Page:Vocabolardlladinleterar.pdf/882

From Wikisource
Jump to navigation Jump to search
This page has not been proofread.


scagn
847


iava. Era un picol tschöscht chö nodaa sul aga. Al la tirà fôra a vödör kö kö lö. Erô un picol bötz chö sbraiava. ZacchiaGB, Filamuscia1858*:1 (bra.)
bradlé.

sbramosà (amp.) ↦ desbramosà.

sbrindol Ⓔ ven.-trent. sbrindol(o) (Gsell 1991a:123; 1996b:228) 6 1856 sbrindoi pl. (PollamV, VivaSagraMoena1856-2008:267)
gad. sbrindol Badia sbrindol fas. sbrìndol bra. sbrìndol fod. sbrindol amp. sbrìndol LD sbrindol
s.m. Ⓜ sbrindoi
frammento strappato di tessuto o di altro materiale (fas. R 1914/99; DA 1973; Mz 1976; DLS 2002; DILF 2013, fod. Pe 1973; P/M 1985; DLS 2002; Ms 2005, amp. Mj 1929; C 1986; Q/K/F 1988; DLS 2002, LD DLS 2002) Ⓘ brandello Ⓓ Stofffetzen ◇ a) Ma l Piovan veie me à dit / L’é miec veder gramiai e pìndoi / Che bujes e sbrìndoi / Le feste de sèn Jan e Vit. Ma el Piovan vegie me ha dit / Le mietc veder gramiai e pindoi / Che buses e sbrindoi / Le feste de sen San e Vit. PollamV, VivaSagraMoena1856-2008:267 (bra.).

sbrindol (gad., Badia, fod., LD) ↦ sbrindol.

sbrìndol (fas., bra., amp.) ↦ sbrindol.

sbrizé (fod.) ↦ sprizé.

sbroà (amp.) ↦ broé.

sbrocà (amp.) ↦ sbroché.

sbroché Ⓔ nordit. sbrocàr (da BROCCUS) (EWD 6, 70) 6 1875 sbro̮cché (PescostaC, DecameronIXBAD1875:652)
gad. sbroché mar. sbroché Badia sbrochè grd. sbruché fas. sbrochèr fod. sbroché amp. sbrocà LD sbroché
v.intr. Ⓜ sbroca
venire fuori con violenza (gad. A 1895; Ma 1950; P/P 1966; Pi 1967; V/P 1998; DLS 2002, grd. L 1933; Ma 1953; F 2002; DLS 2002, fas. R 1914/99; DA 1973; Mz 1976; DLS 2002; DILF 2013, fod. Pe 1973; P/M 1985; DLS 2002; Ms 2005, amp. Mj 1929; Q/K/F 1982; C 1986; DLS 2002, LD DLS 2002) Ⓘ erompere Ⓓ hervorbrechen
v.tr. Ⓜ sbroca
fare venire fuori con violenza (gad.) Ⓘ fare erompere Ⓓ hervorbrechen lassen ◇ a) en tant, che chichessî che n â öna ch’i borjâ sö le cör, s’ la parâ ia cun la sbroché zënza möia o se dodé in tant, chẹ chẹcchesia ch’n’ava üna ch’i bo̮ržava sol cör, s’ la parava ìa con la sbro̮cché zånza mo̮ja o sẹ do̮dè PescostaC, DecameronIXBAD1875:652 (Badia)
sbroché ite (gad. DLS 2002, grd. DLS 2002, fod. DLS 2002, amp. DLS 2002, LD DLS 2002) Ⓘ irrompere Ⓓ eindringen ◇ a) canche la contëssa i consegnâ te süa propria stanza le scrit a Draco, sbrochel ite döt furius cola spada trata cang che la contessa i consegnā te sua propria stanza ‘l scritt a Draco sbrocch ‘l ìte dutt furioso colla spada tratta DeclaraJM, SantaGenofefa1878:12 (Badia).

sbroché (gad., mar., fod., LD) ↦ sbroché.

sbrochè (Badia) ↦ sbroché.

sbrochèr (fas.) ↦ sbroché.

sbruché (grd.) ↦ sbroché.

sbujà (col., amp.) ↦ sbujé.

sbujar (bra., moe.) ↦ sbujé.

sbujé Ⓔ deriv. di busc (EWD 1, 383) 6 1878 sbujada p.p. f.sg. (DeclaraJM, SantaGenofefa1878:37)
gad. sbujé mar. sbüjé Badia sbujé grd. sbujé fas. sbujèr caz. sbujèr bra. sbujar moe. sbujar fod. sbujé col. sbujà amp. sbujà LD sbujé
v.tr. Ⓜ sbuja
trapassare praticando uno o più fori, forare (gad. A 1879; A 1895; Ma 1950; P/P 1966; V/P 1998; DLS 2002, grd. A 1879; G 1923; L 1933; Ma 1953; F 2002; DLS 2002, fas. A 1879; R 1914/99; DA 1973; Mz 1976; DLS 2002; DILF 2013, fod. A 1879; Pe 1973; P/M 1985; Pz 1989; DLS 2002; Ms 2005, amp. A 1879; Mj 1929; Q/K/F 1985; C 1986; DLS 2002, LD DLS 2002) Ⓘ fare un foro, bucare Ⓓ ein Loch machen, durchlöchern
p.p. come agg. Ⓜ sbujés, sbujeda, sbujedes
che presenta uno o più buchi (gad., grd. F 2002, fas. DILF 2013) Ⓘ bucato Ⓓ durchlöchert ◇ a) ciarâ fora dla grota y odô na gran novera sbujada da val’ fostü di lus ciarā fora d’la grotta eodō na grang nèvēra sbujada da val fostù di lŭus DeclaraJM, SantaGenofefa1878:37 (Badia).

sbujé (gad., Badia, grd., fod., LD) ↦ sbujé.

sbüjé (mar.) ↦ sbujé.

sbujèr (fas., caz.) ↦ sbujé.

sbunfé Ⓔ deriv. di sbunf (EWD 6, 72) 6 1878 sbumfa 3 (DeclaraJM, SantaGenofefa1878:98)
gad. sbunfé mar. sbunfé Badia sbunfé
v.tr. Ⓜ sbunfa
dirigersi precipitosamente, correre (gad. Ma 1950; P/P 1966; V/P 1998; DLS 2002) Ⓘ precipitarsi Ⓓ losstürmen
sbunfé ite (gad.) Ⓘ soffiare con forza Ⓓ mit Kraft blasen ◇ a) destaca dal col le corn da ciacia d’arjënt, sbunfa ite n sofl, ch’i crëps ingherdenî da vigni pert lunc y lerch destacca dal cōl ‘l cŏr da ciaccea d’arjent, sbumfa ite ‘ng soffl, ch’i crepp ingherdenì da vigne pērt lunc’ e lerc DeclaraJM, SantaGenofefa1878:98 (Badia).

sbunfé (gad., mar., Badia) ↦ sbunfé.

sburvé (grd.) ↦ broé.

scacaré Ⓔ ? (cfr. Lardschneider 1933:354) - evt. connesso con ait. scacare ‘rubare, depredare’, che ha dato il grd. scaché (GsellMM) 6 1832 scacarà (HallerJTh, FigliolProdigoCAZ1832:144)
grd. scacaré fas. scacarèr caz. scacarèr LD scacaré
v.tr. Ⓜ scacareia
usare malamente e inutilmente, consumare senza ottenere alcun frutto (grd. L 1933; DLS 2002, fas. Mz 1976; DLS 2002; DILF 2013, LD DLS 2002) Ⓘ dissipare, sprecare Ⓓ vergeuden, verschwenden ◇ a) E dapò che l’à abù scacarà dut, l’é vegnù na gran ciarestìa, e el enstes é vegnù en gran miseria. E dapó che l’a abú scacará dut, l’é vegnú una gran chjarestia, e el instess é vegnú in gran miseria. HallerJTh, FigliolProdigoCAZ1832:144 (caz.).

scacaré (grd., LD) ↦ scacaré.

scacarèr (fas., caz.) ↦ scacaré.

scach (fas.) ↦ scaco.

scachi (pl.) (fod., amp.) ↦ scaco.

scaco Ⓔ it. scacco 6 1844 scaco mato (DemenegoG, LodeMasciza1844-1929:114)
fas. scach fod. scachi (pl.) amp. scachi (pl.)
s.m. Ⓜ scachi
gioco di origine indiana che si svolge tra due giocatori che dispongono di 16 pezzi ciascuno (fas. R 1914/99; DLS 2002; DILF 2013, fod. DLS 2002, amp.) Ⓘ scacchi Ⓓ Schach
scaco mat fig. (amp.) Ⓘ scacco matto fig.Ⓓ Schachmatt fig. ◇ a) De ra moda d’ingrassà, / de na conpra, d’un barato, / Voi scomete, ch’el i dà / su sti afare ‘l scaco mato. Dera mòda d’ingrasà, / de na conpra, d’un barato, / Voi scomete, ch’el i da / su sti afare ‘l scaco mato. DemenegoG, LodeMasciza1844-1929:114 (amp.).

scagn Ⓔ *SCAMNIUM (Gsell 1996b:228) 6 1763 scagn ‘scamnum’ (Bartolomei1763-1976:96)
gad. scagn mar. scagn Badia scagn fas. scagn fod. scagn amp. scagn, scaign LD scagn
s.m. Ⓜ scagns
1 sedile per una sola persona (gad. B 1763; A 1879; A 1895; G 1923; Ma 1950; P/P 1966; V/P 1998; DLS 2002, fas. A 1879; R 1914/99; G 1923; DA 1973; Mz 1976; DLS 2002; DILF 2013, fod. A 1879; G 1923; Pe 1973; P/M 1985; Pz 1989; DLS