Page:Progreso - 3a yaro.pdf/250

From Wikisource
Jump to navigation Jump to search
This page has been proofread.
220
PROGRESO
Alezar.

Se ta vorto adoptesas en la propozita senco, alezuro ne povas signifikar D. Bohrung generale (to esas francajo ne imitenda), sed nur alezita truo : D. aufgerie­benes Loch.

A. Wormser.
Bizanc-ano, ‑ala.

Ta vorti derivesas de la ne indikita antiqua urbo Bizanco. Or ta nomo neplus sentesas en la propozita vorti, qui uzesas por troa e malbela devoteso ad suvereni[1]. Ni devos do selektar la vorto segun la max granda inter­nacioneso di la nun uzata vorti, en qui omni on trovas ‑antin e ne ‑anc. Me propozas do Bizantin ‑o, Bizantin ‑ala.

A. Wormser.
Bizelo.

Bizelo esas nur F. S. Preferenda semblas bevelo, qua esas F. E. (F. béveau, E. bevel.)

A. Wormser.
Blotar.

Ta vorto memorigas plue E. to blot kam F. se blottir. La sola ne reflexiva verbi esas l’angla to crouch e to skulk. De ta du skulkar semblas adoptenda.

A. Wormser.
Gaujar e normaligar.

Normaligar povas signifikar nur : igar normala, t. e. konforma a la normo. D. aichen, F. étalonner, E. to gauge signifikas anke : konstatar la vera mezuro di ula punti di skalo per komparo kun normo, sen chanjar la existanta mezuro. Tale on gaujas termometro, barometro, e c. Nulu duktesos per to uzar gaujar en tro vasta senco quale E., pro ke ni ne havas la kores­pondanta substantivo ; sed la propozita restrikto semblas tro malvasta e sugestita nur da la franca jauger.

A. Wormser.
Labrar.

Me propozas uzar ta vorto ne nur por la D. Bearbeitung di la tero, sed anke por la Bearbeitung di la metali ed altra materyali, qui labresas per raboto, frezo, bruniso, e c. Nam to esas vorto mankanta.

A. Wormser.
Laxeso.

Ni devas distingar la qualeso : esar laxa, e la rezultanta spaco, movo, quale la naturala lingui (D. das Losesein ; Spiel, toter Gang ;

  1. No, sed por qualifikar questioni, diskuti subtila e vana. [N.D.L.R.]