Page:Vocabolardlladinleterar.pdf/831

From Wikisource
Jump to navigation Jump to search
This page has not been proofread.


regal
796


fa1878:6 (Badia); b) O cotan bel, ch’al é! á forsc mi pere ciamó val’ atra bela cossa, da me fá n regal ince a me? O cutang bell, ch’el è! à forsi mi pere ciamò val atra bella cosa, da mè fa ‘ng regal incie a mè? DeclaraJM, SantaGenofefa1878:67 (Badia); c) Intan jô Schmerzenreich da chi pici y i scincâ beles recordanzes, y al n’un rovâ un demez, zënza avëi ciafé regal. Intang jē Schmerzenreich da chi piccei e i sincā belles recordanzes, e el n’ung r’vā un d’mezz, zenza avei ceaffè r’gàl. DeclaraJM, SantaGenofefa1878:122 (Badia) ☝ scinconda.

regal (gad., Badia, fas., fod.) ↦ regal.

regalà (col.) ↦ regalé.

regalar (bra.) ↦ regalé.

regalé Ⓔ it. regalare 6 1878 regalades p.p. f.pl. (DeclaraJM, SantaGenofefa1878:2)
gad. regalé Badia regalé fas. regalèr bra. regalar fod. regalé col. regalà LD regalé
v.tr. Ⓜ regaleia
dare spontaneamente in dono a qualcuno cosa che si ritiene gradita (gad., fas. R 1914/99; DLS 2002; DILF 2013, fod. P/M 1985; Pz 1989; DLS 2002; Ms 2005, LD DLS 2002) Ⓘ regalare Ⓓ schenken ◇ a) T’as odü, che la iesta vedla, ch’i m’á despié, ái trat en malora, deach’ ara ne valô plü nia, canch’Idî m’un â regalé na nöia T’ as udù, che la iesta vedla, ch’i m’à despiè, ai tratt immalora, dea, ch’ella nè varò plou nia, cang ch’Iddì m’n’ ā regalè na nouia DeclaraJM, SantaGenofefa1878:63 (Badia) ☝ scin-

ché
p.p. come agg. Ⓜ regalés, regaleda, regaledes
ricevuto in regalo da qualcuno (gad.) Ⓘ regalato Ⓓ geschenkt ◇ a) monëdes d’arjënt regalades dal düca por se forní monedes d’arjent regalades dal duca pur sè fornì DeclaraJM, SantaGenofefa1878:2 (Badia) ☝ scinché.

regalé (gad., Badia, fod., LD) ↦ regalé.

regalèr (fas.) ↦ regalé.

regard Ⓔ it. riguardo (da germ. wardôn) (EWD 5, 534) 6 1833 rigúard (DeRüM, AldìNiaSignurCurat1833-1995:268)
gad. riguardo Badia riguardo fas. riguardo caz. reguardo fod. riguardo amp. riguardo MdR riguard
s.m. sg.
attenzione, avvertenza premurosa, scrupolo a non arrecare disturbo o noia a qualcuno (gad. P/P 1966, fas. R 1914/99; DA 1973; Mz 1976; DILF 2013, fod. Pe 1973; P/M 1985; Pz 1989; Ms 2005, amp. C 1986) Ⓘ riguardo, cura Ⓓ Sorgfalt, Anstand, Rücksicht
avei regard (fas., fod. P/M 1985; Ms 2005, amp. C 1986, MdR) Ⓘ avere riguardo Ⓓ Rücksicht nehmen ◇ a) S. Ël suzed bëin, ch’an à le maiù riguard sön chisc, dè de chël ch’ëi vëgn ordinariamënter bele da pici nudris aladô S. Ël succed bëiǹ, ch’an ha le majù rigúard seu ‘ǹ quiŝ, dè de quël ch’ëi vëgn ordinariamëntr bel[e] da picći nudris a la dò DeRüM, AldìNiaSignurCurat1833-1995:268 (MdR); b) De negun non éi riguardo / canche sei de fei delves De negun no n’éi riguardo / cànche sei de féi del vès DegasperF, CodaBadiote1860-2013:472 (amp.); c) "recòrdete che te staes te dò de me, e de aer gran reguardo, che no te ge ruìnes o che te ge reverses vèlch recordete ke te staes te do de mè e de aer gran reguardo, ke te no ğe ruìnes o ke te ğe reverses velk. BrunelG, Cianbolpin1866:19 (caz.) ◆ regard a (gad., amp.) Ⓘ riguardo a Ⓓ was… betrifft ◇ a) Riguardo a chi conte / Che aea el magasen, / A i lascià ancora in monte, / I arae fato pì ben. Riguardo a chí conte / Che avea el Magazzen, / Ai lassá ancora in monte, / I arae fatto pí ben. Anonim, Monumento1873:3 (amp.); b) Mirabl é Idî en süa infinida bunté, y imensamënter sapiënt riguardo ai mesi por nes mantigní Mirabile è Iddì in sua infinita bontè, e immensament’r sapient riguardo ai mezzi pur nes mantignì DeclaraJM, SantaGenofefa1878:97 (Badia).

reghëie (mar.) ↦ regoie.

regia (col.) ↦ oredla.

regiment Ⓔ it. reggimento ‹  REGIMENTUM x dt. Regiment (EWD 5, 492) 6 1833 Regimënt (DeRüM, AldìNiaSignurCurat1833-1995:262)
gad. regimënt mar. regimont Badia regimënt grd. regimënt fas. rejiment caz. regiment fod. regiment amp. rejimento LD regiment MdR regimënt
s.m. Ⓜ regimenc
unità organica fondamentale delle forze armate terrestri (gad. A 1879; Ma 1950; P/P 1966; V/P 1998; DLS 2002, grd. A 1879; L 1933; Ma 1953; F 2002; DLS 2002, fas. A 1879; Mz 1976; DLS 2002; DILF 2013, fod. A 1879; DLS 2002, amp. A 1879; DLS 2002, LD DLS 2002, MdR) Ⓘ reggimento Ⓓ Regiment ◇ a) de tant che le püre, sc’ ël vëgn in permescio, mëss codie ćiarè, ch’ël se ciafe n lüch por se podëi con ćiamò plü de gran bria ch’ël à inte so regimënt de tant che le püre, ŝ’ ël vëgn in permesŝo, mëss cò die çhiarè, ch’ël se ćiaffe ‘ǹ lüc por se podëi coǹ çhiamò plü [de] graǹ brìa ch’ël ha inte sò Regimënt DeRüM, AldìNiaSignurCurat1833-1995:262 (MdR).

regiment (caz., fod., LD) ↦ regiment.

regimënt (gad., Badia, grd., MdR) ↦ regiment.

regimont (mar.) ↦ regiment.

regiré Ⓔ it. reggere ‹ REGERE x dt. regieren (EWD 5, 533) 6 1865 regirèa 3 (PerathonerJA, Nseniamënt1865*:1)
gad. rigiré Badia rigiré grd. regiré
v.tr. Ⓜ regireia
dirigere, guidare, condurre in genere (gad. P/P 1966, grd.) Ⓘ governare Ⓓ regieren ◇ a) Idie, che cun sapienza zënza fin regirea dut, / A chësc lëur debe benedescion, che l porte dlonch si frut. Iddie, chë con sapiënza źënza fiŋ regirèa dutt. / A chëŝ lour dèbbe benedeŝioŋ, chë ‘l pòrte dlonch si frutt. PerathonerJA, Nseniamënt1865*:1 (grd.); b) la recordanza dl amur d’Idî, che rigirëia döt, y le pinsier ala ligrëza dl pere Giacobe la r’cordanza d’l amur d’Iddì, che rigireia dutt, e ‘l pingsir alla ligrezza d’l pere Giacobbe DeclaraJM, SantaGenofefa1878:114 (Badia).

regiré (grd.) ↦ regiré.

register Ⓔ it. registro ‹ REGISTRUM (invece di REGESTUM) x dt. Register (EWD 5, 493) 6 1862 registro (DegasperF, TenpeAdes1862-1974:473)
gad. register Badia register grd. register fas. register fod. registro amp. rejistro LD register
s.m. Ⓜ registri
1 libro, quaderno, fascicolo o volume nel quale si registrano o si annotano in un determinato ordine atti e fatti, operazioni e situazioni, elementi e dati (gad. A 1879; DLS 2002, grd. A 1879; L 1933; Ma 1953; F 2002; DLS 2002, fas. A 1879; DA 1973; Mz 1976; DLS 2002; DILF 2013, fod. A 1879; Pe 1973; P/M 1985; Pz 1989; DLS 2002; Ms 2005, amp. A 1879; DLS 2002, LD DLS 2002) Ⓘ registro, elenco Ⓓ Register, Verzeichnis
2 scherz. mancanza di ordine, stato di confusione, scompiglio e simili (amp. Mj 1929; Q/K/F 1985; C 1986) Ⓘ disordine, confusione Ⓓ Unordnung, Verwirrung ◇ a) Élo na śuoia? / Élo un rejistro? Ce ve val beltà / se ve mancia modestia e sobrietà? Elo na zuoia? Elo un registro? Ce ve val beltà / se ve mancia modestia e sobrietà? DegasperF, TenpeAdes1862-1974:473 (amp.).

register (gad., Badia, grd., fas., LD) ↦ register.

registro (fod.) ↦ register.

regn Ⓔ it. regno ‹ RĒGNUM (EWD 5, 495) 6 1864 rëgne (VianUA, SumënzaSëna1864:195)
gad. rëgn mar. rëgn Badia rëgn, regno grd. rëni fas. regn caz. regno bra. regno fod. regno amp. regno LD regn