Page:Vocabolardlladinleterar.pdf/567

From Wikisource
Jump to navigation Jump to search
This page has not been proofread.


levazo
532


levazo (amp.) ↦ lavac.

levé Ⓔ LEVĀRE (EWD 4, 199; http://www.atilf.fr/DERom/entree/’lEBa-) 6 1763 luè de moets ‘removeo, amoveo’ (Bartolomei1763-1976:86)
gad. lové mar. loé Badia levè grd. levé fas. levèr caz. levèr bra. levar moe. levar fod. levé col. levà amp. leà, levà LD levé MdR levé
v.tr. Ⓜ leva
togliere, rimuovere, portare via, contrapposto ad aggiungere, mettere (gad. Ma 1950; P/P 1966, fas. Mz 1976, fod. T 1934) Ⓘ levare Ⓓ wegnehmen, entfernen ◇ a) Lascia star ence l messal / Se calche bel mus / Levar vel ogne abus / Perché ence con chel se pel far mal. Lasa star encie l messal / Se calche bel muso / Levar vel ogni abuso / Perche ence con chel se pel far mal. PollamV, VivaSagraMoena1856-2008:266 (bra.); b) e dapò cogne ence vardèr che l’ègua no me leve i agnìe e dapò kogne enče vardèr, ke l’ègua no me leve i agnie BrunelG, Cianbolpin1866:5 (caz.); c) prëia, ch’al leves da chiló mi corp mort por le sopolí tl sepolcher de mi antenac preia, ch’el leve da chilò mi corp mort pur ‘l sopolì t’l sepolch’r d’mi antenati DeclaraJM, SantaGenofefa1878:68 (Badia)
v.intr. Ⓜ leva
1 tirarsi su, levarsi verso l’alto (gad. A 1879; A 1895; Ma 1950; P/P 1966; V/P 1998; DLS 2002, grd. A 1879; G 1879; G 1923; L 1933; Ma 1953; F 2002; DLS 2002, fas. A 1879; R 1914/99; DLS 2002; DILF 2013, fod. A 1879; T 1934; Pe 1973; P/M 1985; Pz 1989; DLS 2002; Ms 2005, amp. A 1879; Mj 1929; Q/K/F 1983; C 1986; DLS 2002, LD DLS 2002) Ⓘ alzarsi, sollevarsi Ⓓ aufstehen, sich erheben ◇ a) Ie ue levé, y jì da mi pere, y i dì: Pere! Ie é fat picià dant al ciel, y dant a te. Je úe levé, y schí da mi pére, y i dì: Pére! Je è fat pitgiá dant al tschiel, y dant a te. HallerJTh, FigliolProdigoGRD1832:141 (grd.)
2 levarsi in piedi lasciando il letto (gad. A 1879; A 1895; Ma 1950; P/P 1966; V/P 1998; DLS 2002, grd. A 1879; G 1879; G 1923; L 1933; Ma 1953; F 2002; DLS 2002, fas. A 1879; R 1914/99; DA 1973; Mz 1976; DLS 2002; DILF 2013, fod. A 1879; T 1934; P/M 1985; Pz 1989; DLS 2002; Ms 2005, amp. A 1879; Mj 1929; Q/K/F 1983; C 1986, LD DLS 2002, MdR) Ⓘ alzarsi Ⓓ aufstehen ◇ a) vëijes tu, grant fret, che tu ies, cie che ti fra à giapà, percie ch’ël ie levà abenëura? veiste tu, grand fred, koe tu jœs, tgiekœ ti frà a giappà, pertgiek’ œl jœ levà a bœnœura? PlonerM, Erzählung6GRD1807:49 (grd.); b) Tuë tu ca y fé nsci: / Canche l leva da duman, / Va y bossi la man! Tue tu ka i fe nshi: / Kanke l leva da duman, / Va i bossi la man! PlonerM, BepoMahlknecht1821*-1915:59 (grd.); c) Incö stàla n pü’ mì, grazia a Idie! Iö sun bëin ligra. S’éla bëin levada mefo? Scé, ëla se’ é bëin levada n püch. Incoeu stala ‘ǹ pü’ mì, grazia a Iddie! Jeu suǹ bëiǹ ligra. S’ éla bëiǹ levada meffo? Ŝé, ëlla s’ é bëiǹ levada ‘ǹ püc. DeRüM, SignuraUma1833-1995:235 (MdR); d) Iö sun jü inier tant tert a dormì, che iö n’à podü levè a bonora incö. Jeu suǹ ĝiü inier tant tärd a dormì, ch’jeu n’ha podü levè a bonn’ óra incoeu. DeRüM, InciamòInteLet1833-1995:247 (MdR); e) Desëin ne m’en feji pa plü mervöia, che levëis incö tant tert. Desëiǹ ne m’eǹ feŝi pa plü merveuja, che levëis incoeu tant tärd. DeRüM, InciamòInteLet1833-1995:248 (MdR); f) Vátun sëgn sön let / por lové dales set. Vat’an sëgn sön let / pur levè dals set. PiccolruazA, Scassada1848-1978:70 (Badia); g) Un dì al leva e disc a so pare: Scutà ió volesse jir per al mondo Un di al levô ö dis a sô parö. Skutà io volössö schir per al mondo ZacchiaGB, Filamuscia1858*:1 (bra.); h) Da duman, canche stlea di, y che tu leves, o fi / […] / Auza la mënt y l cuer a Idie Da dumaŋ, caŋchë stlëa dì, y chë tu leves, o fì / […] / Auza la mënt y ‘l cuer a Iddie PerathonerJA, Nseniamënt1865*:1 (grd.); i) Mama lovede, y gnide cun me Mamma levede, e gnide commè DeclaraJM, SantaGenofefa1878:47 (Badia)
3 detto di astri, alzarsi sull’orizzonte, spuntare (gad. A 1879; Ma 1950; P/P 1966; V/P 1998; DLS 2002, grd. A 1879; G 1923; L 1933; Ma 1953; F 2002; DLS 2002, fas. A 1879; R 1914/99; DA 1973; Mz 1976; DLS 2002; DILF 2013, fod. A 1879; Pe 1973; P/M 1985; Pz 1989; DLS 2002; Ms 2005, amp. A 1879; Mj 1929; Q/K/F 1983; C 1986; DLS 2002, LD DLS 2002) Ⓘ sorgere, alzarsi Ⓓ aufgehen ◇ a) y al ê l’altonn davijin, cun sorëdl torbido, che leva tert y florësc abonora e el ē l’alton da vijing, cung sored’l torbido, ch’leva tērt e floresc’ abonora DeclaraJM, SantaGenofefa1878:53 (Badia)
p.p. come agg. Ⓜ levés, leveda, levedes
che sta ritto, in piedi (gad., fas. DILF 2013) Ⓘ alzato Ⓓ erhoben ◇ a) y s’é spordü a odëi te n piz na figöra umana stlarida, che somiâ n mort: ara ê süa fomena apëna lovada dala gran maratia e s’ è spordù a udei teng pizz na figura umana stlarida, ch’somiā ‘ng mort: ella ē sua fomena appena levada dalla grang marattìa DeclaraJM, SantaGenofefa1878:90 (Badia)
levé su 1 (gad. A 1879; P/P 1966; V/P 1998; DLS 2002, grd. F 2002; DLS 2002, fas. DA 1973; Mz 1976; DLS 2002; DILF 2013, fod. P/M 1985; Pz 1989; DLS 2002; Ms 2005, amp. C 1986; DLS 2002, LD DLS 2002, MdR) Ⓘ alzarsi, sollevarsi Ⓓ aufstehen, sich erheben ◇ a) Tlo toma inò Gejù, y leva su stentan. / Y nëus tumon ruel, y jon tuman rijan Clò toma i’no Giesu, i leva su stöntan. J nous tumong ruöl, / j schong tumang rischang RungaudieP, LaStacions1813-1878:90 (grd.); b) L’é levà sù, e l’é jit da so père. L’e levá su, e l’e shid da so pére. HallerJTh, FigliolProdigoCAZ1832:145 (caz.); c) Y canch’ai continuâ da le damané, al é lové sö, y á dit ad ëi: Chël de os, che é zënza picé, i tires la pröma pera ados ad ëra. E chan ch’ai continuava d’ ‘l damané, al é lové sü, e ha dit ad ai: Cal de os, che é zanza pitgiö, i tire la prüma péra ados ad alla. HallerJTh, MadalenaBAD1832:154 (Badia); d) Incandenò lèvel sö e s’en và fora de confescional brontoran Inquandenò lèvel seu e s’ eǹ va fòra de confesŝional brontoraǹ DeRüM, Tantarela1833-1995:277 (MdR); e) Oh! Leveré su, y jiré da d’ël, y i diré: Mi bon pere! ie é ufendù Idie, y nce vo. Oh! Leverè su, i girè da del, i i dirè: Mi bong père! iè he uffendù Iddiè, i ‘ncié vo’. SenonerA, FiProdigoGRD1841-1986:252 (grd.); f) Dito, fato, el lea su, e ‘l se bete in strada ves ciasa. Ditto, fatto, el leva su, el se mete in strada ves ciasa. ConstantiniM, FiProdigoAMP1841-1986:255 (amp.); g) Dopo che l à fat chëst proponiment, l é levé su n pe, e l s’ à metù a caminé per strada dërt a cesa. Dopo che l’ha fat cast proponiment, l’è levè su ‘n pè, el s’ à metù a caminè per strada dart a cieŝa. DebertoM, FiProdigoFOD1841-1986:260 (fod.); h) Sö lovunde düc impé, / Y tolunde le gote en man / A na viva a San Ciascian. Sou levunde duttg’ impè, / E tollunde ‘l gott’ in mang / A na viva a Sang Ciassang. DeclaraJM, MaringSopplà1878:3 (Badia); i) Intan le fi d’Idî i â dit en bela ciarité: No pité, - y al corp mort: - Leva sö; - le mort é gnü vi, y é lové sö. Intang’ ‘l Fì d’Iddì i ā ditt in bella carità: No pittè, - e al corp mort: - Leva sou; - ‘l mort è gnu vì, ed è l’vè sou. DeclaraJM, SantaGenofefa1878:73 (Badia); j) Sëgn level sö y se fej bel inant / Le pere y la uma de Siur Primiziant Sagn level sö e se fess bell inant / L’pere e la uma de Sior Primiziant PescostaC, MëssaPescosta1879:5 (Badia) 2 (gad.) Ⓘ insorgere Ⓓ entstehen, auftreten ◇ a) Mo impormó canch’ara, […] impormetô de partí fora scialdi bla ai püri s’ él lové sö n sciosciüre de ligrëza Mo impermò cang ch’ella, […] impormettō de partì fora scealdi blaa ai puri s’ elle levè sou ‘ng sussure de ligrezza DeclaraJM, San-