Page:Vocabolardlladinleterar.pdf/659

From Wikisource
Jump to navigation Jump to search
This page has not been proofread.


mut
624


piesh i mans. / She no ne ʃhi plu a mutans. PlonerM, BepoMahlknecht1821*-1915:57 (grd.) ◆ mutons giovani più maturi, in espressioni interiettive nelle quali esprime calorosa o affettuosa confidenza (gad., grd.) Ⓘ ragazzi Ⓓ Kinder ◇ a) Mi mutons! ëis bën la veles, / Crive riches, o de beles Mi mutons! êis bêng la vêlles, / Crive riches, o de bœlles PlonerM, VedlMut1828-1997:345 (grd.); b) Sö mituns, toless’ la tascia / Stlop y polber y na flascia / D’ega de vita y de bun vin Sèu muttuns! toless la tasha / Stlop e polvr e na flasha / D’agua d’vita e d’bun vin PescostaC, Schützenlied1848-1994:222 (Badia); c) Por Idî, l’Imparadú y la patria, mituns, / Chiló dlungia i confins sunse nos cuaji i pröms Per Iddio, l’Imparadù e la patria, mittungs, / Chilò dlungia i confings sungse nos quasi i prüms PescostaC, MëssaPescosta1879:5 (Badia) ◆ vedl

mut (grd. G 1923; L 1933; F 2002; DLS 2002, fas., fod. Pe 1973; P/M 1985; Pz 1989; DLS 2002; Ms 2005, LD DLS 2002) Ⓘ scapolo Ⓓ Junggeselle ◇ a) Ëiles me dirà dl dut: / Ma ie reste vedl mut! Eiles mê dirà del dut: / Ma jê rœste vêdl mut! PlonerM, VedlMut1828-1997:351 (grd.); b) Ve l diré chiar - a mi me par / Che cò i vel duc - far i vedli muc / Se arà po danz - vedla mutans / Le fasc sia ert - e les fèsc ngert. Vel dirè chiar - a mi me par / Che co i vel dutg - fé i vedli mutg / Se arà po dans - vedla mutans / Le fas si ert - e les fes ngert. BrunelG, OccasioneNozza1860*-2013:368 (bra.) (gardenismo) vedla muta (grd. G 1879; G 1923; L 1933; DLS 2002, fas., fod. T 1934; Pe 1973; P/M 1985; Pz 1989; DLS 2002; Ms 2005, LD DLS 2002) Ⓘ zitella Ⓓ alte Jungfer ◇ a) N’é giapà, son vedla muta! / diejana! cie cossa burta? Ne giapà, song vödla Muta! / die schana! chië cosa burta? PlonerM, VedlaMuta1828*-2013:141 (grd.); b) Sant Antone del maridé, vedla muta no voi resté. St. Antone del maride vedla muta no voi resté. ZacchiaGB, GardeneraC1858*-1995:172 (caz.) (gardenismo).

mut (Badia, grd., fas., caz., bra., fod., LD) ↦ mut.

müt (MdR) ↦ mut.

mutilé Ⓔ it. mutilare 6 1833 mütilëja 3 (DeRüM, AldìNiaSignurCurat1833-1995:268)
gad. mutilé grd. mutilé fas. mutilèr MdR mutilé
v.tr. Ⓜ mutileia
provocare, per trauma o intervento chirurgico, la perdita di un arto o di una sua parte (grd. F 2002, fas. DILF 2013, MdR) Ⓘ mutilare Ⓓ verstümmeln ◇ a) chi che, por ne messëi deventè na ota soldas, se trascürëia, se stropiëia e gonot se mütilëia se stësc, o sce ëi é genitori, sü mütuns chi che, por ne mëssëi deventè ‘na óta soldas, se trascürëja, se stropiëja e gonót se mütilëja sè stëŝ, o ŝ’ ëi é genitori, sü müttuǹs DeRüM, AldìNiaSignurCurat1833-1995:268 (MdR).

mutilé (gad., grd., MdR) ↦ mutilé.

mutilèr (fas.) ↦ mutilé.