Page:Vocabolardlladinleterar.pdf/921

From Wikisource
Jump to navigation Jump to search
This page has not been proofread.


sentì
886


sentì (grd., fod., col., amp., MdR) ↦ sentì.

śentil (amp.) ↦ jentil.

śentilmente (amp.) ↦ jentilmenter.

sentiment Ⓔ it. sentimento (EWD 6, 250) 6 1878 sentimentg’ (DeclaraJM, SantaGenofefa1878:1)
gad. sentimënt mar. sentimont Badia sentimënt grd. sentimënt fas. sentiment fod. sentiment, scentimento amp. sentimento LD sentiment
s.m. Ⓜ sentimenc
moto affettivo, caratterizzato da specifiche disposizioni d’animo (gad. A 1879; Ma 1950; P/P 1966; V/P 1998; DLS 2002, grd. A 1879; G 1879; G 1923; L 1933; Ma 1953; F 2002; DLS 2002, fas. R 1914/99; Mz 1976; DLS 2002; DILF 2013, fod. Pe 1973; P/M 1985; DLS 2002; Ms 2005, amp. A 1879; DLS 2002, LD DLS 2002) Ⓘ sentimento Ⓓ Gefühl ◇ a) En chisc ultims cunc ê ince süa sposa nia atramënter, de sentimënc nobli êra cun so om n’anima y n cör In chisc’ ultimi cuntg’ ē incie sua sposa nia atrament’r, de sentimentg’ nobili ē la cung so om ‘ng n’anima e ‘ng cour DeclaraJM, SantaGenofefa1878:1 (Badia); b) Spo ési restá düc trëi imobili zënza parora, porcí che le cör rajonâ cun Idî cun sentimënc che lënga umana ne n’é capaze de i splighé. Spo eſi restà duttg’ trei immobili zenza parora, purcicche ‘l cour rajonā cu Iddì cung sentimentg’ ch’leinga umana nen è capaze di spieghè. DeclaraJM, SantaGenofefa1878:95 (Badia).

sentiment (fas., fod., LD) ↦ sentiment.

sentimënt (gad., Badia, grd.) ↦ sentiment.

sentimento (amp.) ↦ sentiment.

sentimont (mar.) ↦ sentiment.

sentir (fas., caz., bra., moe.) ↦ sentì.

sentreà (amp.) ↦ sentreé.

sentreé Ⓔ probabilmente (semantica?) con frl. intrigâ da INTRICĀRE; la forma amp. sentreà sarebbe da analizzare s’entreà (GsellMM) 6 1844 sentreave (DemenegoG, LodeMasciza1844-1929:111)
amp. sentreà
v.rifl. Ⓜ se sentreeia
(amp.)
se sentreé fare in fretta, rapidamente (amp. Mj 1929; C 1986; Q/K/F 1988) Ⓘ affrettarsi, sbrigarsi Ⓓ sich beeilen ◇ a) Anpezane! sentreae, / s’aé fosc vediei da maza Anpez̄ane! sentreave, / s’avé fosc vediéi da maz̄a DemenegoG, LodeMasciza1844-1929:111 (amp.).

Sènt’Ugèna (caz.) ↦ Sènt’Uiana.

Sènt’Ugiana (bra.) ↦ Sènt’Uiana.

Sènt’Uiana 6 1856 Sent’ Ulgiana (BrunelG, CianzonJentBona1856-2008:252)
fas. Sènt’Uiana caz. Sènt’Ugèna bra. Sènt’Ugiana moe. Sant’Ulgiana
topon.
santuario sopra vigo di fassa (fas.) Ⓘ Santa Giuliana Ⓓ St. Juliana ◇ a) Sa Sènt’Ugiana é stat un om che jìa semper a rompir i mures de la lejia. Sa sent Ugiana ö stat un ôm chö schiô semper a rompir i mures dello löschiô. ZacchiaGB, MärchenSagen1858*:4 (bra.)
en Sènt’Uiana (fas.) Ⓘ il giorno della festa di Santa Giuliana Ⓓ am Fest der Hl. Juliana ◇ a) No ge contà / De chela bega en sènt’Ulgiana; / Se no, fosc fosc par dì de Diana / Chest sarà chel che ve outarà. No ge contà / De chella bega ‘n sent’ Ulgiana; / Se no, fos fos par dì de Diana / Chest sarà chel che ve outarà. BrunelG, CianzonJentBona1856-2008:252 (bra.).

Sènt’Uiana (fas.) ↦ Sènt’Uiana.

senza Ⓔ it. senza 6 1813 senza (RungaudieP, LaStacions1813-1878:89)
gad. sënza Badia sënza grd. sënza fas. senza fod. senza amp. senza MdR sënza
prep.
privo di (grd., fas., col. Pz 1989, amp. C 1986, MdR) Ⓘ senza Ⓓ ohne ◇ a) cundanà da Pilato ala mort, y trafidà n vere dulëur, ve ie prëie drë bel da me perduné duc mi picëi, che ie sënza numer cundannà da Pilato alla mort, i trafidà un verè duleur, ve je preje dra böll da me perdune dutg mi pichiej, che je senza numer RungaudieP, LaStacions1813-1878:89 (grd.); b) Chi che de vo é senza pecià, tire l prum n sas chi che de vo é senza peggià, tíre il prum un sas HallerJTh, MadalenaBRA1832:157 (bra.); c) T’avras sënza dubio n catalogh, olach’ ël stà tüt ći ch’iö dejidere de savëi. T’ avras sënza dubio ‘ǹ catalog, olà ch’ël sta tüt çhi ch’jeu deŝidere de savëi. DeRüM, Libri1833-1995:285 (MdR); d) E senza dazio no se passa, provela, che starè fresco. E senza dazio non se passa, provela, che starè fresco. AgostiniM, Dialogo1870*-2013:431 (col.); e) Ca in Anpezo alcuante zurle / I vó dì, senza rajon, / Che a Coiana i é maturle Cà in Ampezzo alquante zurle / I vo dì, senza rasòn, / Che a Coiana j’è maturle DegasperF, ZambelliMichelli1872-1973:12 (amp.)
congiunz.
indica il mancato verificarsi di una circostanza (fas., fod., amp., MdR) Ⓘ senza Ⓓ ohne zu ◇ a) Chi che se marida con iudize, / Sënza ćiarè söla belëza, / Sënza ascoltè so rie caprize / O dejideré gran richëza, / S’en stà bëin e sarà felize Chi [che] se marida coǹ judìce, / Sënza çhiarè seu la belëzza, / Sënz’ ascoltè sò rie caprìce / O deŝideré graǹ ricchëzza, / S’eǹ sta bëiǹ e sarà felice DeRüM, VernunftHeiraten1833-1995:292 (MdR); b) ma el ge à responù: vardà père, gé ve serve jà da tenc de egn en ca, senza mai ve dejobedir ma el ghiè ha respondù: vardà père, ge ve serve za da teng de egn in cà, senza mai ve desobedir SoraperraA, FiProdigoCAZ1841-1986:247 (caz.); c) Fajé meo ad azetara / senza v’in aé parmal; / no r’usade, ra capara, / senò vien el capital. Fagé mèo ad az̄etara / senz̄a v’in avé par mal; / no r’ uzade, ra capara, / senò vién el capitàl. DemenegoG, LodeMasciza1844-1929:118 (amp.); d) No s’el pó vede senza i voré ben / Propio dassen… No s’el po véde senza i voré ben / Propio da sen… DegasperF, AgostinoCostantini1860:1 (amp.); e) cojì che ognun, che ava velch sul stome, lo sfogáva senza se n fè velch denfora o se vergogné cosichè ognun, che aveva velc sul stomec, lo sfogava senza sen fè velc danfora o se vergognè PescostaC, DecameronIXFOD1875:655 (fod.)
avv.
1 senza considerare un dato aspetto (MdR) Ⓘ per il resto, altrimenti Ⓓ abgesehen davon, im Übrigen ◇ a) I piesc davant pè bugn ëi, mo chi de dô ne me plej, anzi le ciamp me pè stropié. […] Sënza me paréssel ch’ël ne jiss nia mal in calés; a raité ne l’ài inciamò provè. I pi[e]ŝ davant pè bugn ëi, mó chi de dò ne me pläŝ, anzi le ćiamp me pè stroppié. […] Sënza me paressl ch’ël ne ĝiss nia mal iǹ calés; a rëité ne l’hai inçhiamò provè. DeRüM, Mercadant1833-1995:286 (MdR)
2 abitualmente (gad.) Ⓘ di solito, normalmente Ⓓ normalerweise, gewöhnlich ◇ a) Dëida ma inant, insciöche le vënt / ligher tres, sciöche bones ês, / mo en cosciënza - sambëgn sënza / y col unt - che fej jí rodunt / y dër frisc - al bel paraisc! Dëida mâ inant, insciöch’ l vënt / ligher tres, sciöch’ bones ês, / mo in cosciënza - sambëgn sënza / y col unt - ch’fej jì rodunt / y dër frisc - al bel paraîsc! DeclaraJM, MFrenes1857-1988:9 (Badia)
zenza.

senza (fas., bra., fod., col., amp.) ↦ senza.

sënza (gad., Badia, grd., MdR) ↦ senza.

senzauter (col.) ↦ zenzauter.

senzier Ⓔ ven. sinçier ‹ SINCĒRUS (EWD 6, 251) 6 1763 sincer ‘sincerus’ (Bartolomei1763-1976:99)