Page:Vocabolardlladinleterar.pdf/443

From Wikisource
Jump to navigation Jump to search
This page has not been proofread.


feral
408


ioli dopo il termine del lavoro (amp.) Ⓘ bottiglia di vino Ⓓ Weinflasche ◇ a) Beśen vede, canch’i rua / dal specià, dal sen, dal tai, / da Valbona, da ra Stua, / se i à in toura i so farai. Bezèn vede, canch’i rua / dal specià, dal sen, dal tai, / da Valbòna, dara Stua, / se i a in tòura i so farai. DemenegoG, LodeMasciza1844-1929:112 (amp.).

feral (moe., fod.) ↦ feral.

Ferdinand 6 1848 Ferdinand (PescostaC, Schützenlied1848-1994:222)
gad. Ferdinand Badia Ferdinand
antrop.
(gad.) Ⓘ Ferdinando Ⓓ Ferdinand ◇ a) Viva, viva Ferdinand! / Viva nosc Tirolerland! Viva, viva Ferdinand! / Viva noŝ Tirolerland! PescostaC, Schützenlied1848-1994:222 (Badia); b) Eviva, viva Ferdinand, / Eviva, nosc Tiroler Land Eviva, viva Ferdinando, / Eviva, nosch Tiroler Land PeskollerJB, Landsturmlied1866-1998:288 (Badia).

Ferdinand (gad., Badia) ↦ Ferdinand.

ferdon Ⓔ deriv. di freit (EWD 3, 322) 6 1878 f’rdung (DeclaraJM, SantaGenofefa1878:61)
gad. ferdun mar. ferdun Badia ferdun grd. ferdon fas. fredor caz. fredor fod. ferdon LD ferdon
s.m. Ⓜ ferdons
freddo intenso (gad. Ma 1950; P/P 1966; V/P 1998; DLS 2002, grd. G 1923; L 1933; Ma 1953; F 2002; DLS 2002, fas. G 1923; Mz 1976; DLS 2002; DILF 2013, fod. G 1923; T 1934; Pe 1973; P/M 1985; DLS 2002; Ms 2005, LD DLS 2002) Ⓘ freddo siderale Ⓓ Eiseskälte ◇ a) le cialt natural dla cerva ne bastâ plü a smorjelé chël ferdun ‘l cialt naturale d’la cerfa nè bastā plou a smorjelè chel f’rdung DeclaraJM, SantaGenofefa1878:61 (Badia).

ferdon (grd., fod., LD) ↦ ferdon.

ferdrus Ⓔ dtir. Verdruss 6 1813 ferdrus (PlonerM, GratulazionMahlknecht1813-1915:62)
grd. ferdrus
s.m. Ⓜ ferdrusc
senso di afflizione, rammarico e simile (grd. G 1923) Ⓘ dispiacere Ⓓ Verdruss ◇ a) Ne te fé pu no ferdrus, / Ie te dije sot al mus: / Tu, Ujep, ies mi padrin, / Ie muesse ulghé al mi devin. Ne te fe pu no ferdrus, / Ie te diſhe sot al mus: / Tu, Uſhep, ies mi padrin, / Ie mues ulghè al mi divin. PlonerM, GratulazionMahlknecht1813-1915:62 (grd.).

ferdrus (grd.) ↦ ferdrus.

ferdun (gad., mar., Badia) ↦ ferdon.

fereada (bra.) ↦ ferieda.

fereèda (fas.) ↦ ferieda.

ferel (col.) ↦ frel.

Ferera (fod.) ↦ Frera.

ferí (gad., mar., Badia) ↦ ferì.

ferì Ⓔ FERĪRE (Gsell 1992b:228) 6 1763 firì ‘saucius’ (Bartolomei1763-1976:80)
gad. ferí mar. ferí Badia ferí grd. ferì, frì fas. ferir fod. ferì amp. ferì LD ferì
v.tr. Ⓜ feresc
1 colpire causando una ferita (gad. A 1879; Ma 1950; P/P 1966; V/P 1998; DLS 2002, grd. A 1879; DLS 2002, fas. A 1879; R 1914/99; DLS 2002; DILF 2013, fod. A 1879; Pe 1973; P/M 1985; Pz 1989; DLS 2002; Ms 2005, amp. A 1879; DLS 2002, LD DLS 2002) Ⓘ ferire Ⓓ verwunden, verletzen ◇ a) Percie tu m’es ferì, / M’es tu sëula da varì. Percie tu m’es ferì, / M’es tu sëula da varì. PlonerM, BepoMahlknecht1821*-1915:58 (grd.)
2 ferire gravemente la dignità, l’onore (gad. DLS 2002, grd. DLS 2002, fas. DLS 2002, fod. DLS 2002, amp. DLS 2002, LD DLS 2002) Ⓘ offendere, ferire Ⓓ kränken, beleidigen, verletzen ◇ b) mo chëra manira umila mai aspetada i â ferí le cör tan sot, ch’al ê rot fora en leghermes mo chella maniera umile mai aspettada i ā firì ‘l cour tang soutt, ch’el ē rott fora in legrimes DeclaraJM, SantaGenofefa1878:87 (Badia).

ferì (grd., fod., amp., LD) ↦ ferì.

feriada (gad., mar., Badia, fod.) ↦ ferieda.

ferida Ⓔ FERITA 6 1878 firida (DeclaraJM, SantaGenofefa1878:82)
gad. ferida mar. ferida Badia ferida grd. ferida, frida fas. ferida fod. ferida amp. ferida LD ferida
s.f. Ⓜ ferides
taglio o lacerazione della cute (gad. A 1879; Ma 1950; P/P 1966; V/P 1998; DLS 2002, grd. A 1879; G 1879; G 1923; L 1933; Ma 1953; F 2002, fas. R 1914/99; DA 1973; Mz 1976; DLS 2002; DILF 2013, fod. A 1879; Pe 1973; P/M 1985; Pz 1989; DLS 2002; Ms 2005, amp. A 1879; DLS 2002, LD DLS 2002) Ⓘ ferita Ⓓ Wunde ◇ a) Sigfrid ê sté n bun pez amaré por süa ferida Sigfrid ē ste ‘ng bung pezz amarè pur sua firida DeclaraJM, SantaGenofefa1878:82 (Badia); b) Insciöche sun jüs gonot cun ardimënt en galop a scarzé sö ferides y fá degore leghermes, insciö orunse na ota jí a pora nia en galop por varí les plaies, y a suié sö les leghermes! Ingsceoucche sung jūs gonot cung ardimant in galopp a scarzè sou firides e fa d’gorre legrimes, ingsceou urungſe naota ji a pora nia in galopp pur varì les plaies, e a suiè sou les legrimes! DeclaraJM, SantaGenofefa1878:111 (Badia).

ferida (gad., mar., Badia, grd., fas., fod., amp., LD) ↦ fe-

rida.

ferieda Ⓔ nordit. feriàda ‹ FERREĀTA (da FERREUS) (EWD 3, 225) 6 1878 feriada (DeclaraJM, SantaGenofefa1878:20)
gad. feriada mar. feriada Badia feriada grd. ferieda fas. fereèda bra. fereada moe. freada fod. feriada col. freada amp. fareada LD ferieda
s.f. Ⓜ feriedes
chiusura di finestre, cancelli e sim. mediante sbarre di ferro (gad. A 1879; Ma 1950; P/P 1966; Pi 1967; V/P 1998; DLS 2002, grd. A 1879; G 1879; G 1923; L 1933; Ma 1953; DLS 2002, fas. A 1879; R 1914/99; DA 1973; Mz 1976; DLS 2002; DILF 2013, fod. A 1879; T 1934; Pe 1973; P/M 1985; Pz 1989; DLS 2002; Ms 2005, amp. A 1879; Mj 1929; Q/K/F 1983; C 1986; DLS 2002, LD DLS 2002) Ⓘ grata, inferriata Ⓓ Eisengitter, Gitter ◇ a) Mo che este tö? damana Genofefa, itan ch’ara salta sö cuntra la finestra fermada cun feriada. Mo che este tou? damana Genofefa, itang ch’ella salta sou cuntra la finestra fermada cung feriada. DeclaraJM, SantaGenofefa1878:20 (Badia).

ferieda (grd., LD) ↦ ferieda.

ferir (fas.) ↦ ferì.

ferm Ⓔ FIRMUS (EWD 3, 323) 6 1763 sta frem ‘subsisto’ (Bartolomei1763-1976:101)
gad. frëm mar. frëm Badia frëm grd. fërm fas. ferm fod. frëm col. fermo amp. fermo LD ferm
agg. Ⓜ ferms, ferma, fermes
1 che non si muove, che non è in movimento (gad. A 1879; Ma 1950; P/P 1966; V/P 1998; DLS 2002, grd. A 1879; G 1879; G 1923; L 1933; Ma 1953; F 2002; DLS 2002, fas. A 1879; R 1914/99; DLS 2002; DILF 2013, fod. A 1879; T 1934; Pe 1973; P/M 1985; Pz 1989; DLS 2002; Ms 2005, amp. A 1879; DLS 2002, LD DLS 2002) Ⓘ fermo Ⓓ unbeweglich ◇ a) Ce sai lore poerete / D’interesse de comun / I stà ferme agnó ch’i bete / I no s’intriga con negun. Ce sai lóre poerete / D’interesse de comun / I sta ferme agnò chi bette / I nò s’ intriga con negun. Anonim, ManageriaComunal1873-1973:36 (amp.); b) Canch’al odô le conte vistí en pumpa da ciavalier, y le smaz de plömes, che svatâ söl elm (ciapel de fer) él resté n pez spordü y frëm Cang ch’el odō