Compar. 1) bä lüathiu a n-imtecht FB. 20; luaitho quicker O'R.; 2) Sg. Nom.. bo lüa- thidir rethir fainnema FB. 86: [ 671 ]h'iatliithir 87; Co)-)n. p. 3(5, 32; ts: PI. Nom. it h'iathidir gäith n-erraig SC. 37, 0.

2. lüatli Äsche, v(ß. liiath-red. — S(j. Ace. CO n-derna men ocus liiaith de Three Hom. p. '22, 19.

Iiiathaim 1) ich hetoege, treibe; 2) Iiiathaim molad ich singe das Lob Jemandes, vgl. lüad und imm- lüadaini. — Praes. Sg. 3rel. 1) suechta tria sin luades gaeth Hg. 5, 19; li'iadam luades blai SC. 37, •>. — Fut. Sg. 1 2) luathfe moltliu m«/c Maire Hij. G, 17, Gl. i. imluadfe. — Fut. sec. Sg. 3 1) conid luaith- fed gäeth Gl. zu Hy. 5, 19. — Pass. Fut. Sg. 5 2) a molad;. liiaidfidir SP. V <;.

lüiithäii i. c'u [Vogel] Düil Laith- ne 123.

lüath-chride cardiaeus Leyd. 261^ {Goid.-^ p. 57).

liiathe F. Schnelligleit; lu- athe gäethe Hy. 7, 22: cia liiathe nom digela „hoio soon wilt tliou avenge me" Per. Celt. III p. 183.

lüatli-eeaiG^Lä;!*mortlaidfly.6,i2.

lüatligairech nervosus Ir. Gl. G41.

lüatli-red -ZV. Äsche. — Sg. Nom. CO m-bu lüathred LU. p. 2'S^, 9; Äcc. glanais a lüathred di lär ind lis ibid. 13.

Iul)-g-ort Garten, s. luih; h'ig- hort melius i. luibgort i. gort luibe Corm. p. 27. — Sg. Dat. conallius OCHS allubgort Ti'r. 6; hi lugburt SP. III .;.

lul>gartöir olitor SG. 92') (Z-. 854).

lubtha beut (IDon. Gr. p. 205.

1. luch Maus; luch dall talpa Ir. Gl. 249. — Sg. Nom. glenaid luch inna liu-sam SP. II 7; hi 11-glen luch inna gerchrub ibid. 11.

2. luch no locli i. imad O'Hav. p. 102.

luehair a glitt ering colour, brightness O'B.; Corm. Tr. p. 101 (7>). — Sg. Nom. luehair ega ScM. 15; luehair derg . . ar a durn FB. 47?

liiC'liru|)uii, ntich StoJces Per. Celt. p. 256 aus lu ilug?^ -corpän entstanden, ein mannigfach ver- stümmeltes Wort, vgl. lugarcän, lu- gracän, luiiracän « sjyrite, a pig- my O'Don. Suppl. — PL Nom. luchrupäin LU. p. 2», 40; de sen- chas na torothor i. na luprucan [aber über das p ein c, über das c ein-p gesetzt) ocus na iomorhch ibid. 31.

1. lucht Theil, Portion; a batch, Charge, sei, part O'Don. Suppl.; a bürden, load (auch „a pot, kettle"?) O'R. — Sg. Nom. allucht saille ihre Portion Speck Hy. 5, 27; Corm. p. 35, 5 (s. unter indeöin); Dat. dind lucht ibid. 47.

2. lucht Äbtheilung, Schaar, Leute, ivie des gebraucht, nicht verschieden von 1. lucht; pars, copia Z^. 364; people, folk, party O'Don. Suppl. — Sg. Nom. FA. 23 (lin LB,:); 24; 28; SC. 45, 13; lucht na deirce ocus na tnjcaire „the folk of charity and mercy" FÄ. 34; lucht adartha FB. 28; Gen. lochta in puirt 83; Dat. dond lucht sin diesen Leuten FÄ. 25; fiad lucht na n-etarnade Hy. 7 Praef; Äcc. lucht na deirce ocus na tröcaire FÄ. 1; 9; FB. 40.

luchtaire 31. l anist a L: Gl. 10.

luchthoiul , luchthond lämderg Loeg«/re FB. 22 und 46, lucht- dond, luchdond Fg.; luch-dond könnte „maiis-grau" sein, und luch- thond könnte tond Fell, Haut ent- halten? oder enthalten die Worte luth la fjebra foltchip tond fri tal- main tadbeim eine {spielende) Er- klärung von luchthond?

1. IvichtlAcli Port ton, Ladung, s. 1. lucht; bäi coire isin di'in sin löeg na teöra m-bö, tricha aige ina chroes nir bo luchtlach dö LU. p. 114, 20, Croive Siab. Concul. p. 411 citirt diesen Vers aus H. 2, 16 mit der Variation iss ed ba luch- lachdo (sie).

2. luchtlach Mannschaft, Jjeute, s. 2. lucht; a cretv or party of people O'Don. Stippl. — Sg. Nom. luchtlach lan cach laithe ,,the füll multitude of each day" Fei. Epü. 21 ; Äcc. anacht Noe a luchtlach Hy. 1, 22.

[ 672 ]lud JS f w c ff 11 n [1, S c ]i nell ig keit ; lüud Wh. 2^ (velocitas Z '25); cetlüd sine samraid Gl. zu cetsoman Corm. p. 11 {„the firat motion"); cen labra riam ocus ceu lud i cois 110 i läim dö Three Hom p. 68, 7. — Vgl. lüth.

liuia .s li'ita.

lue a Icick O'B. — Acc. tobert a luie fi'isiii comlai colkiid a chos trethe coricc a gUmLU. pA9'^, lo; 22; atnaig a Ina frisiu muine Fei. p. CXXVIII 26; 31.

1. lug' klein. — • Compos. lug- leimuech. — Compar. is laigiu Ml. {est minor Z"^. 275); ni pu Wh. 16c; nad lugu smaclit ■ 5, 19; lugha minor Ir. Gl. 1115; ugai-de a galar-som TE. 9 LU.; Gl zu Hy. 5, GS. — Superl. is lugem Corm. p. 16 deach.

2. lug- i. laoch O'Dav. p. 103.

lugbort s. lul)g'ort.

1. lug-e -ZV. Eid, Schwur; luigbe an oatli O'Don. Suppl.; a fir-luge jusjurandum Ml. oij^ {Z^. 21o); cech oen dogni luga n-eithig Three Hom. p. 4, 28 {„per Jury").

lug-e CC. b LU.?

lug-Ieimuecli kleine Sprünge machend FB. 49, vgl. leimm.

lüg'-nasad Lammas-day [der 1. August); cluiche no oenacli, is do is ainm näsad i. aurtach 110 cluicbe Loga uiaic Ethne (no Eth- lend) no fcrtba lais um thaide fo- gamair Corm. p. 26; üenach Täilten cech lüguasaid LU. p. 52-i, au (s. u. iess).

lugu, is do lugu digi atbath LHy. Amr. 82, do itaid atbath i. do lugu dige atbath LU. {„from littleness of drink" Crowe).

1. lui i. gega no gesca O'Dav. p. 101; « hough, a hranch O'B.

2. lui Steuerruder? a lui no urland liat B für das einfache aurlond Cor)a. p> 36, 19 (prüU): in tau ti'a docömlasat for fairrge ocus docorustar aurlond tri tir „lohen thcii li(((l pnt (n sv7f (did sei Hieir sh'rii /o l<nul- rgl iiiua luse Gl. zu jiiiu-liii-ns giilurndodarumLArd. 181), a, 2 [L-. Gl. p. 166).

Conus liii FA. 20 LBr. laaim?

do lui Prues. Sg. 3 zu lod, luidV bä cona tliimthecht öenaig do lui Guchttlaind allä sin do acallaim Emeri LU. p. 122-i, 25.

luib F. Kraut, Strauch, Pflanze; luib ocns ni crann Gl. zu siler SG. 65^; luibh herba h Gl. 114. — Gen. ainmm lubae Gl. zu gummi SG. 61» {nomen fruticis Z-^. 15); Dat. dind luib Gl. zu de rosa SG. 35» {Z' 243); PI. Gen. di bolod ocus blath na lubi saine- mail logniar jj. 130, 27; Dat. do lubib boladmaraib p>- 1^0> iä<Ji P- 311, 32; Acc. doromailt annsin etir na lubid ärchcna ind athaba SMart. 18. — Vgl. lub-gort.

luibne 1) mer na läime Corm. p. 17, 19 deach; 2) sieg Oss. III 1 L. (cealtar agas luibhne de da seanainm gach airdsleiglie (fR. colg); 3) sgiath ibid. Ed.; luibhne fingers, toes, a spear, a shield CR.

iuige s. lug-e und laige.

luig-fer kleines Gras FB. 9?

luim s. loim.

luim Sc3I. 3, u?

luinde F. Zorn, Wiith, Er- regung; von lond; luinne impe- tuosity, anger O'R. — *S'^. Dat. imbresna coUuindi Gl. zu_ imgnas rerboriim Wb. 29'^ g; co ferg- luin- de möir Three Hom. p. 78, 34; ferg-lunni FB. 29?

luinither s. unter leos; ima leos luiuether no ima leos luindetar i. ima timchella soillse Corm. p. 28, 1.

luirchaire, laurchure Füllen; lurchaire i. serrach O'Bav. p. 102. — (S'^. Nom. ind liiirchaire CC. 5 LU.; PI. Bat. cona lüirc[uribl CC. i LU.; Acc. na liirchuiriu iMd. 3 LU.; Du. Acc. di lurchure i. da serrach ibid. (da laurcuiri Fg.). — Vgl. lurän.

luisse flamma South. 50') [Goid.'^ p. 60); luisi i. lassadh O'Dav. }). 102.

luisi i. gne O'Dav. p. 103.

lulssiie Kräutehen, Hälm- chen, von luss; Sq. Acc. luisni CC. 1 Eg ; p. 143, 5.

luitlie siviftness, spced O'R. — Dat. sluindfem-ne colluitlie Fei. [ 673 ]Epil 287, Gl. id est cito i. dian {„sivifthf')] ibid. 299, Gl. i. deni (CO liiithe i. CO n-deinc O'Duv. 2). 65; luithe cland SC. 15 (luaitho claind H.)?

liilg-aeli, loilsraoh « milch cow O'Bon. Gr. p. 17; lanlgacli no dam timchill arathair in tress set Corm. ]). 8 clithar set (,/( müch-coiv"); PI. Gen. boi cethracha lulgach oca fria m-l)iathad na mac LU. p. 20, 36; Dt(>. Nom. di laulgaich deec cummel[ge]tar öl n-aiss o cech ae TBF. p. 144, 23 [vcjl. Bem.^p. 59).

luiig-a Schiff, v(jl. long. — Sg. Gen. is iat ro bo lacht öenlunga do LU. p. 126-, 12; Acc. tiagait . . isin lunga SC. 15; dodeochaid . . ina Innga LU. p. r26a, 11.

luiig'ine ein Meines Schiff; Acc. CO n-accatar in lungine cre- dume SC. 15.

lupait i. ainm in bainb marb- tbar im feil Martain (XBav. p. 103.

lurün Füllen, vgl. läir, luir- chaire. — PI. Bat. cona luranaib CC. 4 Eg. ; Acc. na laurana CC. 3 Eg.

lürecli = Iat. lorica. — Sg. Nom. Hij. 2, 51; 6, 18.

liirechda gepanzert? s. unter 2. loch.

lur^a Schienbein; shin Corm Tr. p. 104; O'Bon. Gr. p. 315; a leg, shank O'B. — Sg. Nom. a liirga mar chügil Corm. p. 36, 35 (prulli; PI. Gen. do thulaib a lur- gan b-fiar FB. 37 Fg.; Bat. dona biirgnib Gl. zu crura Gild. Lor. Gl. 189; Bu. Nom. da lurgain lom- chsela lanbreca fse Corm. p. 36, 34.

lusc s. lose.

1. luss i. blais {Geschmack) O'Bav. p. 103.

2. luss Kraut, Pflanze, Strauch; lus porrnm Jr. Gl. 810; lus na fiadh ferina L: Gl. 183. — Sg. Acc. mani thomliur in lus sin „nnless I eat that herb h Gl. 104 {Vit. Trip); PI. Nom. losa feada „shrubs^' Ir. Gl. 933; Acc. lossa CC. 1 LU. — Vgl. luissne.

hissrad Kräuter, Gesträuch; tecli dorouad do lusrad ann Fei. p. CXLIII.

lüta der kleine Finger; luda i. ludugan [Beminutiv davon), uair is e mer is luga do Idim he Corm. p. 26 [vgl. Transl. p. XD. — Sg. Bat. ata nessam do lutain Ineant. SG. [Z- 265); Acc. scothais Cor- mac a h'idain de F;l. p. CVI.

1. li'itli strength, power, vi- goiir O'B., vgl. lud? - — Sg. Nom. in tan tänic mo lan luth SC. 38, 7; dia focart kith Labrada ibid. 28; luth la ftebra FB. 46; s. unter läthar; Bat. dogrind almai enlathi luth büada j3. 310, 19, li'iith büada FB. 49?

2. li'itli, lecsit luth co n-aine „they left (fading) joy with sp)len- dour Fei. Oct. 8; luth seirce söer- ligi na celle FB. 24? Vgl. luth longing, yearning CB.

1. Ixithach, i. lüthach la cäch Gl. zu lasin lith is uaisliu bäs mor mathar Ihu Fei. Jan. 18?

2. lütliach a sinew O'Bon. Suppl.

lüthain'J gabais Löeg cloich asin charput ocus dibaircid di conda ecmaic tar a luthain commemaid a druim inde LU. p. 20'^ 16.

luthg'äir Freude; iolach i. su- bhachas no luthgair O'Cl. [„merri- ment or enjoymenP' Corm. Tr. p. 96 ilach); re luthghäir „tvith joy Torr. Bh. p. 76, e. Bavon luthghäireach ibid. p. 160.

lütli%e F. Schnelligkeit, Kr aft, Ge w a n d t h e / / ? ar . . li'i- thige iiid läthair FB. 88 O^thaige Eg.); cesu reid ar lebran co lui- thige altae „tvith gladness of verse" Fei. Epil. 134?

lüthmar strong, nimble CR. Sg. Bat. ro eirigh do leim lüthmhair läineudtruim Torr. Bh. p. 128 {„sivift"); PI. Acc. tug tri leimeanna luthmara tarsan eas ibid. p. 184, 1 („nimble").

lüthu, fris m-ben lüthu läth bulli FB. 51, p. 310, 33?

This work was published before January 1, 1929, and is in the public domain worldwide because the author died at least 100 years ago.

Public domainPublic domainfalsefalse