Page:Vocabolardlladinleterar.pdf/700

From Wikisource
Jump to navigation Jump to search
This page has not been proofread.


osservé
665


orto (amp.) ↦ ourt.

orur (gad., Badia) ↦ orour.

orzun † (mar.) ↦ verzon.

os Ⓔ OSSUM (EWD 5, 121) 6 1763 os ‘os’ (Bartolomei1763-1976:90)
gad. os mar. os Badia os grd. os fas. os bra. os fod. os amp. os LD os MdR os
s.m. Ⓜ osc
organo costitutivo dello scheletro dell’uomo e degli altri vertebrati (gad. B 1763; A 1879; G 1923; Ma 1950; P/P 1966; Pi 1967; V/P 1998; DLS 2002, grd. A 1879; G 1879; G 1923; L 1933; Ma 1953; F 2002; DLS 2002, fas. A 1879; R 1914/99; DA 1973; Mz 1976; DLS 2002; DILF 2013, fod. A 1879; T 1934; Pe 1973; P/M 1985; Pz 1989; DLS 2002; Ms 2005, amp. A 1879; Q/K/F 1985; C 1986; DLS 2002, LD DLS 2002, MdR) Ⓘ osso Ⓓ Knochen ◇ a) Ie ulësse na santa viva. / No mé l corp, no mé l os, / Ma che à pel y cërn ados. Ie ulës na santa viva. / No me l korp, no me l’os, / Ma ke a pel i ciërn a dos. PlonerM, BepoMahlknecht1821*-1915:56 (grd.); b) E de plü ël me fej mè (mal) a le spiné, ël me dô i osc, in soma i sun stanch de stè inte chëst let. E de plü ël me féŝ mä (mal) a le spinné, ël me dó i oŝ, iǹ somma i suǹ stanc de stè inte quest lett. DeRüM, Poste BëinDormì1833-1995:256 (MdR); c) E dapò i à fat na noza e n nozon / E na bela gran cena / E i me à trat tel comedon / N os, che amò l me remena. E dapô i a fat n’nôzô ö un nôzon / E una bella gran cöna / E i mi a trat tel comedom / Un os, chö amô il me römöna. ZacchiaGB, ContieFasciane1858*:5 (bra.).

os (gad., mar., Badia, grd., fas., bra., fod., amp., LD, MdR) ↦ os.

os (gad., mar., Badia) ↦ vos.

osanza † (gad.) ↦ usanza.

osc (amp.) ↦ ousc.

osc (agg.) (gad.) ↦ ost (pron.).

ospá (Badia) ↦ vespé.

öspa (gad., Badia) ↦ vespa.

öspá (gad.) ↦ vespé.

ospedal Ⓔ it. ospedale ‹ HOSPITĀLE (EWD 6, 375) 6 1833 ospedès pl. (DeRüM, AldìNiaSignurCurat1833-1995:266)
gad. ospedal Badia ospedal grd. spedel, uspedel fas. ospedèl bra. ospedal, spedal fod. ospedel amp. ospedal LD ospedal MdR ospedal
s.m. Ⓜ ospedai
1 struttura attrezzata per il ricovero e la cura degli ammalati e dei feriti (gad. A 1879; Ma 1950; P/P 1966; DLS 2002, grd. A 1879; G 1879; G 1923; L 1933; Ma 1953; F 2002; DLS 2002, fas. A 1879; R 1914/99; Mz 1976; DLS 2002; DILF 2013, fod. A 1879; Pe 1973; P/M 1985; Pz 1989; DLS 2002; Ms 2005, amp. A 1879; Q/K/F 1985; C 1986; DLS 2002, LD DLS 2002, MdR) Ⓘ ospedale Ⓓ Krankenhaus ◇ a) Deplü, inće i soldas à so proprio pastor d’animes, […] e che, sc’ ëi é amarà, và a i ciafè e a i vijité int’ i sü ospedês, i consola, i instruësc, i conforta De plü, inçhié i soldas ha sò proprio pastor d’animes, […] e che, ŝ’ ëi é amarà, va ai ćiaffè e ai viŝité int’ i sü ospedès, i consola, i instruësc, i conforta DeRüM, AldìNiaSignurCurat1833-1995:266 (MdR); b) ‘L é da scrie inze ra rimes / No te lascio presto là / Te fenisces, co ra rimes / Come un outro al ospedal. Le da scrie, inze ra rimes / Nò te lascio presto là / Te fenisces, cora rimes / Come un’ outro allˈ Ospedàl. Anonim, PrimaRapresentanza1873*-1973:26 (amp.)
2 ospizio per forestieri; asilo, ricovero (MdR) Ⓘ ospedale, ospizio Ⓓ Hospiz ◇ a) N dé ch’ël fô inte l’ospedal di pelegrins, vëgnel n Cardinal a odëi chisc pelegrins ch’ê ilò da diverses provinzies. ‘Ǹ dé ch’ël fô inte l’ospedäl di pelegriǹs, vëgnl ‘ǹ Cardinal a odëi quìŝ pelegriǹs ch’ê illò da diverses provincies. DeRüM, PelegrinRoma1833-1995:275 (MdR).

ospedal (gad., Badia, bra., amp., LD, MdR) ↦ ospedal.

ospedel (fod.) ↦ ospedal.

ospedèl (fas.) ↦ ospedal.

osservà (col.) ↦ osservé.

osservar (bra., moe.) ↦ osservé.

osservazion Ⓔ it. osservazione 6 1878 osservaziungs pl. (DeclaraJM, SantaGenofefa1878:IV)
gad. osservaziun Badia osservaziun grd. usservazion fas. osservazion fod. ossiervazion amp. osservazion LD osservazion
s.f. Ⓜ osservazions
considerazione motivata da un atteggiamento o da un preciso intento critico, d’intonazione dal polemico al conviviale al didascalico (gad. A 1879; Ma 1950; P/P 1966; DLS 2002, grd. A 1879; G 1879; G 1923; L 1933; Ma 1950; F 2002; DLS 2002, fas. A 1879; Mz 1976; DLS 2002; DILF 2013, fod. A 1879; DLS 2002; Ms 2005, amp. A 1879; DLS 2002, LD DLS 2002) Ⓘ osservazione Ⓓ Bemerkung ◇ a) Cun chëstes osservaziuns liarëise prësc saurí döt le liber. Cung chestes osservaziungs liereise presc’ saurì dutt ‘l liber. DeclaraJM, SantaGenofefa1878:IV (Badia); b) Guelfo spezialmënter se la godô ad aldí les domandes y osservaziuns scicades dl möt frësch Guelfo spezialment’r s’ la godō ad aldì les dimandes e osservaziungs siccades d’l mūtt fresc DeclaraJM, SantaGenofefa1878:100 (Badia).

osservazion (fas., amp., LD) ↦ osservazion.

osservaziun (gad., Badia) ↦ osservazion.

osservé Ⓔ it. osservare ‹ OBSERVĀRE (EWD 5, 124) 6 1819 osservë p.p.m.sg. (PezzeiJF, MCamploj1819-2010:197)
gad. osservé Badia osservè grd. usservé fas. osservèr caz. osservèr bra. osservar moe. osservar fod. osservé, ossiervé col. osservà LD osservé MdR osservè
v.tr. Ⓜ osserveia
1 guardare o esaminare con attenzione, considerare con cura (gad. A 1879; Ma 1950; P/P 1966; DLS 2002, grd. A 1879; G 1879; G 1923; L 1933; Ma 1953; F 2002; DLS 2002, fas. A 1879; R 1914/99; DA 1973; Mz 1976; DLS 2002; DILF 2013, fod. A 1879; Pe 1973; P/M 1985; Pz 1989; DLS 2002; Ms 2005, LD DLS 2002) Ⓘ osservare Ⓓ beachten, beobachten ◇ a) Mo al musciat i no à pensà, / Che chest dut l’osservarà, / Che che i à fat e che che i à dit, / E che vegnarà dut scrit. Mo a l mušat i no ha pensà, / Ke kest dut l oserverà, / Ke ke i ha fat e ke ki i ha dit, / E ke vegnerà dut skrit. BrunelG, MusciatSalin1845:9 (bra.); b) Dejidres, sinziermënter, de vester fertunà y cuntënt, / Usserva bën chël puech che te é dit, y t’ares l paiamënt. Des̄idres, sinziermënter de vöst’r fortunà y cuntënt, / Ussërva bëŋ chëll puech che t’ hè dit, y t’arès ‘l pajamënt. PerathonerJA, Nseniamënt1865*:1 (grd.); c) Infati ai osservà, che l formenton somenà darè la siala l eva apena come l nost a Col. In fatti hai osservà, che ‘l formenton somenà darè la ʃiala leva a pena come ‘l nost a Col. AgostiniM, Dialogo1870*-2013:431 (col.); d) Canch’al osservâ por la pröma ota la bela stëra dala doman Cang ch’el osservā pur la pruma ŏta la bella sterra dalla dumang DeclaraJM, SantaGenofefa1878:52 (Badia)
2 notare, rilevare (gad. DLS 2002, grd. F 2002; DLS 2002, fas. R 1914/99; DA 1973; Mz 1976; DLS 2002; DILF 2013, fod. DLS 2002, LD DLS 2002, MdR) Ⓘ osservare Ⓓ bemerken ◇ a) Iö á osservé, che tö t’un âs subit amal / Sce la Crescënza te dijô val’. Iö ha osservë, che tö ten’ aas subit a mâl. / Se la Crisenzia të dischò vâl. PezzeiJF,