Spän in Lasam

From Wikisource
Jump to navigation Jump to search

Sog Ateneo Caracense e Zenod Volapükik Späna idesidomöv vobadön in Lasam münchenik; ab volapükel nonik Spänik kanöl läsön in lasam, al pladalön neti obsik, sog bitopom mobis soga penädo in fom suköl.


NOGANAM.


Zesüdos ya noganön kopanömi valemik volapüka e stitön kademi bevünetik.

Kadem at pabisiedomöd e padilekomöd fa datuval Schleyer, jü deil oma.

Nilü om lödomsöd sekretel valemik e konsälels tel pavälöl fa koblodels valik.

Konsälels e kademels, kels obinoms nemödik, lönomsöd dinamafiko glupes netavik e calik volapükelas tala, e panemomsöd me väl glupa alik.

Veütos levemo nitedön govamis dat bönoms-la e yüfoms-la pakami volapüka.

Püb bukas, gasedas e l. volapükik binomöd libik, ab Kadem xamomöd omis kuladiko e maniföfomöd cedi tefü oms in gased löpöfik.

Votam alik glamata u vödasbuka paxamomöd e padalomöd fa Kadem.

Kadem pübomöd glamati palisälöl e vödasbuki licinavik (etymologisch) e möpükelik.


VOTAMS GLAMATA E VÖDASBUKA.


Zenod Volapükik Späna milagom e lestimom datuvi söla Schleyer, ab klödom pötik e zesüdik dejafön sesumis e fikulis anik, al givön omi nomomafi e balikugi.


  1. If konsefon vökädis ä, ö, ü (Logonös 19), penonöd omis äsliko penobs omis is: ä, ö, ü.
  2. Konsonat ، padejafomöd e papladalomöd fa h.
  3. Pötos e binos tikavik negebön löliko r.
  4. Nems pösodas e zifas paipenomsöd ko lotogaf lönik omas.
  5. Nems ofik läd, vom, vomül e l. papladalomsöd fa of-söl, of-man, of-vomül e l.
  6. Pos pläpods sukomöd egelo kimfal, negelo kimifal.
  7. Subsats pakopladöl pailicinomsöd de kimafal banuma, sagöl, as sam: disapen, donagol, kiladel, klinalöf, löpakap, löpatidel, luladel, polabed, pölaklod, vödabuk, votaspanön, e l.
  8. Ladyeks binomsöd egelo nevotlik, kludo foms kiof, kios padejafomsöd.
  9. Finam ik palovepolomöd egelo fa ladyek, öl fa ladyekabid.
  10. Pönop pösoda telid banuma aibinomöd ol, plunuma ols, olas, oles, olis, e l.
  11. Pätüp malomöd latino amabam (flent. j'aimais, sp. amaba); petüp malomöd latino amavi (flent. j'aimai, j'ai aimé, sp. amé, he amado); pitüp malomöd latino amaveram (fl. j'avais aimé, quand j'eus aimé; sp. había amado, hube amado). Ibo fetan fomas j'aimai, j'ai aimé, me kels palovepoloms amavi, binoms sümikum ka foms flentik aimai, aimais (sp. amé, amaba), kels mütoms nu palovepolön fa pätüp älöfob.
  12. Paitüp panemomöd dulafom, no aorist.
  13. Mal sufafoma binomöd pl, ibo vöds mödik pabeginöl fa p jinoms sufafomik. Vöds pabeginöl fa pl, kels binoms nemödikum, popladaloms nefikulo.
  14. Ladvelibs valik pafinomsöd in o; kludo sagonöd, boso, ido, iso, kiopo, kitimo, limödiko, luo, nogo, noso', nuo, ofeno, pluo, poso, sio, suno, tano, tio, tuo, uso, yao, zuo e l.
  15. Pläpods valik pafinomsöd in u (logonös 19 e 22): alu, bifu, deu, disu, du, fu, inu, ku, lau, mu, nenu, plu, pu, segu, sisu, su, tu, zu, e l.; detu, nedetu, kodu e l.
  16. Linteleks valik pafinomsöd in io (logonös 19 e 28): Godio!, liedio!, mofio!, vifio! e l.
  17. Bisilab alik ailabomöd malami lönik, cedöl das in püks mödik no labobs, al lovepolön bisilabis, nefikuli so gletik ka in deutapük, kela pelicinoms bisilabis volapükik. As sam:
    bo... (deut. Sicherlich): boblod (d. Swager); sagonöd bablod, de ba (deut. etwas)
    de... (deut. ab..., davon..., her..., weg...): deblinön=herbringen (fl. amener, sp. traer). Jafön=fl. créer, dejafön=abolir; bledön=fr. feuilleter, debledön=effeuiller. Benö! ab jöt e dejöt=fl. clôture; kefön, dekefön=brosser; deilön, dedeilön=mourir e l.
    du... (deut. wärend), as bisilab malom durch, dins vemo difik.
    ve... (d. lang) dünom al fomön veköm (d. Willkomm), keli pälovepolomöv gudikumo beköm.
    ................................................................................
    ................................................................................
    Kludo stabonöd kuladiko malami bisilabas valik.
  18. Posilab alik pagebomöd pöto e te pöto. As sam:
    .... äb, paigeböl plo pösods, no pötom in vöd filäb (Zündhölzchen), foetäb (Wildling), kiläb (Drilling), migäb (Mischling), e l., kels mütoms vedön filab, foetab, kilab, migab, e l.
    .... af (Tirnamenendung).
      Kludo sagonöd beraf (Bär), bivaf (Biber), caf (Käfer), cukaf (Esel), dogaf (Hund), dokaf (Ente), flibaf (Flò), fumaf (Ameise), golaf (Bók), jevaf (Pferd), jipaf (Schàkflók), jupaf (Hammel), kamaf (Kamèl), kaf (Kàzé), leinaf (Löwe), lepaf (Affe), lamaf (Lamm), levaf (Hàse), mamutaf (Mammut), mugaf (Maus), nelfanaf (Elefant), nudahonaf (Nashorn), pabaf (Schmeterling), puaf (Laus), raf (Rabe), rataf (Ratte), staf (Hirch), svinaf (Schwein), xoilaf, xolaf (Oxe), yaf (Eichhörnchen), zobaf (Zobel), e l., pla ber, biv, cäf, cuk, dog, dök, flib, fum, golad, jeval, jip, jüp, kamel, kat, lein, lep, liäm, liev, mamut, mug, nelfan, nudahon, pab, puf, rab, rat, stäg, svin, xoil, xol, yat, zob e l.
      E no sagonöd caf (Kessel), kaf (Kaffe), lestaf (Pfal), maf (Mas), plumaf (Übermas), naf (Schif), lunaf (Gondel), smaf (Laich), kel jinom nimafil, staf (Stab)........., sod cab, kat, lestab, mas, plumas, nal, lunal, smab, stafin......
    .... äf (Blumenendung)
      No sagonöd bäf (Bass), käf (List), läf (Rübe), stäf (Stab milit)......, bi no binoms flols, sod bag, kiat, lafep, stafen...
    .... än (Land)
      Kludo Deutän, Flentän, Glikän, Jveizän, Lostän, Nelijän, Heusän, Svedän, Talän e l.
    .... ap (Leibesteile).
      Sagonöd balibap (Bart), blotap (Brust), blutap (Blud), bomap (Knochen), cigap (Wange), finedap (Finger), futap (Fuss), gotap (Darm), helap (Har), kapünap (Scheitel), kienap (Knie), ladap (Herz), lamap (Arm), lap (Lippe), lilap (Or), linegap (Zunge), logap (Auge), liogap (Bein), loinabasinap (Nirenbeken), luegap (Lunge), mitap (Fleisch), mudap (Mund), namap (Hand), nap (Náken), poap, tutap (Zan)...., pla balib, blöt, blud, bom, cig, fined, fut, göt, hel, kapün, kien, lad, lam, lip, lil, lineg, log, lög, loinabasin, lueg, mit, mud, nam, näp, poöp, tut....
    .... av (Wissenschaft).
      Kludo sagonöd fusudav (Füsik), lagebav (Algebra), metafusav (Metafüsik), pasigav (Pasigrafie), statav (Statistik), stenogav (Stenographie), taledav (Geografie), e l., pla füsüd, lageb, metafüsig, pasigaf, statit, stenogafad, taled e l.
      E no sagonöd cav (Rachen), dibacav (Schlund), kav (Keller), vinakav (Weinkeller), käv (Kai) ...., sod cab, dibacab, kab, vinakab, kiab, ....
    .... ep (Endung für Pflanzen).
      Sagonöd fenulep (Fenchel), gologep (Eiche), jobep (Stande), lafep (Rübe), lutofep (Méltau), pinep (Lärche), rep (Rettisch), vilodep (Weide) e l., pla fenül, gölog, jöb, läf, lutöf, päin, räf, vilod, e l.
    .... il (Verkleinerungsendung).
      No sagonöd kludo skil (Geschicklichkeit), snil (Siegel).... sod skilial, snilab,...
    .... in (Endung für Stoffe).
      Sagonöd vinin (Essig) u vinazud pla vinig, e no sagonöd kofin (Sarg), pejin (Tauber), violin (Geige) e l., sod kofen, pejit, violil, e l.
    .... ip (Krankheitenendung).
      Kludo sagonöd gip (Gicht), fip (Fieber), reumip (Reumatismus), pla gig, fib, reum e l.
      Ab no sagonöd koip (Kopie), linkip (Wirt), litakip (Leuchter), snip (Schnippchen), vip (Bessen), tip (Spitze), netip (Stumpfheit)... sod koipab, linkipel, litakipel, snipam, svipab, tipab, netipab, ....
    .... it (Vogel).
      Sagonöd bodit (Vogel), faonit (Falke), feonit (Habicht), ganit (Gans), gilit (Adler), gilorit (Kontor), gokit (Hàn), pejit (Tauber), snepit (Schnépfe), sparit (Spargel), storit (Storch), svanit (Schwàn), e l. pla böd, faon, fäon, gan, gil, gilor, gok, pejin, snep, spar, stor, svan, e l.
      E no sagonöd hit (Hitze), kvit (Kwite), lit (Licht), lulit (Dammerung), lososit (Brátwurst), pit (Gewürze), skit (Leder), spit (Spirituose), statit (Statistik), stit (Anstalt) ...., ibo no binoms böds u bodits, sod hited, kituk, lited, lulited, losositab, pitin, skitab, spitin, statav, stiten.
    .... öf (Endung für Zustände).
      No sagonöd kludo kastöf (Katastrofe), lutöf (Méltau) e l. sod kastuf, lutofep e l.
    .... ön (Infinitivendung).
    Kludo no mütonöv sagön dön (Dung), fön (Ofen), gön (Gunst), hön (Horn), jön (Schönheit), nejön (Unschönheit), kön (Münze), lön (Eigentum), pön (Strafe), plön (Leiden), stön (Enthaltung), vön (Einmal)...., ibo vöds at, u uts pakosiadöl omas, jinomsöv velibs. Ab kanon sagön nefikuliko dion, fion, gion, hion, jion, nejion, kion, lion, pion, plion, stion, vion ... (Logonös 19 e 20).
    .... op (Endung der 5 Erdteile).
      No sagonöd kludo pönop (Fürwort), seitop (Lager), ibo olabobs täno taladilis nulik, sod ponek, seiten, e l.
    .... öp (Ortsendung).
      No sagonöd töp (Anstrengung), ni tutöp (Überanstrengung), ...., sod tiopam, tutiopam.....
    .... öv (Bedingungssäzen).
      No sagonöd, as sam, manöv (Manöver), sod manov e l.
    .... üd (Endung der vier Himmelsgegenden).
      Kludo no sagonöd lunulüd (Futter), nulüd (Narung), noelüd (Zeugniss), plasüd (Plastik), solüd (Dichte) .... sod lunulud, nulud, noelud, plasud, solud ....
    .... üf (Endung der musikalischen Töne).
      No sagonöd cinüf (Mechànik), magüf (Gàla), spadafolüf (Raumkwart), spadajölüf (Raumoktàf), zälajölüf (Féstoktav) e l., sod cinuf, maguf, spadafoluf, spadajioluf, zalajioluf...
    .... uk (Baumfrucht).
      Sikodo sagonöd apuk (Apfel), bunuk (Birne), celuk (Kirsche), katuk (Kastanie), luk (Traube), notuk (Nuss), plomuk (Pflaume), yelibuk (Oranschenfrucht) ...., pla apod, bün, cel, kätan, not, plöm, linyelib....
      E no sagonöd buk, bük, cuk, luk, lük e l.
    .... ul (Endung der 12 Monate).
      No sagonöd kludo foetul (Wildfang), sod foetub, e l.
    .... ün (Superlativendung).
      No sagonöd gün (Flinte), smagün (Pistole), kapün (Scheitel), lün (Brille), lelün (Lupe), plidiküno (Gefälligst), skin (Fell) e l., sod gunab, smagunab, kapünap, lium, lelium, plidolös, skunab e l.
    .... üp (Endung für Zeiteinheiten).
      Kludo no sagonöd moslüp, äsliko vödasbuk flentik, sod moslupam.
    .... üt (Fischendung).
      Sagonöd kludo larupüt (Aalraupe), losüt (Hummer), valudüt (Wabross) .... pla larüpaf, loset, valud ...
      E no sagonöd malüt (Messe), plüt (Höflichkeit), pötüt (Hunger), stüt (Anstalt), süt (Strasse), lusüt (Gasse) ...., ibo volapükel anik fitalöfel äkanomöv demanön atosi al fidön; sod sagonöd malut, plut, potut, stiuten, siuten, lusiuten, ....
    ................................................................................
    ................................................................................
  19. Vökäds ä, ö, ü binoms fikulik al sepükön, nekovenik al penön, e fägik al pökön. Kludo müton pladalön omis fa vokals a, o, u, in vöds valik kö atos binos mögik. Also müton sagön: baled, bat, bisa, blag, blob, blof, blot, blum, blun, bolad, bolot, boset, bosin, bul, bur, cad, cinuf, cod, com, cotif, cug, cud, cut, danud, delag, denub, desan, detub, diet, dismut, dokun, don, dud, duf, duferip, dulin, dup, dus, duv, fablud, fenul, fiag, flat, flok, foget, fogiv, folaspan, fomad, fosef, fostenud, fud, fuf, fusudav, galaxut, gap, gelut, glop, glot, glug, gluzin, go, godel, gologep, golud, got, guf, gumnad, gup, guv, hak, hat, homopat, hum, hut, jat, job, juf, jup, kab, kamel, kanud, kapul, klan, klod, klof, klul, klulukon, klum, kluzuf, kodot, kodut, kodiut, kofuk, kog, kokab, kokom, kom, komad, komod, konom, kosom, kov, kovex, krut, ku, kub, kug, kukon, kurad, la, ladyul, laltug, lasev, laten, lefud, leud, leul, lian, liat, liotal, lobin, lod, lojop, lomib, lomin, lomiob, liopakunel, lud, lued, luen, lug, lukiop, lumin, lunulud, luod, lur, luxam, macad, maguf, magug, malad, malut, maned, manov, mar, maraf, mased, matur, maxul, mazenal, mazul, metafusav, miad, migab, miganip, mok, mol, molad, molod, monak, mostiom, muk, mup, nagen, nan, nap, nokeb, noked, nugenel, nugil, nulud, oned, parad, plam, plapod, plofet, plok, plom, plop, plosen, plud, plut, poded, pofed, pofud, polig, polud, poluglot, pomet, ponip, ponop, posod, potek, potet, potit, potut, pozet, prazepel, publig, publug, puk, pupun, pustod, raf, rak, ran, rap, rob, rub, rud, run, sad, safin, salad, skat, skot, skud, skul, skun, smoton, snofip, sok, spadafoluf, spadajioluf, sparit, spor, stap, stenud, stomag, suen, supit, sutag, tadam, tag, tav, tempat, tenud, tiad, tinat, tlap, tlat, tob, tok, tolat, tot, tud, vad, vak, valanaf, valud, vap, vaxin, ventur, veut, viot, vod, vog, vokad, volad, vud, vupolel, vused, vuspad, xan, xud, xulogaf, yak, yob, zadel, zal, zam, zap, zasin, zesud, ziobap, zop, zot, zud, zulag, zum, zup, zut. Aolian, Atiopian, Bomian, Gronian, Lostian, Lusian, Pensulvian, Purenian, Rabian, Silefian, Surian, Tukian, Vurtian.
    ................................................................................
  20. Sukü votam at balikugik, velibs mütoms finön in on, e pönop nefümik on, kel paigebom nemödo, mütom vedön og.
  21. Tonabs kaladik tüpas velibik obinoms a, e, i, o, u, e patüp sufafoma obeginom fa plea (Logonös 13).
  22. Pläpods ofinoms in u.
  23. Posilabs üb, üg, üt, ovedoms ub, ug, ut.

  24. In vöds lemänik kanon nog vitön vökädis böladamik ä, ö, ü, pladalöl omis fa palvokals ia, io, iu, in kels sepükam binom vemo nefikulik, ibo vokal i binom fägikün al fomön palvokalis, e kobo binom pötik, ibo i malom leiko, e binom vemo jönik, kanöl givön volapúke bosi benetona, keli aigivom tälapüke. Kludo obinom balikugikün pladalön vödis vödasbuka bäk, bäl, bälat, bälun, bän, böb, böf, bög, bök, bönön, bük, büt,.... fa biak, bial, bialat, bialun, bian, biob, biof, biog,biok, bionon, biuk, biut....., kelis osepükom nefikuliküno men netas valik.
  25. Sukü votam at, plülüen ofinom in iun.
  26. Numavöds ovedoms: bal, tel, kil, fol, lul, mial, viel, jiol, ziul.
  27. Tonabs kaladik modas velibik obinoms iov, iod, ios, iol, pötöl das finam mögabida binom-la i iot pla -la, e das finam sat valik papenoms-la nilü stäm; as sam: tidoliov, tidoliod, tidolios, tidoliot, tidoliol, e l.
  28. Linteleks, pofinoms, in io (Logonös 16).

    Ko mobs at potobs vödasbuki vpik-spänik, in kel pemekobs votamis at valik.

  29. Kumams kosonatas paivitomsöd (Schleyer), pato in sepükam fikulik, as sam: dlat, dlen, gnob, jvadan, kvite.....
  30. Vöds siämaleigik no sibinomsöd in volapük. Kludo distinonöd kuladiko siämi vödas at, u dejafonöd nelönikumis. Sams: bälat=lufid, valik=said, nitlid=nütlid, jöt=dejöt, bukadukel=bukakipel, libik=livik, deilön=dedeilön=deülön, def=döf, lafamot=lumot=lümot, lüfatan=lüfatal=lüfatel, hekogafel=mödapenädel, odelo=modelo, tedadünan=tävöl=tedatävel, kilüdel=tusdel, balul=yanul=vendelabod=vendelafi, stenogaf=vifapenäd, lublod=boblod=lafablod, luyelibik=yeliblik,....
    ................................................................................
  31. Vödatopam aibinomöd glamatik! Zesüdos levemo.

Nemü sog Ateneo Caracense e Zenodaklub Volapükik Späna, nemü volapükels valik neta at, glidob, betikäliküno e ladliküno, datuveli lemäkabik, lasami valemik, e volapükelis valik tala!


Baladikiunio! piudio! liofio!


Guadalajara, velul 25, 1887.



DOKEL FERNÁNDEZ IPARRAGUIRRE.




Se Volapük: Gased bevünetik tedelik, nolik, literatik e gälodik 1887, Nüm: 7, Pads: 61-65.