Page:Irische Texte 1.djvu/363

From Wikisource
Jump to navigation Jump to search
This page has not been proofread.
341

Acc; ist immer gesetzt, toenn der Relativsatz dem Hauptsätze voran- geht; folgt er nach, so kann es fehlen, tvenn ein bestimmtes Bezugsnomen da ist {z. B. iu fer chuicci ataglä- (lastdr CC. 5 LU.). — a n-atbered Lci^J^ a n-adcobrai TE. 10 Eg.; a n-as"beri SC. 19; i n-atconnarc SC. 11, 8; a n-dorigenai Hy. 5, 23; 37; 41 ; G7; 81 : TE. 14 LU.-. FB. 6; a n-doronad Lg. lOj SC. 12; a n-de- chuid Lg. 15j a n-dotesta SC. 13; a n-dodoraid FB. 89. — an rop inmainib L(j. 18,_.g; an ro bo dech FB. 54; iu rop ailliu Lg 18, 5. — a testa Sc3I. 6; TE. 11 LU.; a loing F5. 11; 21; 46; 48: 52; 74. — a fil FB. 58. — Einem Compositum infigirt: rod n-ucad {Comp, do-ucad, tucad) FB. 78; dia n-aithiget {Comp. do-aithiget, taitbiget) SC. 31, 1; con- tuiled p. 130, 3 (cotlaimV Vielleicht hinter der Negation na: ni na teit do menma-su Seil/. 3, s. — 3[it der Verhalpartilcel no zu na n- oder no n- zusammengezogen: na tabrad Seil/. 1; na fil FB. 58; ani no m-bera FB. 58. — Mit der Verbal- partikel ro n- zusammengezogen: ro n-uicsetFJ5. 7; 42; 43; 44; conid samlaid rom-böi 44; cein ro m-böi FB. 79; trathro m-l)oi87. — hinter in tan: in tan m-bätar SC. 17. — a n- als Conjunction gebraucht: a m-bätar als sie ivaren L(i_^, TE. 10 LU; SC. 3; 10; F^.'g^TäTm-bLii Lg. 9. — b) An Präpositionen ange- fügt, ara n- : ara n-derna do maith für das, ivas sie Gutes getlian hatte TE. 14 Eg.; di? Conj. ara n- nt siehe besonders. — assa n- : asa n- dena baig Gl. zu Hy. 6, is; asa tudchad aus dem du gelzommen bist SC. 13. — ca m-bia FA. 30 LBr. für oca m-bia. — cossa n- : cosa tuced FB. 58; cusa rancaibair 73; coso- ränic FA. 21 LU. für cosa-ro-anic. — dia n-, von do, bezeichnet das Baiivverhältniss: mairg dia m-ba FA. 30; dianid cui est FA. 14; 34; dia n-at cui sunt FB. 9; diant eslinn SP. IV 1 für dia n-ata; cia dia m-bo cbeli FB. 39; 40; dia n-dutboig SP. V s; dia lenai SC. 43; dia ro faillsigtheä FA. 2; diar bo TE. 1 Eg.; FA. 23; dia tibertis SC. 21; 22; FB. 90; dia fognad Hy. 2, 6. Hierher wohl auf^h co tisad donturus dia n-dechaid bis er von der Expedition zurüclckommen tvürde, auf die er gegangen war FB. 79. — dia n-, von de, de quo, ex quo, propter quem (dia n- Conj. tvenn siehe besonders): dia n-erbalt Lg. I Ji 32 -1 cid dia m-böi 7voher kam, weshalb war l^uAi TE. 10 LU.; SC. 32 ; FB. 38 ; cid dia rabi FB. 56; cid dia ta ScM. 10; cid dia tud- chaibair FB. 66; 93; dia n-dechm'cZ ScM. 22, 7; be dia m-biat Zj/. 4^ 8j dia m-bä lan SC. 15; dia n-gair {von denen her ah singen) SC. 33, le; dia n-ebrad dalier gesagt wird p. 132, 19. — forsa n- : forsa m-betis auf welchem icäreti Lg. 7; forsa rabi p. 131, 3. — frissa n-: fris m-biat gegen iuelche sein iverden i^, 4j„i8;. fris m-be^ crechta an clem Wunden wären SC. 29, 7; frisa j samailte SC. 17: fris m-berad J^3_; ] fris m-ben FB. 51. — darsi n-dentar I Gl zu Hy. 6, 4 [S. drochet). — 1 imma n- (ma n-), bisweilen mit Länge- zeichen: immon-iadainn den schliesst SP. Vi; ani imo m-betbe FB. 61 ; immä tuUatär FB. 56; immä tud- ! chatar 75; 89; imma tu 93; ani mä tudchatar 76: imma curaid cossenait Lg. 4, ig^. — lassa n-: lasma (für lasa m-ba'i Sc3I. 21, 3; las tudchad SC. 16; las tänac 20. — ina m-bi FA. 30, Praep. in und Pron. rel., anstatt des gewöhnlichen i m-bi. — ö n- {entstanden aus ö-f a n-): n-ainmnigther FB. 75; tudchad SC. 16; 20. — rissa n-, jüngere Form für frissa n-: rissin- apur zu dem gesagt wird = welches heisst TE. 18 Eg. ; risnid SC. 45, 23; ris tatin SC. 33, 18.

9.a, an-, spätere Form der Präpo- sition i, i n-; a n-dün TE. 8 Eg.; a m-bronnaib p. 19, 38 ; asna amsib sin Lg. 12. _

10. a, ass Praep. cum Dat. aus; lat. e, ex 2^. 633. — ass nur in Verbindung mit dem Artikel oder Pronominibus ; mit dem Artikel: asin