Page:Vocabolardlladinleterar.pdf/586

From Wikisource
Jump to navigation Jump to search
This page has not been proofread.


magné
551


maestous
agg. Ⓜ maestousc, maestousa, maestouses
severo e solenne insieme, tale da ispirare riverenza o stupefatta ammirazione (gad. DLS 2002, fas. DLS 2002; DILF 2013, fod. DLS 2002; Ms 2005, LD DLS 2002) Ⓘ maestoso Ⓓ prächtig ◇ a) Y canche te saras spo n de rich y potënt, ne te dodé pa de mëte chësta picera recordanza de tüa uma söl plü bel post de tüa maestosa abitaziun E cang ch’e t’ saras spo ‘ng dè ricc e potente, nè te dodè pa d’mette chesta piccera r’cordanza d’tua uma soul plou bell post d’tua maestosa abitaziung DeclaraJM, SantaGenofefa1878:77 (Badia).

maestous (fas., fod., LD) ↦ maestous.

maestrà (grd.) ↦ amaestré.

maestrar (bra., moe.) ↦ amaestré.

maestré (LD) ↦ amaestré.

maestrèr (fas.) ↦ amaestré.

maestria Ⓔ it. maestria 6 1878 maestria (DeclaraJM, SantaGenofefa1878:113)
gad. maestria mar. maestría Badia maestria grd. maestria LD maestria
s.f. sg.
grande abilità e perizia (gad. P/P 1966; V/P 1998; DLS 2002, grd. F 2002; DLS 2002, LD DLS 2002) Ⓘ maestria Ⓓ Gewandtheit ◇ a) La unziun tl discurs dl vësco, y le füch amabl de süa retorica (la maestria de savëi rajoné bel) La unziung t’ l discorso d’l vesco, e ‘l fuc amabile d’sua retorica (la maestria d’savei rajonè bell) DeclaraJM, SantaGenofefa1878:113 (Badia).

maestria (gad., Badia, grd., LD) ↦ maestria.

maestría (mar.) ↦ maestria.

maestro (fod., amp.) ↦ maester.

maestus (gad., Badia) ↦ maestous.

magari Ⓔ it. magari ‹ μαxάςι (EWD 4, 281) 6 1844 mangare (DemenegoG, LodeMasciza1844-1929:111)
gad. magari mar. magari Badia magari grd. magari fas. magari caz. magari fod. magari amp. mangare LD magari
avv.
esprime dubbio, incertezza, probabilità o anche possibilità e speranza (gad. A 1879; A 1895; Ma 1950; P/P 1966; V/P 1998; DLS 2002, grd. A 1879; G 1879; G 1923; L 1933; Ma 1953; F 2002; DLS 2002, fas. A 1879; R 1914/99; Mz 1976; DILF 2013, fod. A 1879; Pe 1973; P/M 1985; Pz 1989; DLS 2002; Ms 2005, amp. A 1879; Q/K/F 1983; C 1986; DLS 2002, LD DLS 2002) Ⓘ forse Ⓓ vielleicht, etwa ◇ a) e in me stesso éi fato ‘l pian / […] / De dì poco; che mangare / me podesse sbramosà! e in me steso ei fato ‘l piàn / […] / De di poco; che mangare / me podese sbramozà! DemenegoG, LodeMasciza1844-1929:111 (amp.); b) O jide magari t’Al Plan de Marou / che sarëis sorvis sciöche fosses n prou. O jide magari t’ Al Plan de Marô / che sarês servis sciöco fosses un prô. PescostaC, BonesEghes1858-1994:229 (Badia); c) Na muta, che ova perdù si nevic, se temova, ch’ël se vendichëssa, y ch’ël foss magari pront a i dé na curteleda. Na mutta, chë òva perdù si nëviĉ, së tëmòvà, ch’ël së vëndichess, y ch’ël foss magàri pront a jë dè na curtlèda. VianUA, MutaNevic1864:197 (grd.); d) i se pissèa fra de ic: "Chest magari podessane aer." i se pisea fra de ič: Kest magari podesane aer. BrunelG, Cianbolpin1866:13 (caz.)
interiez.
esprime vivo desiderio sentito come irrealizzabile (grd. F 2002, fas. Mz 1976; DILF 2013, fod. Ms 2005, amp. Q/K/F 1983; C 1986) Ⓘ magari Ⓓ und wie, schön wäre es! ◇ a) Ah! mangare fosson boi / De fei senpre chel ch’El disc! Ah! mangare fosson boi / De fei sempre chel ch’El disc’! Sì la fè! ZardiniB, Rudiferia1852:1 (amp.).

magari (gad., mar., Badia, grd., fas., caz., fod., LD) ↦

magari.

magasen (amp.) ↦ magasin.

magasin Ⓔ it. magazzino ‹ arab. maḫzan (EWD 4, 282) 6 1873 el Magazzen (Anonim, Monumento1873:3)
gad. magazin Badia magasin grd. magasin fas. magasin fod. magasin amp. magasen LD magasin
s.m. Ⓜ magasins
edificio o stanza adibita a deposito di merci o materiali svariati (gad. Ma 1950; P/P 1966; V/P 1998, grd. L 1933; Ma 1953; F 2002, fas. R 1914/99; Mz 1976; DILF 2013, fod. DLS 2002; Ms 2005, amp. Q/K/F 1983; C 1986; DLS 2002, LD DLS 2002) Ⓘ magazzino, deposito Ⓓ Magazin, Lager, Speicher ◇ a) Riguardo a chi conte / Che aea el magasen, / A i lascià ancora in monte, / I arae fato pì ben. Riguardo a chí conte / Che avea el Magazzen, / Ai lassá ancora in monte, / I arae fatto pí ben. Anonim, Monumento1873:3 (amp.).

magasin (Badia, grd., fas., fod., LD) ↦ magasin.

magazin (gad.) ↦ magasin.

magé (Calfosch) ↦ maié.

magë (grd.) ↦ maië.

magher (bra., col.) ↦ megher.

magia Ⓔ it. magia 6 1844 magia (DemenegoG, LodeMasciza1844-1929:115)
gad. magia grd. magia fas. magìa fod. magìa amp. majia LD magia
s.f. Ⓜ magies
arte di dominare le forze occulte (gad. DLS 2002, grd. F 2002; DLS 2002, fas. DLS 2002; DILF 2013, fod. DLS 2002; Ms 2005, amp. DLS 2002, LD DLS 2002) Ⓘ magia Ⓓ Zauberei, Magie ◇ a) Śente, no cardassà mai, / cuanto vin ch’el porta via / chera fre de tananai! / par ch’el ebe ra magia. Zènte, no cardasà mai, / quanto vin ch’el pòrta via / chera fre de tananài! / par ch’el èbe ra magia. DemenegoG, LodeMasciza1844-1929:115 (amp.).

magia (gad., grd., LD) ↦ magia.

magìa (fas., fod.) ↦ magia.

magiar (bra.) ↦ maié.

magna (mar., amp.) ↦ mania1.

magnà (amp.) ↦ magné.

magnada (bra., col., amp.) ↦ magneda.

magnar (bra., moe.) ↦ magné.

magnato Ⓔ deriv. di magné 6 1862 magnato (DegasperF, TenpeAdès1862-1974:472)
amp. magnato
s.m.f. Ⓜ magnati, magnata, magnates
chi mangia molto o avidamente (amp.) Ⓘ mangione Ⓓ Vielfraß ◇ a) e po i scomenza con na burta vosc / a m’in dì d’ogni sorte inze par fora / a me ciamà sturlon, manzo, magnato, / infinamai a dì che son un mato… e po i scomenža con na burta vosh / a m’in di d’ogni sorte inže par fora / a me ciamà sturlon, manzo, magnato, / infinamai a di che son un mato… DegasperF, TenpeAdes1862-1974:472 (amp.).

magnato (amp.) ↦ magnato.

magné Ⓔ nordit. magnar (EWD 4, 317) 6 1812 magnar (GiulianiGB, Gespräch1812-2014:59)
fas. magnèr caz. magnèr bra. magnar moe. magnar col. magné amp. magnà
v.tr. Ⓜ magna
1 ingerire, immettere nell’organismo alimenti solidi e semisolidi (fas. A 1879; R 1914/99; G 1923; DA 1973; Mz 1976; DLS 2002; DILF 2013, col. Pz 1989, amp. A 1879; Mj 1929; Q/K/F 1983; C 1986; DLS 2002) Ⓘ mangiare Ⓓ essen ◇ a) El Segnor. No se ciapa nia da magnar. El Segnor. No se chiappa nia da magnar. GiulianiGB, Ge-