Page:Vocabolardlladinleterar.pdf/608

From Wikisource
Jump to navigation Jump to search
This page has not been proofread.


Matarel
573


les pera dutes ʒ̉a Čanačei ʒenʒa ke n menčia una BrunelG, Cianbolpin1866:5 (caz.) ☝ fancela.

massèra (fod.) ↦ massera.

massima (col., amp.) ↦ mascima.

massler (grd.) ↦ massalé.

mastear (bra., moe.) ↦ mastié.

mastèe (col.) ↦ mastié.

masteèr (fas.) ↦ mastié.

mastié Ⓔ MASTICĀRE (EWD 4, 354; http://www.atilf.fr/DERom/entree/’mastik-a-) 6 1763 mastiè ‘mando’ (Bartolomei1763-1976:87)
gad. mastié mar. masćé Badia mastié grd. mastië fas. masteèr bra. mastear moe. mastear fod. mastié col. mastèe amp. mosteà LD mastié
v.tr. Ⓜ mastieia
schiacciare qualcosa ripetutamente coi denti (gad.;B 1763; A 1879; G 1923; Ma 1950; P/P 1966; V/P 1998; DLS 2002, grd. A 1879; G 1879; G 1923; L 1933; Ma 1953; F 2002; DLS 2002, fas. A 1879; R 1914/99; G 1923; DA 1973; Mz 1976; DLS 2002; DILF 2013, fod. A 1879; G 1923; T 1934; Pe 1973; P/M 1985; Pz 1989; DLS 2002, amp. A 1879; C 1986; DLS 2002, LD DLS 2002) Ⓘ masticare Ⓓ kauen ◇ a) Ai s’la mastia y s’la römia / sciöche vidí na peza tömia Ai s’la mastia y s’la rümia / sciöch’ vidì na peza tümia PiccolruazA, Scassada1848-1978:70 (Badia); b) ara mastiâ, desch’ ara ê bona, chëra spëisa crödia y i la dê al pice ella mastià, desch’ ella è bona, chella speisa crudia e illa dè al picce DeclaraJM, SantaGenofefa1878:32 (Badia).

mastié (gad., Badia, fod., LD) ↦ mastié.

mastië (grd.) ↦ mastié.

mastler (grd.) ↦ massler.

mat Ⓔ MATTUS (EWD 4, 355) 6 1763 mat ‘stultus’ (Bartolomei1763-1976:87)
gad. mat mar. mat Badia mat grd. mat fas. mat bra. mat fod. mat amp. mato LD mat MdR mat
agg. Ⓜ mac, mata, mates
1 che è privo della ragione (gad. B 1763; A 1879; A 1895; Ma 1950; P/P 1966; V/P 1998; DLS 2002, grd. A 1879; G 1879; G 1923; L 1933; Ma 1953; F 2002; DLS 2002, fas. A 1879; R 1914/99; DA 1973; Mz 1976; DLS 2002; DILF 2013, fod. A 1879; T 1934; Pe 1973; P/M 1985; Pz 1989; DLS 2002; Ms 2005, amp. A 1879; Q/K/F 1983; C 1986; DLS 2002, LD DLS 2002) Ⓘ matto, pazzo, folle Ⓓ närrisch, verrückt, wahnsinnig ◇ a) Voi mo vede, se i ra ciato, / se ra tolo del bon ves, / se zaario, se son mato Voi mo vede, se i ra ciato, / se ra tòlo del bon vès, / se z̄avàrio, se son mato DemenegoG, LodeMasciza1844-1929:110 (amp.); b) Ló entorn n pìcol giro i à fat, / No da savech, mo da mat Lo ‘ntorn n pikol ǧiro i ha fat, / No da savek, mo da mat BrunelG, MusciatSalin1845:9 (bra.); c) Troà mo cà la ciamejela / Bruna o verda; prest, metéla; / Lascià ch’i grigne i joegn mac. Troà mo cà la tgiameṡela / Bruna o verda; prest, mettela; / Lassà ch’i grigne i xoegn matg. BrunelG, CianzonJentBona1856-2008:246 (bra.); d) cotan mac, chi che ne sá aprijé n te bëgn, y i agravëia ciamó la vita ai atri cutang mattg’, chicche nè sa apprijè ‘ng te bengn’, e i aggraveia ciamò la vita ai atri DeclaraJM, SantaGenofefa1878:38 (Badia); e) "Mat, mile otes mat!" scraiâl "Matt, mille ŏtes matt!" scraiāle DeclaraJM, SantaGenofefa1878:123 (Badia)
2 in espressioni nelle quali ha un valore intensivo o iperbolico (fas. R 1914/99; DA 1973, fod. Pe 1973; P/M 1985; Ms 2005, amp.) Ⓘ matto Ⓓ verrückt ◇ a) Ce voreo? ‘L à un gusto mato / Zerta femenes in pien. Ce òrèo? La un gusto matto / Zerta femmenes in pien. Anonim, ManageriaComunal1873-1973:37 (amp.)
s.m.f. Ⓜ mac, mata, mates
persona priva della ragione (gad. B 1763; Ma 1950; P/P 1966; V/P 1998; DLS 2002, grd. G 1879; G 1923; L 1933; Ma 1953; F 2002; DLS 2002, fas. R 1914/99; Mz 1976; DLS 2002; DILF 2013, fod. P/M 1985; Pz 1989; DLS 2002; Ms 2005, amp. C 1986; DLS 2002, LD DLS 2002) Ⓘ matto Ⓓ Narr, Irrer ◇ a) l vegle de la lum se baudiáva / la vegla de chisc mac se la ridëva. il Vegle della Lum se baudiava / la Vegla di chis matg sella ridava PezzeiJF, TTolpei1805-2010:189 (fod.); b) A dì dl mat, chël ses tu bën, / Te n bòt ne mazen n lën. A di del mat, kël ses tu bën, / T’ en bot ne mazun n lën. PlonerM, BepoMahlknecht1821*-1915:56 (grd.); c) Me pissae, o Dio! l’é certo Salin, / Che à ressolt de jir a vin, / L’é certo chel maladet mat, / Che vegn a tor ades l so musciat. Me pisae, oh Dio! l è čerto Salíng, / Ke ha resólt de žir a vin, / L è čerto kel maledét mat, / Ke veng a tor adés l so mušát. BrunelG, MusciatSalin1845:2 (bra.); d) ‘L à da fei con savie e mate, / Se ‘l vó fei da bon Pastor. L’ha da fei con savie e mate, / Se ‘l vo’ fei da bon Pastor. ZardiniB, Rudiferia1852:1 (amp.); e) a me ciamà sturlon, manso, magnato, / infinamai a dì che son un mato… a me ciamà sturlon, manzo, magnato, / infinamai a di che son un mato… DegasperF, TenpeAdes1862-1974:472 (amp.); f) Cul mparé gën y tenì amënt ne fares de chëi ac, / Che fej chëi, che uel mefun desmustré l’aurità ai mac. Coll’ imparè gëŋ y tënì a mënt no farès de chëi atg, / Chë fèŝ chëi, chë uèl möfum desmustrè l’èurità ai màtg. PerathonerJA, Nseniamënt1865*:1 (grd.); g) Un laoro coscì fato / Ne in talian, ne in anpezan / No ‘l podea fei che un mato Un laoro cosci fatto / Nè in taliàn, ne in ampezzàn / Nol podea fei che un matto Anonim, PrimaRapresentanza1873*-1973:25 (amp.)
s.m. sg.
azione stravagante, comportamento strano (fas., fod. Ms 2005) Ⓘ pazzia Ⓓ Verrücktheit ◇ a) I ve pararà da vosc tampin / L mat, l rost, e l vin I ve parara dal voš tampìn / L mat, l rost, e l vin BrunelG, MusciatSalin1845:11 (bra.)
deventé mat (grd. F 2002, fas. DLS 2002; DILF 2013, fod. DLS 2002; Ms 2005, amp. DLS 2002) Ⓘ impazzire Ⓓ verrückt werden ◇ a) Sce tu ne n’ies la mia, / Devënti bele mat. She tu ne n’ies la mia, / Devënti bele mat. PlonerM, BepoMahlknecht1821*-1915:58 (grd.); b) Perché senó dovente mat / E mi pere orghen strach. Perchö sönò diventö mat / Ö mi pörö ôrgen strac. ZacchiaGB, CianzonSonador1858-1995:164 (bra.); c) ara tofa da solper y da üs frac, / mo sc’ an nen bër, devënton alegri y mec mac ala tofa da solper y da üs frać, / mo sc’ an en bëi, devënten alegri y mec mać PescostaC, BonesEghes1858-1994:229 (Badia) ◆ parlé da mat (fod.) Ⓘ vaneggiare, farneticare Ⓓ irrereden ◇ a) Un slemeneia n auter, che l parla da mat e da esen. Uŋ slemeneja un auter, ch’el parla da mat e da esen. PlonerM, Erzählung1FOD1856:23 (fod.) ☝ rejoné

da mat rejoné da mat (gad., grd.) Ⓘ vaneggiare, farneticare Ⓓ irrereden ◇ a) Un crauniova n auter, ch’ël rejona da mat, y da musciat. Ung craugniòva ung auter, k’ œl reschòna da matt, y da muschatt. PlonerM, Erzählung1GRD1807:45 (grd.); b) Un slomenâ n ater, ch’al rajona da mat y da musciat. Uŋ slomenà uŋ àter, ch’ël raĝiona da mat e da musciat. PlonerM, Erzählung1BAD1856:23 (Badia); c) Önn slomenâ n ater, ch’al rajona da mat y da müsciat. Òn slomenâ uŋ âter, ch’ël ragióna da matt y da musciatt. PlonerM, Erzählung1MAR1856:23 (mar.) ☟ parlé da mat.

mat (gad., mar., Badia, grd., fas., bra., fod., LD, MdR) ↦

mat.

mât (mar.) ↦ ma.

matada (gad., mar., Badia, grd., bra., moe., fod., amp., LD, MdR) ↦ mateda.

Matarel 6 1856 Mattarel (PollamV, VivaSagraMoena1856-2008:270)