Page:Vocabolardlladinleterar.pdf/1025

From Wikisource
Jump to navigation Jump to search
This page has not been proofread.


terz
990


C 1986; DLS 2002, LD DLS 2002) Ⓘ terzo Ⓓ dritter ◇ a) V’adore pra chësta terza Stazion, mi redentor! V’adore pra chasta terza Stazion, mi redentor! RungaudieP, LaStacions1813-1878:89 (grd.); b) L terzo l’era Michele, chel balbon, / De Recin e no de Janon / Perché l’à dat na balbonada, / Che m’é cognù dar na gran grignada. L terzo l era Mikele, kel balbong, / De Rečing e no de ’Sanóng / Perké l ha dat na balbonada, / Ke m’he kognù dar na gran grignada. BrunelG, MusciatSalin1845:4 (bra.); c) Canche l’é stat l terz dì, i se à metù per strèda e i è jic. Kan ke l e stat l terʒ dì, i se à metù per streda e i è ʒ̉ič. BrunelG, Cianbolpin1866:20 (caz.); d) Un ouzelato, burto cuco / Vedo el terzo a conparì Un’ auzelatto, burto cuco / Vedo el terzo a comparì Anonim, ManageriaComunal1873-1973:33 (amp.); e) Impó él gnü vi indô le terz de Impō elle gnu vì indō ‘l terzo dè DeclaraJM, SantaGenofefa1878:75 (Badia).

terz (gad., mar., caz., fod., LD) ↦ terz.

terzo (gad.) ↦ terz.

tes (col.) ↦ teis.

tesor (grd., fas.) ↦ tesour.

tesoro (amp.) ↦ tesour.

tesour Ⓔ it. tesoro 6 1878 tesoro (DeclaraJM, SantaGenofefa1878:24)
gad. tesur Badia tesur grd. tesor, tejor fas. tesor bra. tejoro fod. tejoro amp. tesoro LD tesour
s.m. Ⓜ tesours
1 ingente quantità di denaro, oro, pietre e altri oggetti preziosi (gad. A 1879; DLS 2002, grd. A 1879; F 2002; DLS 2002, fas. A 1879; R 1914/99; Mz 1976; DLS 2002; DILF 2013, fod. A 1879; DLS 2002; Ms 2005, amp. A 1879; DLS 2002, LD DLS 2002) Ⓘ tesoro Ⓓ Schatz ◇ a) Rincúrela sciöche n gran tesur, tëgnela da düc ascognüda, y unicamënter en man a mi om i la consegnaraste a so ritorno. Rincurla sceoucche ‘ng grang tesoro, tengn’la da duttg’ ascognuda, e unicament’r im mang a mi om ila consignaraste a so ritorno. DeclaraJM, SantaGenofefa1878:24 (Badia)
2 persona o cosa ritenuta di gran pregio dal punto di vista morale (gad.) Ⓘ tesoro Ⓓ Schatz ◇ b) La fede cristiana / Chiló éra via, y no la lotrana; / Le plü gran tesur de nos püri Ladins / Y de döt le Tirol infin ai confins La fede cristiana / Chiló ella viva, e no la lottrana; / L’plö grang tesoro de nos püri Ladings / E de dütt l’Tirol infing ai confings PescostaC, MëssaPescosta1879:5 (Badia).

tesour (LD) ↦ tesour.

tessech (fas.) ↦ tuesse.

testa Ⓔ it. testa ‹  TESTA (EWD 7, 74) 6 1828 testa (PlonerM, VedlMut1828-1997:345)
gad. testa grd. testa fas. testa fod. testa col. testa amp. testa
s.f. Ⓜ testes
1 estremità superiore del corpo umano (grd. Ma 1953, fod. T 1934; Pe 1973; P/M 1985; Pz 1989; DLS 2002; Ms 2005, amp. Q/K/F 1988; C 1986) Ⓘ testa Ⓓ Kopf ◇ a) I s’aea betù in testa sta famosa Trinità, / Un Finazzer, un Trebo e un Zesta, / de concore a piovan ca I s’avea betù in testa / ’sta famosa Trinità, / Un Finazzer, un Trebo e un Zesta, / de concore a Piovan cà DegasperF, CodaBadiote1860-2013:472 (amp.); b) no me soutelo el pensier inze ra testa / de śì a donià? no me sòutelo el pensier inže ra testa / de zi a donià? DegasperF, TenpeAdes1862-1974:472 (amp.)
2 pegg. estremità superiore del corpo umano (spregiativo) (gad. A 1879; Ma 1950, grd. A 1879; L 1933, fas. A 1879, fod. A 1879, amp. A 1879) Ⓘ testa Ⓓ Kopf ◇ a) Ie lascësse inant la testa, / Che me tò na tel’ rie pesta Jê lassês in’and la testa, / Chê me tò, n’a tel’ riè pèsta PlonerM, VedlMut1828-1997:345 (grd.); b) Ncuei de Vosta festa, / Sciaudonse drët la testa. / Stajon aliegramënt, / Potztausend sapramënt! Nkuei de Vosta festa, / Shaudonse drët la testa. / Staſhon aliegramënt, / Potztausend sapramënt! PlonerM, CuraziansBula1828-1915:65 (grd.).

testa (gad., grd., fas., fod., col., amp.) ↦ testa.

testemonié Ⓔ it. testimoniare (EWD 7, 76) 6 1845 testimoniàr (BrunelG, MusciatSalin1845:4)
gad. testemonié Badia testimonié grd. testemunië fas. testimonièr bra. testimoniar fod. testimonié amp. testimognà LD testemonié
v.tr. Ⓜ testemonieia
fare testimonianza, attestare o affermare come testimone, per propria diretta conoscenza (gad. A 1879; Ma 1950; DLS 2002, grd. A 1879; F 2002; DLS 2002, fas. A 1879; R 1914/99; DLS 2002; DILF 2013, fod. A 1879; DLS 2002; Ms 2005, amp. A 1879; DLS 2002, LD DLS 2002) Ⓘ testimoniare Ⓓ bezeugen ◇ a) I era a mi creer cinch o sie, / Chi che l’era no ve l die; / Perché no posse testimoniar, / É mior tor sù a magnar. I era a mi krëer čink o sie, / Ki ke l era no vel die; / Perkè no pose testimoniàr, / E miór tor su a magnár. BrunelG, MusciatSalin1845:4 (bra.).

testemonié (gad., LD) ↦ testemonié.

testemunië (grd.) ↦ testemonié.

testimognà (amp.) ↦ testemonié.

testimoniar (bra.) ↦ testemonié.

testimonié (Badia, fod.) ↦ testemonié.

testimonièr (fas.) ↦ testemonié.

teston Ⓔ deriv. di testa (EWD 7, 74) 6 1873 testón (Anonim, ManageriaComunal1873-1973:34)
fas. teston fod. teston amp. teston
agg. Ⓜ testons, testona, testones
cocciuto, eccessivamente ostinato, che persiste nelle decisioni prese, giuste o sbagliate che siano (fas. DA 1973; Mz 1976; DILF 2013, fod. Pz 1989, amp.) Ⓘ testardo, cocciuto Ⓓ dickköpfig, starrköpfig ◇ a) Un cian de bela raza / Che da turco el porta el gnon / ‘L à el pelo longo; ‘l é da caza / Molto cuesto ma teston. Un ciàn de bella razza / Che da turco el porta el gnόn / L’à el pelo longo; le da caza / Molto questo ma testόn. Anonim, ManageriaComunal1873-1973:34 (amp.).

teston (fas., fod., amp.) ↦ teston.

tesur (gad., Badia) ↦ tesour.

tet Ⓔ TĒCTUM (EWD 7, 77) 6 1763 toet ‘tectum’ (Bartolomei1763-1976:103)
gad. tët mar. tët Badia tët grd. tët fas. tet fod. tët LD tet
s.m. Ⓜ tec
struttura che copre un edificio e poggia sui muri perimetrali (gad. A 1879; A 1895; G 1923; Ma 1950; P/P 1966; V/P 1998; DLS 2002, grd. A 1879; G 1879; G 1923; L 1933; Ma 1953; F 2002; DLS 2002, fas. A 1879; R 1914/99; G 1923; Mz 1976; DLS 2002; DILF 2013, fod. A 1879; G 1923; T 1934; Pe 1973; P/M 1985; DLS 2002; Ms 2005, LD DLS 2002) Ⓘ tetto Ⓓ Dach ◇ a) Cula breies de biei gran pëc / Cunciovel bën i tëc. Kula brejes de biei gran pëc / Kunciovel bën i tëc. PlonerM, GratulazionMahlknecht1813-1915:63 (grd.); b) Finamai sö i lëgns ési arpizá ’cër tru, söles finestres, söi tëc dles ciases ’cër strada êl jënt Finmai sou i lengn’s ēſi arpizzà cear tru, soulles finestres, soui tettg d’les ciaſes cear strada ēle jent DeclaraJM, SantaGenofefa1878:105 (Badia); c) Sossungher y Boá y i pic de Ciampëi, / ciarede ma dërt, ne n’él pa vëi? / ch’ai porta le tët dl gran tëmpl de Dî Sossungr e Boà e i pits de Tgiampái, / Tgiarède ma dart, ne n’elle pa váj? / ch’ai porta l’tátt del grang tempio de Díe PescostaC, MëssaPescosta1879:4 (Badia) ☟ cuert.

tet (fas., LD) ↦ tet.

tët (gad., mar., Badia, grd., fod.) ↦ tet.

teta Ⓔ TITTA (EWD 7, 78) 6 1763 taeta ‘mamilla’ (Bartolomei1763-1976:102)
gad. tëta Badia tëta grd. tëta fas. teta fod. tëta amp. teta LD teta
s.f. Ⓜ tetes
sporgenza cilindrica o conica all’apice della mammella, in cui sboccano i dotti galattofori (gad. B