Page:Vocabolardlladinleterar.pdf/871

From Wikisource
Jump to navigation Jump to search
This page has not been proofread.


sant
836


2002; DILF 2013, fod. A 1879; T 1934; Pe 1973; P/M 1985; Pz 1989; DLS 2002; Ms 2005, amp. A 1879; C 1986; Q/K/F 1988; DLS 2002, LD DLS 2002) Ⓘ santo Ⓓ Heiliger ◇ a) Finamei l bon bambin / I amulova l manarin / Y judova a zumpré. / Mei ne n’an audì de n sant, / Ch’à abù n tel fant. Finamei l bon bambin! / I amulova l manarin / I ſhudova a zumprè. / Mei ne n’an audì de n sant, / K’ a abù n tel fant. PlonerM, GratulazionMahlknecht1813-1915:61 (grd.); b) O selinità festiva! / Ciantes tu, che duc audiva. / Ie ulësse na santa viva. / No mé l corp, no mé l os, / Ma che à pel y cërn ados. O selinità festiva! / Ciantes tu, ke duc udiva. / Ie ulës na santa viva. / No me l korp, no me l’os, / Ma ke a pel i ciërn a dos. PlonerM, BepoMahlknecht1821*-1915:56 (grd.); c) Sce i sanc ne n’ie segures, / Canche l va drë ala dures, / Ve ulëis mo fidé, / Mi mutons, de maridé?! Se i Sants’h, ne n’ie segùres, / Can ch’êl và drêt alla dùres, / Ve uleise mo fidè, / Mi mutòns, de maridè?! PlonerM, VedlMut1828-1997:349 (grd.); d) T’âs denant madër ligrëza / Con vicí, sanc y spaternöres T’aas dönant ma der ligrezza / Con vitschi, sangt i spaternōres AgreiterT, SënJan1838*-2013:246 (mar.); e) Preon dute ancuoi san Śuane, / Che ‘l é ‘l santo del so gnon: / Ah! lasciamelo zento ane! / E po outro no voron. Preòn dute ancuoi san Zuane, / Che l’è ‘l Santo del so gnon: / Ah! lassamelo cento ane! / E po outro no voron! ZardiniB, Rudiferia1852:1 (amp.); f) No ge contà / De chela bega en sènt’Ulgiana No ge contà / De chella bega ‘n sent’ Ulgiana BrunelG, CianzonJentBona1856-2008:252 (bra.); g) Olache ence a Moena / Se fasc festa piena / En onor de sèn Vile de Trent Olaché encie a Moena / Se fass festa piena / In onor de Sen Vile de Trent PollamV, VivaSagraMoena1856-2008:261 (bra.); h) Por nes abiné düc canc / Glorioji en Cil tra i Sanc. Pur nes abbinè duttg cantg’ / Gloriosi in Ceil tra i Santg’. DeclaraJM, MaringSopplà1878:2 (Badia); i) E gé vae vin Gardena e gé me voi pa ben me maridèr / sènt Antone voi ben preèr, che burta veia no voi restèr. E gio vae vin gardena e gio me voi po ben me marider / sent antone voi ben preer, che burta veglia no voi rester. ZacchiaGB, GardeneraB1858*-1995:171 (caz.); j) I Angeli y Sanc söl bel Paraisc / ciara jö cun ligrëza sön chësc pice paisc I Angeli e Santg sol bell Paraíss / Tgiara sö cong ligrazza song cast pitse paíss PescostaC, MëssaPescosta1879:5 (Badia)
agg. Ⓜ sanc, santa, santes
1 attributo proprio di dio (gad. DLS 2002, grd. DLS 2002, fas. DLS 2002, fod. DLS 2002, amp. DLS 2002, LD DLS 2002) Ⓘ santo Ⓓ heilig ◇ a) N procescion / Fosc pa che chest Reverendiscem / L portarà chel Die sentiscim, / Mo zenza cente e confalon ’N processiong / Fos pa che chest Reverendissem / ‘L portarà chel Dio sentissem, / Mo tzentza cente e confalong BrunelG, CianzonJentBona1856-2008:252 (bra.)
2 che attiene o si riferisce a dio e alla religione, o da essi deriva (gad. B 1763; A 1879; Ma 1950; P/P 1966; V/P 1998; DLS 2002, grd. A 1879; G 1879; G 1923; L 1933; Ma 1953; F 2002; DLS 2002, fas. A 1879; R 1914/99; DA 1973; Mz 1976; DLS 2002; DILF 2013, fod. A 1879; T 1934; Pe 1973; P/M 1985; Pz 1989; DLS 2002; Ms 2005, amp. A 1879; Q/K/F 1982; C 1986; DLS 2002, LD DLS 2002, MdR) Ⓘ santo Ⓓ heilig ◇ a) me tole fermamënter dant, cula vosta santa grazia de me schivé da duc i picëi, mascimamënter dai murtei me tolle fermamenter dant, colla vosta santa grazia de me schkive da dutg i pitziej, maschimamenter dai mortej RungaudieP, LaStacions1813-1878:88 (grd.); b) Ciarià per amor de me cul pëis dla crëusc, y l istës tëmp ve prëii dla bela grazia de purté cun frut l jëuf dëuc de vosc santiscimi cumandamënc. ciarià per amor de me cul peis d’la crousch, i l’istès temp vœ preije d’la bella grazia dë purte cun frut ‘l schouf doutsch de vosc santisimi comandameintg. RungaudieP, LaStacions1813-1878:89 (grd.); c) ch’in vigne cunt ne pensunse, dijunse o fajunse nia che podess ester contrare a so sant onor e a la salüt de nosta anima ch’iǹ vigne cunt ne pensunse, diŝunse o faŝunse nia che podess estr contrare a sò sant onor e a la salüt de nost’anima DeRüM, Poste BëinDormì1833-1995:257 (MdR); d) Mo sperede en Dio y so sant ennom / Gnará en aiüt te vigne afliziun. Mo spörödö ‘ng Dio i so sant ng Nom / Gnarà ‘ng najut tö vignö affliziung. AgreiterT, ConLizonza1838-1967:134 (mar.); e) Y tan de sant ch’al s’é abiné / ch’an stô te Dlijia a s’abissé E tang dë sant ch’al së abinè / ch’ang stè të Dlisia a s’abissè PescostaC, SonëtCoratBadia1852:4 (Badia); f) I [ves] dirá duncue ch’al tëmp dl pröm Re de Cipro, despó che i Lüsc Sanc é stá davagná da Gotfried de Bogliun, él sozedü che na nobla signura dla Gascogna é jüda a dlijia ala Santa Fossa I [ve] dirà dunque ch’al tåmp d’l prüm Rę dẹ Cipro, dẹspò chi i Lüss Santģ è statģ vadagnà da Gotfried dẹ Bo̲gliun, ẹrrẹ so̮zzẹdü chẹ na no̲bil signura d’la Gasco̲gna è žüda a dližia ara Santa Fo̲ssa PescostaC, DecameronIXLMV1875:651 (S. Martin); g) Sëgn él le momënt dla Consacraziun, / Le plü sant dla gran tremenda funziun Sang elle l’momaint d’la Consacraziung, / L’plö sant della grang tremenda fonziung PescostaC, MëssaPescosta1879:5 (Badia)
3 che è stato dichiarato santo dalla chiesa e come tale è venerato (gad. B 1763; A 1879; P/P 1966; V/P 1998; DLS 2002, grd. A 1879; G 1879; G 1923; L 1933; Ma 1953; F 2002; DLS 2002, fas. A 1879; R 1914/99; DA 1973; Mz 1976; DLS 2002; DILF 2013, fod. A 1879; T 1934; Pe 1973; P/M 1985; Pz 1989; DLS 2002; Ms 2005, amp. A 1879; C 1986; Q/K/F 1988; DLS 2002, LD DLS 2002, MdR) Ⓘ santo Ⓓ heilig ◇ a) Vo nes ëis mandà y dunà / san Benedët y si corp sant. Vo nes ëis mandà i dunà / San Benedët i si korp sant. PlonerM, BepoMahlknecht1821*-1915:56 (grd.); b) Söla gran plaza decuntra a la Dlijia de San Piere. Seu la gran plazza decuntra a la Dliŝia de Sant Piere. DeRüM, NozaSignuraSo1833-1995:238 (MdR); c) Le medemo và na ota a Roma e pëtla n corp sant, che ël porta a ćiasa per vëne. Le medemmo va ‘na óta a Roma e pëttla ‘ǹ corp sant, ch’ël porta a çhiasa per vënne. DeRüM, CorpSant1833-1995:276 (MdR); d) Oh! bon Dio, angele sante, / conzedéme par sto an / na dentera de diamante / par lourà da cortejan Òh! bon Dio, àngele sante, / cònz̄edeme par sto an / na dentèra de diamante / par lourà da cortegian DemenegoG, LodeMasciza1844-1929:114 (amp.)
4 di persona, giusto, onesto (gad., amp., MdR) Ⓘ santo Ⓓ heilig ◇ a) per ciafè bëin da mangé e da bëire se mostràvel mefo dërt devot e sant per ćiaffè bëiǹ da mangé e da bëire se mostravel meffo dërt devot e sant DeRüM, PelegrinRoma1833-1995:275 (MdR); b) Ah! śon pu daos ra zapores / Del nosc vecio santo, e ‘l diou, / Lascia pu ch’el tende trapores / Ch’el no vien mai pì da un ciou. Ah! zon pu davòs ’a zapores / Del nosc’ vec’io santo, e ‘l diau, / Lassa pu ch’el tende trapores / Ch’el no en mai pi da un c’iau. ZardiniB, Rudiferia1852:1 (amp.); c) porcí che chël om sant mëss gní al savëi dla bona noela purcicche chel om sant messa gnì al savei dla bona novella DeclaraJM, SantaGenofefa1878:111 (Badia)
5 ispirato da dio, mosso da intenti religiosi (gad., grd.) Ⓘ santo Ⓓ heilig ◇ a) ie ve prëie cun duta mi ana de me dé la grazia d’avëi ruel l cuer nët, y jià dla virtù santes, per ve recever deniamënter tla santa cumenion. je ve preije cun dutta mi ana de me dè la grazia d’avei ruöl ‘l cuer nat, j shia della virtù santes, per ve retschöver dagnamenter tella santa communion. RungaudieP, LaStacions1813-1878:92 (grd.); b) ne jí mai fora dles strades santes, che le Signur