Page:Irische Texte 1.djvu/385

From Wikisource
Jump to navigation Jump to search
This page has not been proofread.
amne
an-
363

amne Ade. so; üa, sie Z^. 613: steht öfter tvie unser „so^' modal hei räiunlichen Bestimmungen. — in maith a n-dub so amne ist diese Tinte gut so 311. 13d (glossa scrip- toris codicis atrcnnentum temptantis, infra in folio Z'^. 213); fil os adart na himda tliall amne der am obern Ende des Lagers dort so ist SC. 24 ; ind uas amue asan imda ScM. 6 H. Etain indiu sund amne p. 131, 24.

jiinos M. sateVes; „a hireling saldier" Corm. Transl. p. 2 (i. am- fos i. inti nabi foss air, acht lio loce do locc); amhas a .saldier, O'Dan. Stippl. — PI. Gen. na n-amus satilitum LArd. 12a {Gaid.^ p. 69). — Davon amsa, amsach, amsaine.

amor s. ammor.

anior Jammer, „misery" Stokes. — nim thaii'Ie ec na amor Hy. 6, 12 {Gl. isse amor eia i. uch ach).

amra w u n derb a r {oft mit maith, gut, glossirt); N. Wunder; i. maith no mirabilis Gl. zu amra Hy. 6, 2. — Sg. Nom. amra arad -Hy. 5, 12; amra samud Hy. 5, 13; amra plea ibid. {Gl. i. bona): p. 39, 10: ri amra Sc3I. 1: TE.l Eg.: p. 311, th: ba amra Hy. 5, 5i)' [Gl. ba maith); is amra amlaid TE. 14 LU.; bä halaind . . ocus bä hamra in tochim FB. 7. — amra di ein Wunder van ihr Hy. 5, 38 {Gl. i. maith); 73 {Gl. i. maith i. do Brig^Y): so wohl auch 77 zu lesen (amru LHy.^, Gl. zu dieser Stelle: i. ro bo mör in fiurt do Brigit: amra tinne senastar Hy. 5, 45; amra ro gab prainn Hy. 5, 68 {Gl. i. maith) fofrith amra Hy. 5, 79: ba mo amra arailiu es war grösser das Wunder als ein anderes Hy. 5, 75 {vgl. jedoch unter Dat.) amra tire Wunder von einem Lande p. 133, 2; ba amra retha Hy. 2, 9 (amra Fr., amru LHy); Dat. ba mö amru arailiu Hy. 5, 40 (amro Fr.)- 47: boi mär de amru inna flaith LU. p. 121», 28 [Tochm. Em.); Acc. im ardrig n-amra n-UlafZ FB. 28: Hy. 6, 1 (i. maith cel mi- rabilis); Voc. a mr/(c amrai FB. 61: a Oilill amra TE. 10, 1 Fg.: PI. Gen. ba höen a amra es tvar eines ihrer Wunder Hy. 5, 43 (i. do fertaib Br'igte). — Compurat. amru fei-aib SC. 31. 11 {der timnderbarste der 3Iänner?); amru sceöil SC. 31, 0: Hy. 5, 18 {sollte beide 3Iale amra gu lesen sein?). — Compos. im Concobur cloth-amra FB. 28.

am-rfar F. „Opposition" OB. — Sg. Dat. ata mo c/iorp dorn aimreir TE. 9, 24 {vgl. do reir far coluo secundum carnem vestram Z'^. 659); Acc. däig no co dingnea m'amreii- SC. 45, 2.5.

ain-reid uneben; iniquus ZK 860. — Sg. Nom. rop reid remunn cech n-amreid Hy. 1, 34; hid reid riam cach n-amreid „everything unsmooth shaJl he smooth before Mm" Goid.^ p. 56 {Cod. Bern.).

am-reith, vgl. O'Reilh/s aimh- reidh F.strife, %ineasiness, abstinacy, a defile, a fastness. — PZ. Acc. eter mothru ocus amrethi FB. 47 laim- reide Fg.).

amroichlimm p. 141, 21, corrupit für arfoichlimm.

amsa F. Krieg s^dienst, von amos. — Sg. Acc. co ro gabsat amsai aice Lg. 11_ (amsaini Fg., -^ a.msaiü ic.

amsach 31. Soldat. — PI. Nom. amsaig Conchobair La. 14. y.

amsaine F. Kriegsdienst; military service O'Don. Suppl., vgl. amsa. — Acc. amsaini Lg. 11 Eg. /'^ ( amsajn Lc ). ^ — ^

amser, aimser F. Zeit; tempus Z 241: 989. — Sg. Gen. inna hamsiri sin FB. 1 ; Dat. i. n-amscir da macc Aeda Släue Hy. 1 Praef; it amsir zu deiner Zeit Lc/. 5, 7; 9^ ^Vxy

amsib s. ammus.

am-nlach unbärtig; vgl. ulcha. — Sg. Nom. cesu amulach is öc SC. 37, 1; gilla öac amulach i4.

amus s. ammus.

au spätere Form des Artikels für altir. in, ind.

au- Neutr. des Artikels, s. in.

an- Relativpronomen, s. a n-.

an- Pron. poss. der 3. Pers. Plur., s. a n-.

an- Privaiivpartikel, s. an-eöla, an-fireu ii. s. tv., nach Zimmer,