Page:Progreso - 3a yaro.pdf/101

From Wikisource
Jump to navigation Jump to search
This page has been proofread.
71
LINGUALA QUESTIONI

Apog-ilo, apog-trabo D. Strebe ; E. strut ; F. jambe de force, contrefiche, étai, épontille ; I. puntello ; S. puntal, tornapunta.

Apostil-o [FIS] D. empfehlender Beisatz ; E. marginal note (to urge or back a petition) ; F. apostille ; I. postilla ; S. apostilla. — Apostil-izar D. durch einen Zusatz empfehlen ; E. to annotate, to back (a petition) ; F. apostiller ; I. postillare ; S. apostillar.

Apuntar [DEFIS] D. richten, pointieren ; E. point, direct, level (a fire-arm) ; F. braquer, pointer (une arme à feu, une lunette) ; I. appuntare, porre in mira ; S. apuntar, asestar. — On vidas, ke omna lingui uzas vorto kontenanta la radiko punt. Pro ke ni ne povas logike derivar ta verbo de punto, ni devas adoptar la radiko I. S., qua eskartas minime de la vorti D. E. F. e permisas formacar nedependanta familyo. — Apunto D. Richten ; E. pointing (fire-arm) ; F. pointage, pointé ; I. puntamento ; S. apunte. — Apuntisto D. Stückrichter ; E. gunner ; F. pointeur ; I. puntatore ; S. puntador. — Apuntilo D. Visier-Korn ; E. sight (on rifle) ; F. mire ; I. mira ; S. mira. — Se on aceptus apuntilo en ta senco, on povus prenar skalo (vizo-skalo) por D. Aufsatz ; E. tangent, scale ; F. hausse ; I. alzo ; S. alza. — On savas, ke la radiko mir esas ja okupata.

Arkabuzo [DEFIS] D. (Hacken-) Büchse ; E. arquebuse ; F. arquebuse ; I. archibu-gio, ‑so ; S. arcabuz. — N. B. : arkabuz-ulo esos la soldato provizita per arkabuzo ; arkabuzisto, la mestieristo qua fabrikas o vendas arkabuzi. On devus konseque emendar fusilisto en fusilulo, e supresar musketisto apud musketulo, se on ne preferas substitucar ‑er ad ‑ul en omna ta vorti (v. No 25, p. 21).

Aruspico [EFIS] D. Opferschauer ; E. haruspex, soothsayer ; F. aruspice ; I. aruspice ; S. aruspice.

Aspirar D. saugen ; E. suck (pump), draw (chimney) ; F. aspirer ; I. aspirare ; S. aspirar. — Teknikal senco, qua esas internaciona. — Aspir-o, ‑ado D. Zug (der Feuerung) ; E. suction, draught ; F. tirage (du feu) ; I. tiraggio ; S. tiro.

Asterio [EFIS] D. Katzenauge, Seestern ; E. asterias, starfish ; F. astérie, étoile de mer ; I. asteria ; S. asteria.

Astragalo [EFIS] D. Reif, Ring ; E. astragalus ; F. astragale ; I. S. astragalo. — Arkitektural termino.

Atlanto [DEFIS] D. Atlas (pl. Atlanten) ; E. atlas (pl. atlantes) ; F. atlante ; I. atlante, telamone ; S. atlante. — Def. : virala figuro, qua servas quale suportilo (kp. kariatido).

Austro [DEFIS] D. Südwind ; E. south wind ; F. auster, autan, vent du sud ; I. austro, noto ; S. austro. — Austr-ala D. südlich, austral ; E. austral ; F. austral (du sud) ; I. australe ; S. austral. Ica radiko semblas utila, unesme, por tradukar ula antiqua o poeziala texti, en qui on parolas pri la vento L. auster ; duesme e precipue, por furnisar l’adjektivo austral, tre internaciona, qua semblas necesa en geografio. To esas la radiko di Australio.