Page:Irische Texte 1.djvu/548

From Wikisource
Jump to navigation Jump to search
This page has not been proofread.
érge
érlam
526

Gen. denma maith ocus ergairi hnilc (las Gilt zu thim und sich zu hüten vor dem Bösen Ml. So«!, is Gl. zu hoc exortationis genus; ibid. 35c, n.

érge Aufstehen, Inf. zu ^rigim, eirgim; eirge surrectio Z'^. 870. — Sfj. Nom. erge scö SC. 45, 23; Gen. CO trath erghi bis zur Zeit des Auf Stehens TE. 12 Eg.; Acc. la eirgi süas FB. 25.

1. örgua Gl. SU ergnaid LU. Amra Cap. VII, 1.

2. erg-na Weisheit, Klugheit? „eargna Icnoivledge" O'B. — Dat. oder Acc. ar aliud ocus ergna ocus aurlabra FB. 19.

ergnaid weise, klug. — Sg. Nom. ergnäid sui LHy. Amra 91, Gl. i. is ergnaid in sui; is im ingen ercnid TE. 9, 10.

er-gorim ich erhitze. — Praes. Sg. 3 ergorid . . ocus loscid FA. 17 {„it bakes . . and hurns . .").

eric F. Busse, Wergeid; eiricc vindicta Z^. 249. — Sg. Nom. lan eraic a athar do thabairt dö CCn. 7; doratad eric a athar claind Morua do Find ibid. 8; Gen. fis na herce „a Icnowledge ofthe eric-fme" Sench. M. III ]). 94, 4; Acc. foremdid breth ocus eric ar met in t-saraigthe ,,he was unable [to award) judgment and mulct becau.se ofthe greatness of the outrage" Fei. p. LXXXVII 34.

erigim, ergim, eirg-im I ich erhebe mich, stehe auf, für ess-rigim. — Praes. Sg. 3 cotn-erig cach dib diaraili FB'. 74; PI. 3 co n-erget FB. 21. — Imperat. Sg. 2 erig SC. 30, 1; 12; eirig TE. 10, i'; eirgg uaim hebe dich von mir Lg. 9j eirg ön muicc ScM. IG; eirg ass geh fort SC. 35; airg ass . . cosin magin i n-deochad-sa issin uisce TBF. p. 150, 5; airg-siu dia guidi dam-sa mache dich auf sie für mich zu bitten La. 12 : 3 erged do ara-so süas {dann) soll dein Wagenlenker aufstehen FB. 9; PI. 2 eircid . . cussin fer macht euch auf zu dem Manne FB. 33; 6G; 75; eircid.. do thig m'aiti-seaF£.66.— T-praet. Sg. 3 conom erracht iunossa so dass ich. jetzt aufgestanden bin TE. 12 LU. {für ess-ro-racht — Vgl. atraig, atracht, affraig.

er-imim I suscipio, recipio. — Praes. Conj. Sg. 3 are n-airema ut suscipiat Cam. {Z'^. 868). — Part. PI. Dat. honaib selib eritib Gl. zu sputaminibus suscepitis Tur. Gl. 91. — Inf. aritiu, airitiu re'ceptio ZI 264.

eriuiin N Fahrt, Fahren, vgl. reimm; eirim riding O'Don. Suppl. — Sg. Gen. di li'ias ind erma FB. 43; Dat. lotär for erim ibid.-^ taidled-som beös iu tan na {für no) theiged for a erim secci „ivhenever he tvent driving pasther" Bev. Celt. III p>. 176.

eris = Zai. heresia, vgl. here- tecda. — Sg. Acc. fir legiud prid- chait eris dte Ketzerei lehren FA. 27.

er-labra Reden, Bede, s. aur- labra. — Scj. Nom,. doratad erlabra do Zachar Lat. Hy. IX Pref ; Gen. ar a heölcha ocus ar ebas a erlabra LHy. fo 'd^ {„for the goodness of his eloquence"); Dat. briathar De dorn erlabrai Hy. 7, 31 {„God's ivord to speak for nie"):, is bes.. isind libur sa briathra na salm anall do erlabrai änd Ml. 26^, g; ar mo erlapra p. 142, 7; Acc. do- bered forminde for a erlabrai SC. 5.

er-lam bereit, fertig, s. aur- lam. — Sg. Nom. ba herlam ic tuaslucad cest SMart. 43; is am erlum-sa dö-sin ich bin bereit dazu Three Hom. p. 26, 14; 17; cor iar- faig in ba herlam in essair ibid. p. 120, 18; ocus a immun erlam leis Lat. Hy. VII Pref

erlam, „earlamh a patron Saint" O'Don. Suppl.; zu Hy. 1, 49 die etymologisirende Glosse: erlam i. er ellam, i. adbul ellam fri denaim ferta ocus mirbaile; etwas anders zu Hy. 5, 95: i. adbul all am fri denam ferte ocus mirbaile. — Sg. Not7i. conacna frim a herlam Hy. 5, 100 {„her patronage"); Gen. gabaid in t'aistire for gressacht in erluma „the doorkeeper began inci- ting thepatron saint" Fel.p. CXVII, 2; Acc. ateoch erlam Sanct Brigte Hy. 5, 95; bendacht for erlam Patraic