Page:Vocabolardlladinleterar.pdf/76

From Wikisource
Jump to navigation Jump to search
This page has not been proofread.


arfamé
41


ardiment Ⓔ it. ardimento (EWD 1, 131) 6 1819 ardimänt (PezzeiJF, MCamploj1819-2010:197)
gad. ardimënt mar. ardimont Badia ardimënt grd. ardimënt fas. ardiment fod. ardiment amp. ardimento LD ardiment
s.m. sg.
disposizione a dar prova di coraggio, che si rive-la in particolari circostanze (gad. A 1879; A 1895; P/P 1966; V/P 1998; DLS 2002, grd. L 1933; Ma 1953; F 2002; DLS 2002, fas. A 1879; R 1914/99; Mz 1976; DLS 2002; DILF 2013, fod. A 1879; Pe 1973; P/M 1985; Pz 1989; DLS 2002; Ms 2005, amp. A 1879, LD DLS 2002) Ⓘ ardimento Ⓓ Kühnheit ◇ a) En ater ann, mësseste pa dí sö la dotrina amënt. / Por chësc no pa te perde d’ardimënt. Un’ ater ân, mästepa dì sö la dottrina a mënt. / Pör käscht noppa të perder d’ar-dimänt. PezzeiJF, MCamploj1819-2010:197 (Badia); b) mo tan a tan chersciôl l’ardimënt mo tang a tang c’rsceōle l’ardiment DeclaraJM, SantaGenofefa1878:11 (Badia)
se fé ardiment (gad.) Ⓘ farsi coraggio Ⓓ Mut fassen ◇ a) Spo se fajôra indô ardimënt: Porater, o mi Dî, le podëi se tratigní cun Os, é sigü felizité infinitamënter maiú, co la conversaziun cun i uomini Spo s’ fajōla indō ardiment: Pur at’r, o mi Dì, ‘l pudei s’ trattignì cung Os, e sigù felizitè infinitamentr majù, che la conversaziung colli uomini DeclaraJM, SantaGenofefa1878:38 (Badia).

ardiment (fas., fod., LD) ↦ ardiment.

ardimënt (gad., Badia, grd.) ↦ ardiment.

ardimento (amp.) ↦ ardiment.

ardimont (mar.) ↦ ardiment.

ardiun (mar.) ↦ giardon.

ardon (fas.) ↦ giardon.

aregn (fas.) ↦ aragn.

aren (caz.) ↦ aragn.

arende (fod.) ↦ rende.

arestà (col., amp.) ↦ aresté.

arestar (bra.) ↦ aresté.

aresté Ⓔ it. arrestare ‹ ARRESTĀRE (EWD 1, 135) 6 1878 arrestè (DeclaraJM, SantaGenofefa1878:87)
gad. aresté Badia arestè grd. aresté fas. arestèr bra. arestar fod. aresté col. arestà amp. arestà LD aresté
v.tr. Ⓜ aresteia
trattenere una persona per assicurarla alla giusti-zia, sottoporre ad arresto; catturare (gad. A 1879; Ma 1950; P/P 1966; DLS 2002, grd. A 1879; F 2002, fas. A 1879; R 1914/99; Mz 1976; DLS 2002; DILF 2013, fod. A 1879; Pe 1973; P/M 1985; Pz 1989; DLS 2002; Ms 2005, amp. A 1879, LD DLS 2002) Ⓘ arrestare Ⓓ verhaften ◇ a) Medemamënter âl dé le comando d’aresté düc chi che ê in-tenüs cun Golo Medemmamentr āle dè ‘l comando d’arre-stè duttg’ chicche ē intenūs cung Golo DeclaraJM, SantaGenofefa1878:87 (Badia).

aresté (gad., grd., fod., LD) ↦ aresté.

arestè (Badia) ↦ aresté.

arestèr (fas.) ↦ aresté.

arestí (gad., mar.) ↦ arestì.

arestì Ⓔ ven. rostir ‹ germ. * raustjan (Gsell 1991a:116) 6 1763 arostì ‘frigo’ (Bartolomei1763-1976:69)
gad. arestí mar. arestí grd. arestì fas. arestì fod. arostì LD arestì MdR arostì
v.tr. Ⓜ arestesc
cuocere per azione diretta del calore, allo spiedo, sulla brace, alla graticola, al forno, in casseruola (gad. B 1763; A 1879; A 1895; Ma 1950; P/P 1966; V/P 1998; DLS 2002, grd. A 1879; G 1879; G 1923; L 1933; Ma 1953; F 2002; DLS 2002, fod. A 1879; Pe 1973; P/M 1985; Ms 2005, LD DLS 2002) Ⓘ friggere, arrostire, rosolare Ⓓ braten, rösten, frittieren
p.p. come agg. Ⓜ arestis, arestida, arestides
cotto per azione diretta del calore, allo spiedo, sulla brace, alla graticola, al forno, in casseruo-la (gad. V/P 1998; DLS 2002, grd. F 2002; DLS 2002, LD DLS 2002, MdR) Ⓘ arrosto, fritto Ⓓ gebraten, frittiert ◇ a) A l’odëi ch’ël ê inćiamò tanć de crafuns e de canifli e cajincì arostis sö n mësa, mëtel man de pité. A l’odëi ch’ël ê inçhiamò tantg de craffuǹs e de caniffli e caŝinći arro-stis seu ‘ǹ mësa, mëttl maǹ de pitté. DeRüM, MütPastNoza1833-1995:279 (MdR).

arestì (grd., fas., LD) ↦ arestì.

areveder Ⓔ it. arrivederci ‹ REVIDĒRE (EWD 5, 522) 6 1833 a revedr (DeRüM, CiTëmp1833-1995:249)
gad. aroeder mar. a roeder Badia aroeder MdR areveder
interiez.
formula di saluto usata nel congedarsi da per-sone con cui si ha dimestichezza (gad. Ma 1950; V/P 1998, MdR) Ⓘ arrivederci Ⓓ auf Wiedersehen ◇ a) A le teater nes odunse indô. Areveder! A le teatr nes odunse indò. A revedr! DeRüM, CiTëmp1833-1995:249 (MdR); b) Desëin sunsi mez ćioch. Areveder! Nia permal. Desëiǹ sunsi mez çhiòc. A revedr! Nìa per mal. DeRüM, TütParecé1833-1995:255 (MdR)
s.m. sg.
saluto di commiato (gad.) Ⓘ arrivederci Ⓓ Lebewohl, auf Wiedersehen ◇ a) Sposo! l’ultimo aroeder! Sposo! l’ultimo arved’r! DeclaraJM, SantaGenofefa1878:24 (Badia).

areveder (MdR) ↦ areveder.

arfamà (grd.) ↦ arfamé.

arfamar (bra.) ↦ arfamé.

arfamé Ⓔ deriv. di fam (EWD 3, 204) 6 1763 famè ‘famelicus’ (Bartolomei1763-1976:79)
gad. arfamé, afamé mar. afamé Badia arfamè, afamè grd. arfamà fas. arfamèr, famà caz. famà bra. arfamar, famà moe. famà fod. afamé, famé col. famà LD arfamé
v.tr. Ⓜ arfameia
ridurre alla fame o alla miseria (fas. R 1914/99; DLS 2002; DILF 2013, LD DLS 2002) Ⓘ affamare Ⓓ aushungern
p.p. come agg. arfamés, arfameda, arfamedes
1 che ha fame, ridotto alla fame (gad. B 1763; A 1879; Ma 1950; P/P 1966; V/P 1998; DLS 2002, grd. A 1879; G 1879; G 1923; L 1933; Ma 1953; F 2002; DLS 2002, fas. A 1879; R 1914/99; DA 1973; Mz 1976; DLS 2002; DILF 2013, fod. A 1879; Pe 1973; P/M 1985; Pz 1989; DLS 2002; Ms 2005, LD DLS 2002) Ⓘ affamato Ⓓ hungrig, ausgehungert ◇ a) Voi pare e mare! da valenc, / Vardà vesc fantolins poiousc / Famé, stracé e snariliousc Voi pare e mare! da valentg, / Vardà vis fantolins pojous / Famè, straccè e xnarilious BrunelG, CianzonJentBona1856-2008:252 (bra.); b) E canche te sarès pa famèda / E ence polit stracèda Ö chan chö ti saräs pô famäda / Ö entschö polit stratschäda ZacchiaGB, CianzonValDeSora1858*-1995:167 (caz.)
2 fig. che brama, che ha desiderio ardente di qualche cosa (gad., fas. R 1914/99) Ⓘ bramoso, affamato fig.Ⓓ hungrig fig., gierig ◇ a) O bur lomberc rendesse atira / Scenó alzunse pa nos la mira / de nüsc stuc afamá O bur Lomberdg rendesö atira / Schno alzunspa nos la mira / dö nösch Stutsch affama PeskollerJB, Landsturmlied1866-1998:288 (Badia)
p.p. come s. arfamés, arfameda, arfamedes
chi soffre la fame (gad.) Ⓘ affamato Ⓓ Hungernder ◇ a) Sëgn, lomberc, rendess’ atira / Che scenó alzuns’ la mira / Cun nosc stuz! O arfamá / Coretesse al favá. Sagn Lomberçh rendess’ attira / Che se nò alzuns la mira / Con nos stutz, o arfamà / Colletese al favà. PescostaC, Schützenlied1848-1994:222 (Badia).

arfamé (gad., LD) ↦ arfamé.