Senätan: ‚Oskar Kausch‛

From Wikisource
Jump to navigation Jump to search

Pas bü brefüp nun ärivon obis, das söl: ‚Oskar Kausch‛, kel nog ün 1931 e 1932 ko nitedäl gretik äfredom dö dönulifikam Vpa e dö pub gaseda obsik, ya ideadom tü 1932 dekul 16 in bäldot gretik lifayelas 84.


Söl: ‚O. Kausch‛ pimotom tü 1848 mayul 13 in ‚Zeipau, Kreis Sagan‛ (Jlesän). Äbinom potasekretan in ‚Dresden‛ (Saxän), ven äprimom ad bejäfön Vpi. Us ün 1906 päpromuvom ad potasekretan löpik. Pos pänsionam oka älomädükom oki in ‚Reisicht, Kreis Goldberg-Hainau‛ (Jlesän), kö äjuitom takädi sio meritiki jü deadam oka.


‚Kausch‛ labom in Vpavol benorepüti vemo gretiki. Ai evobom leziliko pro demäds Vpa, ed ai elaidälom ad jelodön Vpi di ‚Schleyer‛ ta valemapükasits votik, bevü kels el ‚Esperanto‛.


Ädagetom ün febul yela: 1887 de ‚Schleyer‛ diplomi „vpa-tidela“, ün prilul yela ot uti „spodela vpa“, ün gustul yela: 1888 uti „löpitidela“, ed ün mayul yela: 1889 uti „plofeda“. Tü 1898 febul ‚Schleyer‛ älegivom ome demü meritabs omik tefü Vp. Volapükaköni smalik, e tü 1900 yanul 12 äcälom omi ad senätan ä kadämal Vpa.


Ün gustul yela: 1896 ‚Kausch‛ ävedom liman spodöl Vpakluba valemik Nedänik, ed ün dekul yela ot älüyumom ad Vpaklub valemik di ‚Konstanz‛.


Pluna ‚Kausch‛ espikädom in ‚Dresden‛, bevü votikos, samo tü 1903 novul 7 dinädü yeged dö el ‚Esperanto‛ in bal gasedas di ‚Berliin‛. Yegeds mödik de om dö Vp. epubons in gasedes difik. El „Volapükabled lezenodik“ gretik elasumon de om yegedis ömik, äs: „Kapit neveladas dö dinäds vpa“, „Stäms vödeutik in Volapük“, „Lägleipams ta Volapük“, . . .


Penädils ömik pädabükons fa om. Mödikünis atas äbükom me namabükapedöm oka, ed ägebidükom tä suäms pülik bukilis at. Somo äpubons de om bevü votiks: „Rosäfs foetik ela Saphir“, toumils 3, „El buk kanidas ela Heine“, toumils 2, „Kanids ela Mirza-Jafi“, „Cid ela Herder“, „Leben und Lieben der Frauen von Chemisson“, „Konlead kanidas klerik“, „Cinän e Cinänans ela Tscheng-ki-Tong“, „Lekoned ziporüta ela Saphir“, „Jenabuk romik“, „Die Literatur der Weltsprache“, „Lised Volapükanas tala“. Lebuk lätik at ninädon ladetis 2800 Volapükanas.


Soäsä klülädos se löpikos, Vpamuf eperon dub deadam oma komipani lezilik ä nenfeniki. Nem omik ai olabon stimapladi in jenav Volapüka.


REDAK.



Se Volapükagased pro Nedänapükans 1935, Nüm: 1, Pad: 6.