Page:Irische Texte 1.djvu/503

From Wikisource
Jump to navigation Jump to search
This page has not been proofread.
díl
dímain
481

FB. .32; im Sinne des Superlativs ba diu lais dia düinib 'TE. 1 Eg.

dil, di'ol propitiation, re- muneration, satisfaction, sufficiency O'B. — Nom. mä tä do dhiol-sa do chliamhuin ann, creud as nach m-biadh mo dhiol-sa d't'ear agus d'fearcheile auii Torr. Dh p. 4G, 8; Acc. dobheurfaidh se diol damh-sa „he shall pay me" ibid. p. 126, 26; bain fein do dhiol dhiobh ibid. p. 140, is; giir ithea- dar diol a säsuighthe dhiobh 22 {„so that they ate their fUl ofthem").

dilainiKK'h, „diolamhnach a hi- relin{f,..a brave, stout man" O'R. — Sg. Gen. ar eagla an dio- lamhnaigh sin Torr. Dh. p. 120, 15 {von dem Wächter, den die Tüatha De Danann bei einem zauberischen Eibenbanm angestellt haben). — Vgl. 2. dilmain.

dileg-im ich vernichte. — Fut. Sq. 3 dilegt'aid a maith a n-olc FA. 24 LBr. (bädfid LU.). — Inf. dia n-dilginnd Ml. 33^ 15; Lg. 1 ij*

dilegtiiith M. extermmator'

diles eigen, zugehörig; N. Eigenthum; proprius Z'-^. 788. — Sg. Nom. ni bid diles ic neocb dib SMart. 22; dognas diles FA. 80; ög-diles din du Chunnnin leth ind orpi so Tir. G {„absolutehj belon- ging to C.") Dat. ron snadat diar n-dilius Fei. Jan. 29. — Vgl. 1. dilmin.

dilgud M. Vergeben, Verge- bung; venia, remissio Z'^. 873; vgl. do-lugim. — Gen. do chungid dilguda dia chintaib Lat. Hy. II Praef. (Goid.'^ p. 94).

dilgudach vergebend, s.dilucht.

dili i. diluvium {Sintfluth) Corm. Transl. p. 60. — Sg. Gen. ainis;V dilenn Note z%i Fei. Dec. 11; Dat. don dile Fei. Epil. 452.

dillacht, dilaclit „sinless" Fei. Index idiolacht i. di-lochd i. gan locht O'Cl.), vgl. jedoch dilucht. — Sg. Dat. tiadu huas domun dil- loclit Hg. 6, 7, „a sinle-^s God above the World" Stokes Goid.'^ p. 118 nach der G'osse, aber Fei. Index fasst er dillocht als Dativ.

dillat Geivand, Kleidung; cymr. dillat vestimentum Z^. 840. — Nom. dillat leith ungse senmessib Tir. 6? Acc. dillait Hy. ö, 82 (i. etach^i; dillat 84; gabaid-seom dan a dillat n-6onaig n-imbi in laa sin, bäi da etgiid immi i. füan . . cliab- inar sröil siricda re ebnes LU. p. 81a, 24.

dillochtaigtlie in der Glosse zu dillocht Hy. G, 7, vgl. diolochdach faultless O'B.

1. dilmin, di'lmaiu legitimus Z^. 21 (1083); 777; is dilmain Gl. zu licet SG. 137^ (Nigra); dilmuin i. dilis O'Dav. p. 73; 79. — Sg. Nom. ni bid nach diles ic neoch dib, nir bo dilmain do neoch dib creicc no cennach do denam SMart. 22.

2. dilmain „a freeman" {?) Stokes Fei. Index; vgl. dilmuin Corm. Transl. p. 60? — Sg. Nom. cach dilmain iarsin fil cen recht cen reir Fei. Pref. p. X {Raivl.), im Gegensatz zu fir-manach; is arra tri coecat do dilmain not geba Fei. Epil, 180, im Gegensatz zu noeb. — Vgl. dilamnach.

dilse F. Zugehörigkeit, Ei- genthum; proprietas Z'^. 248; in- herent right O'Don. Suppl. — Dat. do ru-dilse a n-delbe von dem vollen Zubehör ihrer Gestalt, s. unter comslänaigim; Acc. Almu amaZ ro böi do lecun do ar dilsi CCn. 7.

dilsecb bäis „guilty of death" Sench. 31. III p. 136.

dilsigrim III ich gehe einer Sache verlustig; „I forfeit". — Praet. Sg. 3 co ro dilsig na eocho FB. 40. — Inf. Nom. dilsiugJtcZ in claideb do I)ubthaeh „the for- feiture of the stvord to Dubthach" Three Hom. p. 70, 15; Gen. luid Brigit iarum co Dunlaing do guide dil- sigthe da hathair in chlaideb ibid. 10.

dlltud s. diultaim.

dilucht i. dilgudach, ut est frim diubairt ba dilucht (JDav.p. Ib, frim dubart ba dillacht Fei. Ep. 71 Laud.

diniain träge, nichtig, leer? sine operatione i. antach no dimain

cen maine do erniud Gl. zu otiosa

31