Page:Vocabolardlladinleterar.pdf/96

From Wikisource
Jump to navigation Jump to search
This page has not been proofread.


avei
61


mada, / parché ‘l à ra cassa in man Chel ra pòrta ben z̄imada, / parché l’a ra casa in man DemenegoG, LodeMasciza1844-1929:116 (amp.); d) Ogneun aea te so man, / Un n legn, l’auter n ram, / Un n pal, l’auter n sas Ognun áea te so man, / Un ‘n legn, l auter n ram, / Un ‘n pal, l auter n sas BrunelG, MusciatSalin1845:3 (bra.)
7 essere di una certa età (grd.) Ⓘ avere Ⓓ haben ◇ a) Tan d’ani ëis’ a? Ie crëie, ch’ebe plu ani, che vo grosc te fuia, fova la resposta. Tàŋ d’àgni ëis pa? Iö crëje, ch’ebbe plu àgni, che vo gròŝte te fuja, foà la rispòsta. VianUA, JanAmalà1864:200 (grd.)
8 possedere, con riferimento a entità non materiali (gad., grd., amp.) Ⓘ avere Ⓓ haben ◇ a) anche el ‘l à scomenzà a aé biśoign, e in chera ota el và da un scior a fei el servidor e anche el l’ha scomenzà e avè bisogn, e in chra vota el va da un sior a fèi el servidor ConstantiniM, FiProdigoAMP1841-1986:255 (amp.); b) Dapò che r’à el mandato / El par de fei malane… Dappó che r’ á el mandato / El par de fei malanne… Anonim, Monumento1873:1 (amp.); c) ara á albü na vita lungia en pesc ella à aibū na vita lun-gia in pesc’ DeclaraJM, SantaGenofefa1878:127 (Badia); d) Ma mparëde nce de chësc sapient orden de Die l’util’ au-rità, che l ne foss nce per nëus no bon, sce nes assan blot dis sarëini y plëns de alegrëza. ma̤ mpa̤rá̤dę ntxę dę k’š sa̤píent ǫrdn dę díe l’útil’ ouritá, k’ l nę fos’ ntxę pę̆r nóus no boŋ, šę nęs a̤sán blot dis sa̤rá̤iny i pla̤ŋs d’a̤lęgrá̤tsa̤. RifesserJB, SurëdlPlueia1879:108 (grd.)
9 ottenere, conseguire (gad., grd., amp.) Ⓘ avere Ⓓ erlangen ◇ a) O mi seniëura, respuend la muta: cie cossa pon avëi de bel per vint toleri? O mi segniœura, respuend la muta: tgiè cossa pong avèi dœ böll pœr vint toleri? PlonerM, Erzählung4GRD1807:47 (grd.); b) Varda là, ce onor, ce smaia, / Che li à fato a Parsenon! / Varda là, ce na me-daia / Che ‘l à abù dal nosc Paron! Varda là, ce onor, ce smaja, / Che li ha fato a Parsenon! / Varda là, c’ e na me-daja / Che l’abù dal nosc’ Paron! ZardiniB, Rudiferia1852:1 (amp.); c) "Ahimé (sospirâra te so cör), sc’ i podess pö ma avëi na aodla y n stlop de fi! "Ahimè, (sospirāla te so cour) s’ i pudess’ pouma avei na odla e ‘ng stlōpp d’fì! DeclaraJM, SantaGenofefa1878:55 (Badia)
10 accogliere qualcosa che ci viene inviato, concesso, ecc.; ricevere (grd.) Ⓘ avere Ⓓ bekommen ◇ e) iló pativel na tel fam, che ël dejidrova plu de n iede d’avëi chël che i dajova da magë ai purciei illò pative’l na tel fam, ch’el desidròa plù d’en jade d’avei chel chi dasòa da magià ai purciei SenonerA, FiProdigoGRD1841-1986:251 (grd.)
11 dover sostenere, affrontare (gad., grd.) Ⓘ avere Ⓓ haben ◇ a) N moler à tëut su n di a depënjer doi uemes, che ova na litiga tra ëi Ung moler a tœut su ung dì a depœncher doi vuemes, kœ avòva una litiga tra œi PlonerM, Erzählung2GRD1807:45 (grd.); b) N moler á tut sö n de a depënje dui omi, ch’â na litiga tra d’ëi Uŋ moler a tùt sèu uŋ dè a depënĝe dui omi, ch’â ‘na litiga tra d’ëi PlonerM, Erzählung2BAD1856:24 (Badia)
verbo ausiliare Ⓜ à, aon, abù
1 ausiliare per la formazione dei tempi composti (gad., grd., fas., fod., amp., MdR) ◇ a) doi uemes, che ova na litiga tra ëi: l un, che l’ova perduda, y l auter, che l’ova vënta. doi vuemes, kœ avòva una litiga tra œi: l’ung, kœ l’avòva perdùda, y l’auter, kœ l’avòva venta. PlonerM, Erzählung2GRD1807:45 (grd.); b) Prëst che la seniëura l à udù, s’ala fat marueia, y dij: O per l amor de Die! Chësc tu es liet ora per ti nevic, y per ti uem? Præst kœ la se-gniœura l’a udù, s’ a la fatt maruöja, y disch: O pœr l’a-mor dœ Dìœ! Kæst tu es liet ora pœr ti nœvitsch, y pœr ti vuem? PlonerM, Erzählung4GRD1807:47 (grd.); c) Aede pa fat fadìa a i ciapar, e? Aede pà fatt fadìa ai chiappar è? GiulianiGB, Gespräch1812-2014:59 (bra.); d) Śën ons bel ciantà, / Śën dëssel pa basté. Sën onse bel ciantà, / Sën dës-sel pa bastè. PlonerM, CuraziansBula1828-1915:65 (grd.); e) Y do nia tröc dis, abiné ch’al â le fi plü jonn döt inadöm, s’un é jü demez E dó nia trötsch dìs, abinè ch’al áva l’fi plö schón, dütt inadüm, s’en é schü demez HallerJTh, FigliolProdigoBAD1832:139 (mar.); f) E dò no tropes dis dapò, che l’à abù sturtà dut ensema, l’é se n jit en n paìsc lon-tan E do no tropes di dapó, che l’a abú sturtá dut inse-ma, l’e s’ inshid in un paish lontan HallerJTh, FigliolProdigoCAZ1832:144 (caz.); g) E spo che l ava destrighé dut, l eva nte chël paisc na gran ciarestia E spó che l’ava de-strighé dutt, l’eva ‘n te cal paiss na gran tgiarestia HallerJTh, FigliolProdigoFOD1832:151 (fod.); h) Adamo e süa püra fomena â fat chël bur’ pićé con mangé chi poms ch’ël i â proibì Adamo e süa püra fomena hâ fat quël bur’ piçhié coǹ mangé chi poms ch’ël i [h]â proibì DeRüM, Perdicadù1833-1995:282 (MdR); i) Canche ‘l à bù fenì duto, ‘l é vegnù una gran ciarestia in chel paes Chanche l’a-bù fini dutto, l’è vegnù una gran ciarestia in chel paès ConstantiniM, FiProdigoAMP1841-1986:255 (amp.); j) Mi è ofendù Idio, e è ofendù ence vos. Mi è offendù Iddio, e è offen-dù ‘ncie vos. DebertoM, FiProdigoFOD1841-1986:260 (fod.); k) Al sënt ch’al é mort y toma söl cü: / morvëia tan gra-na ne uns’ mai odü! Al sëint ch’al é mort y toma söl cü: / mervöia tan grana ne uns’ mai odü! PescostaC, BracunCoz1853-1994:227 (Badia); l) Un pitor ‘l aea un dì tolesc su da piturà doi litigantes Un pittor ‘l aveva un di toleŝ sú da pitturá doi litigantes PlonerM, Erzählung2AMP1856:24 (amp.); m) Perché àl fat Sepon / A duc i fascegn / Ai pìcoi e gregn / Scì infame cianzon. Perche al fat Sepon / A dutc i Fassegn / Ai picoi e gregn / Si infame cianzogn. PollamV, VivaSagraMoena1856-2008:269 (bra.); n) Ci voleo? La providenza à destinà così. Ĉi voleo? La provvidenza ha destinà così. AgostiniM, Dialogo1870*-2013:431 (col.); o) l’é deventà un severiscimo persecutor contro ogneun, da alora en poi avesse fat valch contro l’onor de la sova corona. l’è deventà un severissimo persecutor contro ognun, da allo-ra ‘n poi avezze fat valch contro l’onor della zoa corona. SommavillaA, DecameronIXMOE1875:640 (moe.); p) A chisc s’âl duncue presenté do la ressoreziun, y la ligrëza, ch’ai â a l’odëi, i á fat avëi la grazia, de l’odëi ciamó plü otes A chisc’ s’ ale dunque prejentè dò la resorreziung, e la ligrez-za, ch’ei ā all’ udei, i à fatt avei la grazia, d’l’ udei ciamò plou ŏtes DeclaraJM, SantaGenofefa1878:75 (Badia)
2 ausiliare per la coniugazione del riflessivo (gad., grd., fas., fod., amp.) Ⓘ essere Ⓓ haben ◇ a) Ma l s’à ravedù, e à dit: oh, cotán de oure n cesa de mio pere, che à assè da laoré e da mangé Ma ‘l s’ ha ravedú, e ha dit: o cotan de oure ‘n tgièsa de mio pére, che ha assé da lavoré e da mangié HallerJTh, FigliolProdigoFOD1832:151 (fod.); b) dël s’à auzé su, e disc a dëi: Chi de vos, ch’é zenza picé, i tire l prum de sasc a chëla nlo. el s’ ha auzé su, e diss ad ai: Chi de vos, ch’é cénza pitgié, i tiré ‘l prum de sass a calla ‘ngló. HallerJTh, MadalenaFOD1832:160 (fod.); c) Coscì l’é vegnù n dì en se stes, che per pissèr a la sia po-sizion l se aea sentà te l’ombrìa de n èlber Così l’é ve-gnù un dì en se stess, che per pizzèr alla sia posiziong el s’ aèa sentà te l’ombria d’un èlber SoraperraA, FiProdigoCAZ1841-1986:246 (caz.); d) In chera ota el s’à stizà e no vorea pì śi inze In chra vota el s’ ha stizzà e novorea pi zi inze ConstantiniM, FiProdigoAMP1841-1986:256 (amp.); e) Düc ê regüsc de süa inozënza, se la godô dl’amirabla de-liberaziun, y â na speziala ligrëza, de s’avëi abiné da se, zënza ch’un su manciass Duttg’ ē r’gusc’ d’sua innozenza, s’ la godō d’l amirabil deliberaziung, e ā na spezial ligrez-za, d’s’ avei abinè da sè, zenza ch’ung su manciass’ DeclaraJM, SantaGenofefa1878:107 (Badia); f) L se muessa avëi scundù tlo ntëur dala burasca. l sę múes’ a̤vái škundú tlo