Page:Vocabolardlladinleterar.pdf/612

From Wikisource
Jump to navigation Jump to search
This page has not been proofread.


medem
577


me a Mariëusa: / Va i gëura su la bëursa PlonerM, GratulazionMahlknecht1813-1915:63 (grd.); b) Crive pu mé do vosc gust: / Uniuna à si fust! Crive pu me do vost gust: / Ogniùna ha si fust! PlonerM, VedlMut1828-1997:351 (grd.); c) Sën Jan, sën lascete ma cunté, / I m’an feji n pü’ morvëia Seng Schang, seng laschtö ma cuntö, / I mang föschi ng pü morvöja AgreiterT, SënJan1838*-2013:246 (mar.); d) Dëida ma inant, insciöche le vënt / ligher tres, sciöche bones ês Dëida mâ inant, insciöch’ l vënt / ligher tres, sciöch’ bones ês DeclaraJM, MFrenes1857-1988:9 (Badia); e) Canche son pa na pera stenta, che no é po più polenta / Son po soula a me l vadagnèr, gé mosse ma jir a me l petlèr. Kanke son po na pera stenta, ke no é po più polenta / Son po soula a mel vadagné i mos ma si a mel pittlé. ZacchiaGB, GardeneraC1858*-1995:172 (caz.); f) Ma jide a ciarcé! Mâ jide a ćiarćé! PescostaC, BonesEghes1858-1994:229 (Badia); g) I oress mëte pënch, ma fajuns’ sëgn inant! I oress matte páinc, ma fasungs’ sagn innant! PescostaC, MëssaPescosta1879:5 (Badia)
demé.

(grd., fod., amp.) ↦ mé.

(fas.) ↦ mei.

(mar.) ↦ mel1.

(moe.) ↦ mei.

(Badia) ↦ mel1.

Mechiel (mar., fod.) ↦ Michiel.

meda (col.) ↦ ameda.

mëda (gad., mar., Badia, fod., MdR) ↦ ameda.

medaa (fas., bra.) ↦ medaia2.

medaea (moe.) ↦ medaia2.

medaia1 Ⓔ nordit. medaia (GsellMM) 6 1844 madàia (DemenegoG, LodeMasciza1844-1929:115)
gad. medaia grd. medaia fas. medaia fod. medaia amp. madaia
s.m. Ⓜ medaies
uomo frivolo (gad. A 1879, grd. A 1879, fas. A 1879, fod. A 1879, amp. A 1879; Mj 1929; C 1986) Ⓘ uomo leggero Ⓓ leichtlebiger Mensch ◇ a) Se sà ben, se sto madaia / tira r’aga al so morin, / s’el se porta inze ra fraia / dal pì franco Paladin. Se sa ben, se sto madàia / tira r’ aga al so morìn, / s’ el se pòrta inz̄e ra fràia / dal pi franco Paladìn. DemenegoG, LodeMasciza1844-1929:115 (amp.).

medaia (gad., grd., fas., fod.) ↦ medaia1.

medaia2 Ⓔ it. medaglia ‹ *MEDĀLIA ‹ MEDIĀLIA (EWD 4, 369) 6 1844 medaja (ZardiniB, Rudiferia1852:1)
gad. medaia grd. medaia, bedaia fas. medaa moe. medaea fod. medaia, bedaia amp. madaia, medaia LD medaia
s.f. Ⓜ medaies
dischetto di metallo coniato o fuso con raffigurazione a bassorilievo (gad. A 1879; Ma 1950; P/P 1966; V/P 1998; DLS 2002, grd. A 1879; G 1879; G 1923; L 1933; Ma 1953; F 2002; DLS 2002, fas. A 1879; R 1914/99; DA 1973; Mz 1976; DLS 2002; DILF 2013, fod. A 1879; Pe 1973; P/M 1985; Pz 1989; DLS 2002; Ms 2005, amp. A 1879; Mj 1929; C 1986; DLS 2002, LD DLS 2002) Ⓘ medaglia Ⓓ Medaille ◇ a) Varda là, ce onor, ce smaia, / Che li à fato a Parsenon! / Varda là, ce na medaia / Che ‘l abù dal nosc Paron! Varda là, ce onor, ce smaja, / Che li ha fato a Parsenon! / Varda là, c’ e na medaja / Che l’abù dal nosc’ Paron! ZardiniB, Rudiferia1852:1 (amp.); b) Y sun stá tan bravi, che zënza na plaia / Unse bele plü gonot mirité la medaia. E sung stà tang bravi, che zanza na plaja / Ungse bell plö gonnot meritè la medaja. PescostaC, MëssaPescosta1879:5 (Badia).

medaia (gad., mar., Badia, grd., fod., amp., LD) ↦ me-

daia2.

mede Ⓔ MEDICUS (EWD 4, 370) 6 1833 méde (DeRüM, BevundeBozaVin1833-1995:243)
gad. mede mar. medo Badia mede LD mede MdR mede
s.m. Ⓜ medi
chi esercita professionalmente la medicina (gad. A 1879; Ma 1950; P/P 1966; V/P 1998; DLS 2002, LD DLS 2002, MdR) Ⓘ medico Ⓓ Arzt ◇ a) N gote de vin do le cafè é sann ël, e mascima le bun vin ne dezipa mai nia ël. Vos fosses bëin n bun mede vos. Uǹ gòte de viǹ dò le caffè é san ël, e masŝima le buǹ viǹ ne decipa mai nia ël. Vos fosses bëiǹ ‘n buǹ méde vos. DeRüM, BevundeBozaVin1833-1995:243 (MdR); b) Sideste bun cun düc tü sudic, n’i agravé massa, dái iudizi iüsć, bugn sazerdoc, y medi praticá. Sīste bung cung duttg’ tu sudditi, n’i aggravè maſsa, dài giudizi giustg’, bongn’ Sazerdoti, e medi prattigà. DeclaraJM, SantaGenofefa1878:24 (Badia).

mede (gad., Badia, LD, MdR) ↦ mede.

medeisem Ⓔ it. medesimo ‹ *METIPSIMUS (EWD 4, 371) 6 1870 medesima f. (AgostiniM, Dialogo1870*-2013:432)
gad. medejim Badia medejimo fod. medejimo col. medesimo
agg. Ⓜ medeisems, medeisema, medeisemes
stesso, identico, uguale (gad. P/P 1966, fod. Pe 1973; P/M 1985; Ms 2005) Ⓘ medesimo Ⓓ derselbe ◇ a) Sì, n frego a la ota i l’à capida, ma sul prinzipio i eva ben duc de la medesima pasta Si, un fregol alla ota i la capida, ma sul principio i eva ben dutg della medesima pasta AgostiniM, Dialogo1870*-2013:432 (col.); b) Dl otcënt carantun söl medejim post, / Y da fá n pü’ de festa chiló sö dal ost. Dell’ ottciant carant’ ung sol medesimo post, / E da fa ‘ng pü de festa chilò sö dall’ ost. PescostaC, MëssaPescosta1879:4 (Badia).

medejim (gad.) ↦ medeisem.

medejimo (Badia, fod.) ↦ medeisem.

medejina Ⓔ MEDICĪNA (EWD 4, 370) 6 1833 medeŝines pl. (DeRüM, BunDéJanDomëne1833-1995:242)
gad. medejina mar. medejina Badia medejina grd. medejina fas. medejina fod. medejina amp. medejina LD medejina MdR medejina
s.f. Ⓜ medejines
sostanza dotata di virtù terapeutiche (gad. A 1879; Ma 1950; P/P 1966; V/P 1998; DLS 2002, grd. A 1879; G 1879; G 1923; L 1933; Ma 1953; F 2002; DLS 2002, fas. A 1879; R 1914/99; DA 1973; Mz 1976; DLS 2002; DILF 2013, fod. A 1879; Pe 1973; P/M 1985; Pz 1989; DLS 2002; Ms 2005, amp. A 1879; Q/K/F 1983; C 1986; DLS 2002, LD DLS 2002, MdR) Ⓘ farmaco Ⓓ Arznei, Medikament ◇ a) N’ëise pa mai aldì dijan, che la bela aria frësca é plü ütile por nosta sanité, che tütes les medejines di doturs, e di apotecari? N’ëise pa mai aldì diŝaǹ, che la bell’ aria frësca é plü ütile por nosta sanité, che tüttes les medeŝines di Dotturs, e di Apotécari? DeRüM, BunDéJanDomëne1833-1995:242 (MdR); b) Dassëis mpo mandé a medejines; che sce no ve varësc defin, almancul slongerà chëles la vita, dij l cumpere. Dassàis inpò màndè a mëdes̄ines; che ŝe no vè vareŝ defiŋ, almancull slongerà chëlles la vita, diŝ ‘l cumpère. VianUA, JanAmalà1864:200 (grd.); c) Al ne n’ê n miserabl, che ne ciafass da Genofefa laur, o elemojina; o amaré che ne l’ess a so let, a i smorjelé la ria saú dles medejines plü anties. El nen ē ‘ng miserabile, che nè ceafass’ da Genofefa laur, o limosina; o amarè, che nell’ ess’ a so lett, ai smorjelè la ria saù d’les medejines plou anties. DeclaraJM, SantaGenofefa1878:10 (Badia).

medejina (gad., mar., Badia, grd., fas., fod., amp., LD, MdR) ↦ medejina.

medem Ⓔ ven. medemo ‹ *METIPSIMUS (EWD 4, 371) 6 1833 la medemma (DeRüM, AldìNiaSignurCurat1833-1995:264)
gad. medem, medemo mar. medemo Badia medemo grd. medem, medemo fas. medemo caz. medemo fod. medemo amp. medemo LD medem MdR medemo