Page:Vocabolardlladinleterar.pdf/540

From Wikisource
Jump to navigation Jump to search
This page has not been proofread.


505


6 accompagnarsi con qualcuno, frequentarlo (gad.) Ⓘ andare Ⓓ gehen ◇ a) O mi bun pice Pitschaider / sce tö vas col Ijodoro / vëgneste pa n püre laider, / Porcí che plom ne n’é or. O mie bung pitsche Pitschaider / Schë tö vas’ coll’ Isodoro. / Vängnäste pa un püre Laider, / Portgicché plom nö n’é oro. PezzeiJF, GMPitschaider1819-2010:195 (Badia)
7 usato in esortazioni (grd., fas.) Ⓘ andare Ⓓ gehen ◇ a) Dì diral: O lascia sté, / Va pa pu a cheghé. Di diral: O lasha ste, / Va pa pu a keghè. PlonerM, BepoMahlknecht1821*-1915:59 (grd.); b) Gei n’outa a la veder dapò tu pes far cheche tu ves. Iei nôutô alla vödör dapò tu pöss far chö chö tu vös. ZacchiaGB, DescorsFascegn1858*:2 (bra.)
co vàla pa? (gad. DLS 2002, grd. F 2002; DLS 2002, fas. DLS 2002, fod. DLS 2002, LD DLS 2002, MdR) Ⓘ come va ? Ⓓ wie geht es? ◇ a) Co vàla, berba Tone? / Oh, nia mal, nia mal, sce an à sanité. Cò vala, bärba Tonne? / Oh, nia mal, nia mal, ŝ’ aǹ ha sanité. DeRüM, BunDéBerbaTone1833-1995:257 (MdR); b) Bon di, bera Jan, co vala? / Sce l di ie bon oder no, ve l diré ie sta sëira; jì vala bona, sce la se ëuta. Boŋ di, bèra S̄àŋ, co vàla? / S̄e ’l di jè boŋ oder no, vël dirè jö sta sëira; s̄i vàla bòna, ŝe la së outa. VianUA, JanTone1864:198 (grd.); c) Com’ éla juda sul viaz per la Pustraria? Com’ è la juda sul viaz per la Pustraria? AgostiniM, Dialogo1870*-2013:431 (col.) ◆ fé jì (amp.) Ⓘ sperperare Ⓓ verschwenden ◇ a) ades apena che ’l é vegnù sto vosc fiol che ’l à fato śì duto co ra putanes, i aé fato mazà un vedel ben ingrassà ades appena che le vegnù sto vos fiol che l’ ha fatto zì dutto cora putanes, gli avè fatto mazà un vedel ben ingrassà ConstantiniM, FiProdigoAMP1841-1986:256 (amp.) ◆ jì bel de man (grd.) Ⓘ riuscire facilmente Ⓓ leicht von der Hand gehen ◇ a) Dut i jiva bel de man / La manea y l gran paian Dut i ſhiva bel de man / La manea i l gran pajan PlonerM, GratulazionMahlknecht1813-1915:63 (grd.) ◆ jì ben 1 (gad. DLS 2002, grd. F 2002; DLS 2002, fas., fod. DLS 2002, amp. DLS 2002, MdR) Ⓘ andare bene Ⓓ gut gehen ◇ a) Va ben, va ben coscì / valent Tomesc valent / con ti son dërt content Va beng va beng cosi / Valent Thomes Valent / con ti son dart content PezzeiJF, TTolpei1805-2010:191 (fod.); b) fà cherdè le dotur, e obedësc bel in punt a tüt ći ch’ ël te dij, e t’ordonëia. Despò jirà tüt bëin. fà cherdè le Dottur, e obbedëŝ bel iǹ punt a tüt çhi ch’ ël te diŝ, e t’ ordonnëja. Despò ĝirà tüt bëiǹ. DeRüM, Poste BëinDormì1833-1995:257 (MdR); c) De sti puster inze ca / i śirae ben ra fasces De sti Puster inz̄e ca / i zirave ben ra fasces DemenegoG, LodeMasciza1844-1929:113 (amp.); d) M’é pissà taji che la va ben / E gio é continuà a magnar fegn. M’ he pisà taži ke la va beng / E jo he kontinuà a magnar feng. BrunelG, MusciatSalin1845:3 (bra.); e) Ciamó na ota, mantëgnete prossa, y döt jará bun Ciamò naota, mantegnete prossa, e dutt jarà bung DeclaraJM, SantaGenofefa1878:4 (Badia) 2 (gad.) Ⓘ comportarsi bene Ⓓ sich gut benehmen ◇ a) A ester prosc os sighitede / y de jí bëgn ne dubitede A ester prosc os seghitede / y d’ jí bëgn ne dubitede DeclaraJM, TFrenes1857-1988:9 (Badia) ◆ jì dant (gad. A 1879; DLS 2002, grd. F 2002; DLS 2002, fas. DLS 2002, amp. DLS 2002, LD DLS 2002) Ⓘ precedere Ⓓ vorausgehen ◇ a) Vo uemes jide dant, / Tulëve l bel guant! Vo uemes ſhide dant, / Tulëve l bel guant! PlonerM, CuraziansBula1828-1915:63 (grd.) ◆

dantfora (gad. V/P 1998; DLS 2002, grd. F 2002; DLS 2002, fas. DLS 2002, fod. DLS 2002, LD DLS 2002) Ⓘ precedere Ⓓ vorausgehen ◇ a) al jô danfora sö por stiga a so signur dlun’ ciancantan el jē dangfora sou pur stiga a so signur dlung ceangcantang DeclaraJM, SantaGenofefa1878:84 (Badia) ◆ jì demez (gad. A 1879; DLS 2002, grd. F 2002; DLS 2002, fas. DLS 2002, fod. DLS 2002, LD DLS 2002) Ⓘ partire, andarsene Ⓓ weggehen, abfahren ◇ a) L fi po che l’à abù si arpejon, se n iel jit da cësa demez te n paesc dalonc. ’L fi pòcchè l’ hà abu si àrpes̄oŋ, sën jèl s̄it da tgèsa dëmöz tëŋ paiŝ dalonĉ. VianUA, FiProdigo1864:192 (grd.); b) Y canche chi á aldí chësta cossa, ai s’un jô demez un indolater scomencian dal plü vedl cina ai ultims E chan ch’ chi ha aldi casta cosa, ai sen schiva demez un indo l’ ater scomantschang dal plö vedl tging ai ultimi HallerJTh, MadalenaBAD1832:154 (Badia) ◆ jì do (gad. DLS 2002, grd. L 1933; F 2002; DLS 2002, fas. DLS 2002, fod. DLS 2002, amp. DLS 2002, LD DLS 2002, MdR) Ⓘ seguire Ⓓ folgen ◇ a) Botonéme mo sö! Ëla m’ é massa strënta. / Üna viesta bëin fata mëss jì do la vita ëla. Bottonéme mó seu! Ëlla m’ é massa strënta. / Üna viesta bëiǹ fatta mëss ĝì dò la vita ëlla. DeRüM, MePortëiseViesta1833-1995:251 (MdR); b) Ah! śon pu daos ra zapores / Del nosc vecio santo Ah! zon pu davòs ʼa zapores / Del nosc’ vec’io santo ZardiniB, Rudiferia1852:1 (amp.); c) Por ascogne les leghermes, che cuntra orenté i bagnâ i edli, sbalzel söl ciaval, y raita svelt a ce dla trupa, ch’i vá do cun n romú sciöche le tonn Pur ascogne les legrimes, che cuntra orentè i bagnà i oudli, sbalzel soul ciaval, e reita svelto a ciè d’ la truppa, ch’i va do cunung rumù sceoucche ’l ton DeclaraJM, SantaGenofefa1878:9 (Badia) ◆ jì empe-

ra (gad. A 1879; P/P 1966; V/P 1998; DLS 2002, grd. F 2002; DLS 2002, fod. DLS 2002; Ms 2005, LD DLS 2002) Ⓘ accompagnare, andare assieme Ⓓ begleiten, mitgehen ◇ a) i fá rové la lëtra inascusc a Sigfrid por n om sigü ch’ê pronto a jí impara i fa r’vè la lettra inascusc’ a Sigfrid pur ’ng om sigū ch’ ē pronto a jì impara DeclaraJM, SantaGenofefa1878:12 (Badia) ◆ jì encontra (grd. L 1933; F 2002; DLS 2002, fas. DA 1973; Mz 1976; DLS 2002, fod., amp. DLS 2002, LD DLS 2002, MdR) Ⓘ andare incontro Ⓓ entgegengehen ◇ a) Le dé, che ël dô vegnì impara, i và le Curat de le lüch incuntra infin a Pederova Le dé, ch’ ël dô vegnì inpàra, i va le Curat de le lüeg incuntra iǹ fiǹ a Ped[e] rova DeRüM, CorpSant1833-1995:276 (MdR); b) L pere che steva n di sul viere, dël l à vedù a vignì dalonc, e l i’ va ncontra ’L père che steva ’n di sul vière, el l’ ha vedù a vignì da loncc, e gli va incontra DebertoM, FiProdigoFOD1841-1986:260 (fod.); c) Śon donca dute incontra e fajon vede / Ch’ i no ra zede Zon donca dute incontra e fason vede / Ch’ i no ra cede DegasperF, AgostinoCostantini1860:1 (amp.); d) Canche ël ie ruà daujin da cësa, y che si pere l à spià, ie ël prëst jit ncontra, y l à abracià Càŋchè ël jè ruà da us̄iŋ da tgèsa, y che si père l’ ha spià, jè ël prèst s̄it iŋcontra, y l’ hà àbbraĉà VianUA, FiProdigo1864:192 (grd.) ◆ jì entourn (grd. F 2002; DLS 2002, fas. DLS 2002, fod. DLS 2002, amp. DLS 2002, LD DLS 2002) Ⓘ andare in giro, girovagare Ⓓ umherschweifen, umherziehen ◇ a) […] l disc Cianbolfin "che la [vae] coche la vel, più che morir da la fam no é nience a jir intorn chisc bosć." "[…] l diš Čanbolfin, ke la co ke la vel, più ke morir da la fam no è nience a ʒ̉ir intorn kiš bošć". BrunelG, Cianbolpin1866:13 (caz.) ◆ jì fora (gad. A 1879; DLS 2002, grd. DLS 2002, fas. L 1933; F 2002; DLS 2002, fod. DLS 2002, amp. DLS 2002, LD DLS 2002, MdR) Ⓘ uscire Ⓓ herausgehen ◇ a) Chësc n di abenëura se n ie jit ora de cësa Kæst un dì abenœura se gniœ schit ora de tgiæsa PlonerM, Erzählung6GRD1807:48 (grd.); b) Mo ël s’ á dessené, y ne orea jí ete;