Page:Vocabolardlladinleterar.pdf/122

From Wikisource
Jump to navigation Jump to search
This page has not been proofread.


berba
87


1 preziosa scincunda, porcí che chësc lat, ch’i sun por bëre, é zënzater n osc benefize. "O mi bung Dì, tollede sou mīs legrimes in ringraziament d’chesta preziosa sincunda, purcicche chesc’ latt, ch’i sung pur beire, è zenz’ at’r ‘ng osc’ benefizio. DeclaraJM, SantaGenofefa1878:35 (Badia).

benefize (gad., grd., fas., fod., LD) ↦ benefize.

benefizià (col.) ↦ benefiziat.

benefiziat Ⓔ it. beneficiato / dt. Benefiziat (EWD 1, 271) 6 1856 benefiziat (PollamV, VivaSagraMoena1856-2008:262)
gad. benefiziat grd. benefiziat fas. benefiziat bra. benefiziat fod. benefiziat col. benefizià amp. benefiziato LD benefiziat
s.m. Ⓜ benefiziac
chierico titolare di un beneficio ecclesiastico (gad. DLS 2002, grd. L 1933; Ma 1953; F 2002; DLS 2002, fas. R 1914/99; DA 1973; Mz 1976; DLS 2002, fod. Pe 1973; P/M 1985; Pz 1989; DLS 2002; Ms 2005, amp. DLS 2002, LD DLS 2002) Ⓘ beneficiato Ⓓ Benefiziat ◇ a) Viva de Moena l segnor curat, / Con so capelan lonch / De lenga no monch / E con so calvo benefiziat. Viva de Moena l signor Curat, / Con so capellan long / De lenga non monch / E con so calvo Benefiziat. PollamV, VivaSagraMoena1856-2008:262 (bra.).

benefiziat (gad., grd., fas., bra., fod., LD) ↦ benefiziat.

benefiziato (amp.) ↦ benefiziat.

benefizio (Badia, fod., amp.) ↦ benefize.

benestant Ⓔ it. benestante (EWD 1, 262) 6 1878 benestante (DeclaraJM, SantaGenofefa1878:57)
gad. benestant Badia benestant grd. benestant, beninstant, benistant fas. benestant caz. benestante fod. benestánt col. benesteint, benestante amp. benestant LD benestant
agg. Ⓜ benestanc, benestanta, benestantes
che possiede mezzi finanziari sufficienti per vivere con una certa agiatezza (gad. A 1879; Ma 1950; P/P 1966; DLS 2002, grd. A 1879; L 1933; Ma 1953; F 2002; DLS 2002, fas. A 1879; Mz 1976; DLS 2002; DILF 2013, fod. A 1879; Pe 1973; P/M 1985; Pz 1989; DLS 2002; Ms 2005, amp. A 1879, LD DLS 2002) Ⓘ benestante Ⓓ wohlhabend ◇ a) Él tres benestant, intan ch’iö me consümi tla meseria? Elle tres benestante, intang ch’iou m’consume tla m’ſeria? DeclaraJM, SantaGenofefa1878:57 (Badia)
s.m.f. Ⓜ benestanc, benestanta, benestantes
chi possiede mezzi economici tali da poter vivere agiatamente; abbiente (gad., grd. F 2002, fas. DILF 2013) Ⓘ benestante Ⓓ Wohlabender ◇ a) ne metede osta confidënza söl gros, sön roba morta, mo en Dî, ch’é vi, y pó fá di ric püri, y benestanc fora di püri nè mettede osta confidenza soul grōs, soung roba morta, mo in Dì, ch’è vì, e po fa di ricc’ puri, e benestanti fora di puri DeclaraJM, SantaGenofefa1878:119 (Badia).

benestant (gad., Badia, grd., fas., amp., LD) ↦ bene-

stant.

benestánt (fod.) ↦ benestant.

benestante (caz., col.) ↦ benestant.

beneste4int (col.) ↦ benestant.

beninstant (grd.) ↦ benestant.

benistant (grd.) ↦ benestant.

benon Ⓔ it. benone (EWD 1, 263) 6 1860 benon (DegasperF, AgostinoCostantini1860:1)
grd. benon fas. benon fod. benon amp. benon
avv.
nel modo migliore (grd. G 1923; L 1933; Ma 1953, fas. R 1914/99; DILF 2013, fod. Pe 1973; P/M 1985; Pz 1989; Ms 2005, amp.) Ⓘ ottimamente, benissimo Ⓓ ausgezeichnet ◇ a) ma brae pares, i dajé benon / a ra vosc fies na bela educazion!… ma brae pares, i dagé benon / a ra vosh fies na bela educažion!… DegasperF, TenpeAdes1862-1974:473 (amp.); b) Tu es giudicà benon, dij Gejù. Tu hès̄ judicà benoŋ, diŝ Ges̄ù. VianUA, Madalena1864:194 (grd.)
interiez.
molto bene, ben fatto (amp.) Ⓘ benone Ⓓ perfekt ◇ a) Lencio te sos ben gran in sta ocajion! / Brao! Benon!… Lencio te sos ben gran in sta occasion! / Bravo! Benon!… DegasperF, AgostinoCostantini1860:1 (amp.).

benon (grd., fas., fod., amp.) ↦ benon.

benscì Ⓔ it. bensì 6 1856 bensi (PollamV, VivaSagraMoena1856-2008:262)
grd. bënscì fas. benscì bra. benscì amp. bensì
congiunz.
1 con valore avversativo, tuttavia, per altro e, più marcato, però, invece, anzi (contrapposto a una negazione precedente) (grd., amp.) Ⓘ bensì Ⓓ sondern, hingegen ◇ a) No de jaghé l’or, bënscì la virtù te dei cunsëi No de s̄aghé l’òr, bëŋsì la virtù të dè jë cuŋsëi PerathonerJA, Nseniamënt1865*:1 (grd.); b) Ma proprio de chestes / Ades no in vien pì; / Ma bensì de forestes / Che aré sentù a dì. Ma proprio de chestes / Adés no in vien pí; / Ma bensí de forestes / Che avaré sentú a dí. Anonim, Monumento1873:3 (amp.)
2 con valore affermativo, di solito in incisi, sì certo, certamente (grd., fas.) Ⓘ bensì Ⓓ gewiss ◇ a) Viva de Ciavaleis l decan / Benscì de ment / Trop potent / Ma de statura no giusta gran Viva de Ciavaleis l Decan / Bensi de mente / Trop potente / Ma de statura no giusta gran PollamV, VivaSagraMoena1856-2008:262 (bra.).

benscì (fas., bra.) ↦ benscì.

bënscì (grd.) ↦ benscì.

bensì (amp.) ↦ benscì.

bënunì (grd.) ↦ benvegnù.

benvegnù Ⓔ comp. di ben + vegnù (EWD 2, 263) 6 1833 bëiǹ vegnüda f. (DeRüM, OnurReverì1833-1995:234)
gad. bëgngnü, bëgnignü † Badia bëgngnü grd. bënunì fas. benvegnù fod. benvegnù MdR bëinvegnü, bëiningnü
agg. Ⓜ benvegnus, benvegnuda, benvegnudes
si usa come formula di saluto che si rivolge a chi arriva (gad. P/P 1966; V/P 1998, fas. R 1914/99; DILF 2013, fod. T 1934; Pe 1973; P/M 1985; Pz 1989; Ms 2005, MdR) Ⓘ benvenuto Ⓓ willkommen ◇ a) Parimënter, mia cara amica! Bëinvegnüda! An à da inré le plajëi de ves odëi. Parimëntr, mia cara amica! Bëiǹ vegnüda! Aǹ ha da inré le plaŝëi de ves odëi. DeRüM, OnurReverì1833-1995:234 (MdR); b) Pervia de chëst fòvel a Roma delunch bëiningnü, e finamai pro cerć Cardinai. Per via de quëst fòvel a Roma delung bëiǹ ingnü, e finamai prò ćertg Cardinai. DeRüM, PelegrinRoma1833-1995:275 (MdR); c) Sideste bëgngnü, cara creatöra, vero retrat de to pere Siiste bengn’ ingnū, cara creatura, vero r’tratt d’to pere DeclaraJM, SantaGenofefa1878:100 (Badia).

benvegnù (fas., fod.) ↦ benvegnù.

Bepe (fod.) ↦ Bepo.

Bepo 6 1873 Beppe (Anonim, ManageriaComunal1873-1973:28)
fod. Bepo, Bepe col. Bepo amp. Bepe
antrop.
(fod. Pz 1989; Ms 2005, amp. C 1986) Ⓘ Giuseppe Ⓓ Josef ◇ a) Presto Bepe da ra scora / Bete in moto el canpanon Presto Beppe da ra scòra / Bete in mòto el campanòn Anonim, ManageriaComunal1873-1973:28 (amp.).

Bepo (fod., col.) ↦ Bepo.

bèra (fas.) ↦ bara.

berba1 Ⓔ BARBA (EWD 1, 272; http://www.atilf.fr/DERom/entree/’barba1) 6 1763 berba ‘barba’ (Bartolomei1763-1976:70)
gad. berba mar. berba Badia berba grd. berba fas. bèrba caz. bèrba bra. barba moe. barba fod. berba col. barba amp. barba LD berba
s.f. Ⓜ berbes
insieme dei peli che spuntano sulle guance, sul mento e su parte della gola dell’uomo (gad. B 1763; A