Page:Vocabolardlladinleterar.pdf/663

From Wikisource
Jump to navigation Jump to search
This page has not been proofread.


nciournida
628


nciournida (fod.) ↦ enciornida.

nciuché (grd.) ↦ encioché.

nciurnì (grd.) ↦ enciornì.

ncolpé (fod.) ↦ encolpé.

nconté (fod.) ↦ enconté.

ncontra (fod.) ↦ encontra.

ncora (fod.) ↦ encora.

ncrësce (fod.) ↦ encresce.

ncrëscer (grd.) ↦ encresce.

ncuei (grd.) ↦ encuei.

nculpé (grd.) ↦ encolpé.

ncuoi (fod., col.) ↦ encuei.

ndarzé (fod.) ↦ enderzé.

ndavántier (fod.) ↦ dantinier.

ndavò (fod.) ↦ endò.

ndavò l auter (fod.) ↦ endolauter.

ndebelì (fod.) ↦ endeblì.

ndeblì (grd.) ↦ endeblì.

ndertura (grd.) ↦ endertura.

nderzé (grd.) ↦ enderzé.

ndesfidé (grd., fod.) ↦ endesfidé.

ndeviné (grd., fod.) ↦ endeviné.

ndolauter (grd.) ↦ endolauter.

ndoré (fod.) ↦ endoré.

ndormedì (fod.) ↦ endormedì.

ndormenzé (fod.) ↦ endormenzé.

ndos (fod.) ↦ endos.

ndoviné (fod.) ↦ endeviné.

ndrio (fod.) ↦ endrio.

nduré (grd.) ↦ endoré.

nduré (fod.) ↦ enduré.

ndurì (grd., fod.) ↦ endurì.

ndurmenzé (grd.) ↦ endormenzé.

ne (fas.) ↦ n2.

ne1 Ⓔ NŌN (EWD 5, 54) 6 1763 ne ‘non’ (Bartolomei1763-1976:89)
gad. ne mar. ne Badia ne grd. ne fod. ne amp. ne LD ne MdR ne
avv.
avverbio di negazione, primo elemento della negazione doppia (gad. B 1763; A 1895; P/P 1966; V/P 1998; DLS 2002, grd. A 1879; G 1923; L 1933; Ma 1953; F 2002; DLS 2002, fod. A 1879; Pe 1973; DLS 2002, amp., LD DLS 2002, MdR) Ⓘ non Ⓓ nicht ◇ a) Ciala pur da ca inaò d’ster bon / de n’esser ruo o poltron Chiala pur da cha ináo d’ester bon / d’ń esser ruo o poltrong PezzeiJF, TTolpei1805-2010:191 (fod.); b) Na vedla, che ne fajova auter che tussì y batulé Una vödla, kœ ne faschòva auter kœ tussì y batulè PlonerM, Erzählung3GRD1807:46 (grd.); c) Sce Die me fajëssa chësta grazia, dij l amalà, […], fossi segur de ne murì mei. Sche Diœ me faschæssa kæsta grazia, disch l’ammalà, […], fossi segùr dœe ne murì mèi. PlonerM, Erzählung5GRD1807:48 (grd.); d) sce chël, ch’à perdù chësta bëursa, fossa restà pendù te liet, sciche ie, ne l’ëssel perduda. sche kœl, k’ a perdù kæsta bœursa, fossa ræstà pendù te liet, schkœ je, ne l’æssel perdùda. PlonerM, Erzählung6GRD1807:49 (grd.); e) Mei ne n’al messù svaië / Mei ne l al messù scurië. Mei ne n’al messù svajë / Mei ne l al messù skurië. PlonerM, GratulazionMahlknecht1813-1915:61 (grd.); f) Porcí che plom ne n’é or. Portgicché plom nö n’é oro. PezzeiJF, GMPitschaider1819-2010:195 (Badia); g) Śën auza su la tlapes, / Ne sparanië la soles, / Ne sparanië ciauzei, / Ne sparanië paroles, / Ne sparanië stivei, / Sce Stina vën de mei. Sën auza su la tlapes, /Ne sparanië la soles, / Ne sparanië ciauzei, Ne sparanië paroles, / Ne sparanië stivei, / She Stina vën de Mei. PlonerM, BepoMahlknecht1821*-1915:57 (grd.); h) Ël n’é demà aje, mo ël é pezorant [=puzorënt?] sco valch de rie. Ël n’é demà aŝe, mó ël é pezzorant sco valq de rie. DeRüM, VinChëstAnn1833-1995:287 (MdR); i) Al ne t’á porchël mai fat tristëza, / Y al ne t’an röará, canche te möres. Al nö ta porchel mai fat tristezza, / I al nö tang röarà, chanche tö mōres. AgreiterT, SënJan1838*-2013:246 (mar.); j) Maladëta! / Degugn plu ne la pëta! Maladâta! / Degugń plu ne la pâta! PescostaC, OrghenPlie1843-2013:428 (fod.); k) Dër les sëres, / tó spo, chëres / ch’i fajô spavënt / sc’ al ne n’ê pro jënt. ’Dër les sëres, / tò spo, chëres / ch’i fajô spavënt / sc’ al ne n’ê pro jënt. PiccolruazA, Scassada1848-1978:70 (Badia); l) Oh, se ‘l Signor me fajesse sta grazia, dijea ‘l marà, voltà ves un amigo, sarae seguro de ne morì mai. O se ‘l Signor me facesse sta grazia, diceva ‘l mará, voltá ves un amigo, sarae seguro de ne morí mai. PlonerM, Erzählung5AMP1856:27 (amp.); m) Ma la usc à dit mo n iede: Franz, Franz! ne me audes’ a? ma̤ la̤ už a dit mǫ ŋ iá̤dę: frants, frants! ŋę m’áudęs-a̤? RifesserJB, Tëune1879:108 (grd.)
ne demé (gad., MdR) Ⓘ non solo Ⓓ nicht nur ◇ a) S. Iö ne la mine demà, iö le sà inće, porćì che inte la Sacra Scritüra vëgn ćiamà i servidus prosc e da bëin a gode les ligrëzes de le Signore S. Jeu ne la mine demà, jeu le sa inçhié, porçhi che inte la sacra scrittüra vëgn çhiamà i servidus proŝ e da bëiǹ a gode les ligrëzzes de le Signore DeRüM, AldìNiaSignurCurat1833-1995:270 (MdR).

ne (gad., mar., Badia, grd., fod., amp., LD, MdR) ↦ ne1.

ne2 Ⓔ it. ‹  NEC 6 1844 ne (DemenegoG, LodeMasciza1844-1929:114)
fas. ne caz. ne bra. ne fod. ne col. ne amp. ne
congiunz.
congiunzione copulativa negativa equivalente a "e non" (fod. Pe 1973; P/M 1985; Pz 1989; Ms 2005, amp. C 1986) Ⓘ né Ⓓ noch ◇ a) ra panza fata a gucia, / che non ebe fon ne fin! ra panz̄a fata a gucia, / che non èbe fon ne fin! DemenegoG, LodeMasciza1844-1929:114 (amp.); b) No ‘l é cioudo ancuoi, ne fiedo No le cioudo anquoi, ne fiedo DegasperF, ARaMeNoiza1860*-1975:108 (amp.); c) A Lienz no n é palazi ne gran signori, che se sà, ma gnanca gran povertà. A Lienz non è palázzi nè gran signori, che se sa, ma neanca gran povertà. AgostiniM, Dialogo1870*-2013:431 (col.) ☝ no
ne… ne (fas. R 1914/99; DA 1973; Mz 1976; DILF 2013, fod. Pe 1973; P/M 1985; Pz 1989; Ms 2005, amp. C 1986) Ⓘ né… né Ⓓ weder… noch ◇ a) Aló ogneun se à fermà / Ogneun dassen l’à scutà / Che n pe no sie nesciugn gost, / Ne chélera, ne famei ne ost. Alò ognùn se ha fermà / Ognùn da seng l ha skutà / Ke n pè no sie nešùng gost, / Ne kelera, ne faméi ne ost. BrunelG, MusciatSalin1845:9 (bra.); b) Ne a la ciaures, ne a la feides / No ge volon pa più ciutèr Ne a le čures, ne a le feides / No ji volon po più čutèr ZacchiaGB, GardeneraE1858*-1995:175 (caz.); c) L temp é stat semper a favor: Ne piova ne sol no m’à molestà gran fati. ‘L temp è stat semper a favor: Ne’ piova ne’ zol no m’ha molestà gran fatti. AgostiniM, Dialogo1870*-2013:431 (col.); d) Un laoro coscì fato / Ne in talian, ne in anpezan / No ‘l podea fei che un mato Un laoro cosci fatto / Nè in taliàn, ne in ampezzàn / Nol podea fei che un matto Anonim, PrimaRapresentanza1873*-1973:25 (amp.) ☝ no… no.

ne (fas., caz., bra., fod., col., amp.) ↦ ne2.

ne (fas., caz., bra., fod., col.) ↦ nes2.

necesciario (Badia) ↦ nezesciar.

necescité (fod.) ↦ nezescité.

nef (moe., col.) ↦ neif.

nef (fas., caz., bra.) ↦ nuef1.

nef (fas., caz., bra.) ↦ nuef2.

negà (col., amp.) ↦ neghé.

negar (moe.) ↦ neghé.

neger (col.) ↦ neigher.