Page:Vocabolardlladinleterar.pdf/733

From Wikisource
Jump to navigation Jump to search
This page has not been proofread.


Pedraces
698



gad. Pedraces Badia Pedraces grd. Pedraces fod. Pederaces amp. Pedraces LD Pedraces
topon.
frazione del comune di badia, in alta val badia (gad. DLS 2002, grd. F 2002, fod. Ms 2005, amp. DLS 2002, LD DLS 2002) Ⓘ Pedraces Ⓓ Pedratsches ◇ a) Y spo a Pedraces, imper a Badia, / zënza bëre ega degun passa ia Y spo a Pedraces, impêr a Badîa, / zënza bëir’ega degun passa ía PescostaC, BonesEghes18581994:229 (Badia).

Pedraces (gad., Badia, grd., amp., LD) ↦ Pedraces.

pèe (col.) ↦ pié.

peèr (fas., caz.) ↦ pié.

peger (col.) ↦ peigher.

pégher (moe.) ↦ peigher.

pëgher (mar.) ↦ peigher.

pegn Ⓔ PIGNUS (EWD 5, 231) 6 1763 pegn ‘pignus’ (Bartolomei1763-1976:91)
gad. pënch mar. pënch Badia pënch grd. pën fas. pegn caz. pegn, pen bra. pen moe. pegn fod. pen col. pegn amp. pegno, pegn, peign LD pegn
s.m. Ⓜ pegns
1 garanzia che si mette per una scommessa (gad., grd. G 1879; G 1923; L 1933; Ma 1953; F 2002, fas. R 1914/99; DA 1973; Mz 1976; DILF 2013, fod. Pe 1973; P/M 1985; Pz 1989; Ms 2005, amp. Q/K/F 1985; C 1986, LD) Ⓘ pegno Ⓓ Wetteinsatz, Pfand
2 patto fra due o più persone (gad. B 1763; A 1879; Ma 1950; P/P 1966; V/P 1998; DLS 2002, grd. A 1879; DLS 2002, fas. A 1879; DLS 2002, fod. A 1879; P/M 1985; DLS 2002; Ms 2005, amp. A 1879; DLS 2002, LD DLS 2002) Ⓘ scommessa Ⓓ Wette ◇ a) ogniuna aessa volù esser la più bela, e che so om l’aessa avent l pegn ogniuna aesa volù esser la più bela, e ke so om l aesa avent l pen BrunelG, Cianbolpin1866:11 (caz.)
mete pegn (gad. A 1879; Ma 1950; P/P 1966; V/P 1998; DLS 2002, grd. G 1879; G 1923; L 1933; F 2002; DLS 2002, fas. R 1914/99; DA 1973; Mz 1976; DLS 2002; DILF 2013, fod. Pe 1973; P/M 1985; DLS 2002; Ms 2005, amp. DLS 2002, LD DLS 2002) Ⓘ scommettere Ⓓ wetten ◇ a) Mo a veder la bocia e i pie / Metesse pegn n bel da sie; / L’era Tonele de Grava l’ost / Jà l’aea beù e magnà rost Mo a vedér la boča ed i pie / Metese peng n bel da sie; / L era Tonele de Grava l ost / Ža l aéa beu e magnà rost BrunelG, MusciatSalin1845:4 (bra.); b) Ues mëter pën dij un al auter, che chisc rejona de maië? Ues mëtter pëŋ diŝ uŋ all’ àuter, che chiŝ rës̄ona de majë? VianUA, DoiUemes1864:197 (grd.); c) meton pegn a dotrei pazeides de vin! meton pen a do-trei pazeides de vin!" BrunelG, Cianbolpin1866:10 (caz.); d) a Golo i portunse i edli de to cian: metun pënch, che le rimorso n’i dá le bastalam d’i conscidré tan avisa a Golo i purtungſe i oudli de tō ciang: mettùng peinc, che ‘l rimorso n’i dà ‘l bastalam d’i considerè tang avviſa DeclaraJM, SantaGenofefa1878:29 (Badia); e) Ai é pa parënc de Siur Primiziant, I oress mëte pënch, / ma fajuns’ sëgn inant! Ai è pa parántg de Sior Primiziant, I oress matte páinc, / ma fasungs’ sagn innant! PescostaC, MëssaPescosta1879:5 (Badia) ☟ sco-

mete.

pegn (fas., caz., moe., col., amp., LD) ↦ pegn.

pegna Ⓔ PĪNEA + ? (etimo incerto) (GsellMM; cfr. Gsell 1990a:147) 6 1840 pegna (BrunelG, ColCornon1840-2013:365)
gad. pëgna mar. pëgna Badia pëgna grd. pënia fas. pegna bra. pegna fod. pegna amp. pegna LD pegna
s.f. Ⓜ pegnes
macchina per la fabbricazione del burro (gad. G 1923; Ma 1950; P/P 1966; Pi 1967; V/P 1998; DLS 2002, grd. G 1879; G 1923; L 1933; Ma 1953; F 2002; DLS 2002, fas. R 1914/99; G 1923; DA 1973; Mz 1976; DLS 2002; DILF 2013, fod. G 1923; T 1934; Pe 1973; P/M 1985; Pz 1989; DLS 2002; Ms 2005, amp. Mj 1929; Q/K/F 1985; C 1986; DLS 2002, LD DLS 2002) Ⓘ zangola Ⓓ Butterfass ◇ lat de pegna (lat) (bra.).

pegna (fas., bra., fod., amp., LD) ↦ pegna.

pëgna (gad., mar., Badia) ↦ pegna.

pegno (amp.) ↦ pegn.

pegro (amp.) ↦ peigher.

pei (amp.) ↦ per1.

pëi (gad., mar., Badia) ↦ peil.

peier (fod.) ↦ peir.

peigher Ⓔ PIGER (EWD 5, 230) 6 1763 paegher ‘piger’ (Bartolomei1763-1976:90)
gad. pëigher mar. pëgher Badia pëigher grd. pëigher fas. peigher caz. peigher bra. peigher moe. pégher fod. peigher col. peger amp. pegro LD peigher
agg. Ⓜ peigri, peigra, peigres
che si muove adagio (gad. B 1763; A 1879; A 1895; Ma 1950; P/P 1966; V/P 1998; DLS 2002, grd. A 1879; G 1879; G 1923; L 1933; Ma 1953; F 2002; DLS 2002, fas. A 1879; R 1914/99; DLS 2002; DILF 2013, fod. A 1879; T 1934; Pe 1973; P/M 1985; Pz 1989; DLS 2002; Ms 2005, amp. A 1879; C 1986; DLS 2002, LD DLS 2002) Ⓘ tardo, lento Ⓓ langsam ◇ a) Mo chël ne fôl ch’al fô a Bornech, / stanch y pëigher sciöche n gran sgnech! Ma chël ne fovel ch’al foa a Bornech, / stanch y pëigher sciöco n gran sgnech! PescostaC, OrcoIocl1858-1994:231 (Badia); b) El Re, che fin alora l’era stat trascurà e pegher El Re, che fin allora l’era stat trascurà e pègher SommavillaA, DecameronIXMOE1875:640 (moe.); c) El Re, che fin a chel’ora era stat coscì poltron e peigher Al (il) Re, chö fin a chöll’ o̬ra ęra stat co̬šì poltron e pęigher RifesserJB, DecameronIXBRA1875:650 (bra.); d) Le Re, ch’infina chë ora fô sté tan pëigher y frat L’Rę, ch’infin å call’ ǫra fǫa stę tan påigr e frat PescostaC, DecameronIXCor1875:653 (Badia); e) l Re che ntlëuta fova stat tan pëigher y fret l Rę ch’in cl’ ęuta fo̱a sta tan pęiger i fred RifesserJB, DecameronIXGRD1875:654 (grd.); f) L Re, che fin a chël’ ora eva sté tán poltron e peigher El Rẹ, che fin a call’ ora fo̲va ste tan paltron e peigher PescostaC, DecameronIXFOD1875:655 (fod.).

peigher (fas., caz., bra., fod., LD) ↦ peigher.

pëigher (gad., Badia, grd.) ↦ peigher.

peign (amp.) ↦ pegno.

peil Ⓔ PILUS (EWD 5, 229) 6 1864 pëil (VianUA, JanTone1864:198)
gad. pëi mar. pëi Badia pëi grd. pëil fas. peil moe. pél fod. peil col. pel amp. pelo LD peil
s.m. Ⓜ peii
formazione cornea filiforme di origine epidermica (gad. A 1895; DLS 2002, grd. G 1879; G 1923; L 1933; Ma 1953; F 2002; DLS 2002, fas. R 1914/99; DA 1973; Mz 1976; DLS 2002; DILF 2013, fod. Pe 1973; P/M 1985; Pz 1989; DLS 2002; Ms 2005, amp. C 1986; DLS 2002, LD DLS 2002) Ⓘ pelo Ⓓ Haar ◇ a) Dijëde medrë ulà, che n pëil ie tost trat ora. Dis̄ëde mëdrè ulà, che uŋ pëil jè tòst tràt òra. VianUA, JanTone1864:198 (grd.)
s.m. sg.
l’insieme dei peli, il pelame, soprattutto di animali (gad. Ma 1950; P/P 1966; DLS 2002, grd. L 1933; Ma 1953; F 2002; DLS 2002, fas. R 1914/99; DA 1973; Mz 1976; DLS 2002; DILF 2013, fod. Ms 2005, amp. C 1986; DLS 2002, LD DLS 2002) Ⓘ pelo ◇ a) Ma me sà, che sta vacia ebe n bur pëil? Ma më sa, che sta vàtgia èbbe uŋ burt pëil? VianUA, JanTone1864:198 (grd.); b) Un cian de bela raza / Che da turco el porta el gnon / ‘L à el pelo longo; ‘l é da caza Un ciàn de bella razza / Che da turco el porta el gnόn / L’à el pelo longo; le da caza Anonim, ManageriaCo-