Page:Alteutonik, 1915.pdf/37

From Wikisource
Jump to navigation Jump to search
This page has been proofread.
– 31 –

kan kein sprake worda internazionik.  kein regiru wil zwinga di farmero (bauero) n arbeitero kinda to lerna 1 fremd weltosprake, wilk si bedyrfe nit.  di shulekinda is sonst overbyrdn.  nit 1 mensh in 10,000 erwarte to worda 1 deplomat, införer (importör), utförer (exportör), odr to reisa in fremde landa.  oversetzera n dolmetshea is file n bilike.  e gewonlike folk brauke gar nit 1 fremd, heimatlös sprake.  1 fremd sprake is nur 1 frage fyr 1 klein n reik klase.  lase si lerna it, wen si wil.  1 fremd latinik sprake wil nit helpa e arme weiba n shulekinda in wiro eigene teutonike landa to erhalta 1 mer einfak regelmasik n leikt lernbar sprake.  1 regelmasik, gud, grot alteutonik, wen införn, als e tokunftike nazzionike sprake so wel als e rassesprake, is wert 100 mal mer als 1 fremd latinik zunge (linquo), als esperanto n i'do.

lase di latinike folka fereinika sik mang sik selv.  universal (panroman) is se'r gut fyr di romanera.  abr it wiln is 1 shande fyr di teutonera to annemia 1 romanik sprake.  it is di mer nidrike folka wer nakame di mer hoke folka.  di teutonera hav, nak e leste bereknu, ov prof. dr. lenker, ovr 342 einjona (milliona) sprekera; rusik 160 einjona n romanik nur 159 einjona; kinaik selv 336 einjona.

teutonik is also e mest grote sprakeshatz in e welt, n dok sol di arme(, unshuldike teutonera lasa sik overreita fon latinike rom!  lase di romanike folka fereinika sik mang sik selv, wen si kan.  si hav eselve rekt als wir.  wir kan mer spät hen leikt lerna sio (ihre( einfake n regelmasike, panromanike zunge (linqua), n si kan lerna leikt wiro alteutonik.

ale di mer uplarn leuta soln erwerba 1 gud fremd sprake, wegn fergleiku n alseitikei.  di teutonera n romanera kan helpa ein andr, om to ferhindra "english" to worda e weltosprake.

wil ferdranga e modersprake.

won ale regirua soln wirklik zwinga ale sine folkoshula to lerna, to spreka, shreiba n singa e einfake,