Page:Hærramek ja bæsstamek Jesus Kristus ođđa Testament.pdf/219

From Wikisource
Jump to navigation Jump to search
This page has been proofread.
9. Kap.
211
Evangelium.

sust olbmu bardne hæppan, go su, ja ačes, ja basse engeli hærvasvuođa sist son boatta.

27 Mutto duođai mon digjidi cælkam: mutto­mak læk sin gaskast, guđek dast čuǯǯuk, guđek jabmem æi ollinge šadda muosatet, auddal go si Ibmel valddegodde oidnek.

28 Mutto dappatuvui lakka gavtse bæive dam sarne maŋŋel, atte lusas son valdi Petrus, ja Jo­hannes, ja Jakob, ja vare ala goarŋoi rokkadallat.

29 Ja go rokkadallamen læi, de nubbastuvui su muođoi habme; ja su biftasak vielggaden šadde ja baittemen.

30 Ja gæč, guoft olbmak saǥain læiga suin, guđek Moses ja Elias læiga,

31 guđek hærvasvuođa sist oidnujuvuiga, ja su vuolggem birra mailmest sarnoiga, maid son ollitæmen læi Jerusalem sist.

32 Mutto Petrusest ja su guimin lossis nak­karak legje, mutto go si morranegje, de si oidne su hærvasvuođa, ja daid guoft olbmaid, guđek su lut čuoǯoiga.

33 Ja dappatuvui, go soi manaiga su lut, de celki Petrus Jesusi: oapatægje! dast buorre læ migjidi orrot, ja golm goađe mi dakkat aiggop, dunji ovt, ja Mosesi ovt, ja Eliasi ovt, i daddeke diettam son, maid son celki.

34 Mutto go son dam celki, de bođi balv, ja suoivanasti sin, mutto si suorgganegje, go si balva sisa botte.

35 Ja jedn bođi balvast, mi celki: dat muo bardne læ, dat rakis, gullat su!