Page:Vocabolardlladinleterar.pdf/413

From Wikisource
Jump to navigation Jump to search
This page has not been proofread.


entier
378


R 1914/99; DA 1973; Mz 1976; DLS 2002; DILF 2013, fod. A 1879; Pe 1973; P/M 1985; Pz 1989; DLS 2002; Ms 2005, amp. A 1879; Q/K/F 1983; C 1986; DLS 2002, LD DLS 2002, MdR) Ⓘ tutto, intero, completo Ⓓ ganz, vollständig ◇ a) n pom frat inte püch tëmp en dezipa na cësta intiera ‘ǹ pom frad inte püc tëmp eǹ decipa ‘na ćësta intiera DeRüM, AldìNiaSignurCurat1833-1995:264 (MdR); b) E conpatì / S’on fato poco. De un paes intiero / Azetà el cuor che ‘l é sćeto e sinziero… E compatì / S’ hon fato poco. D’un paes intiero / Accettà el cuor che l’è scietto e sinciero… DegasperF, AgostinoCostantini1860:1 (amp.); c) Beśen dì che un terno al lotto / Aé fato in verità / A toi fora ste disdoto / De ra intiera sozietà. Besen dì che un terno al’ lotto / Avè fatto in verità / A toi fora ste discdoto / Dera intiera sozietà. Anonim, PrimaRapresentanza1873*-1973:18 (amp.); d) Bel incö s’él gnü tla man, / A n sëgn, a n pice mote / Chël Bel Dî, a scorné le malan, / Mo cun festa al cil intier, Y en aiüt a chi, che le chir. Bell’ ingcoù S’ ell’ gnu t’ la mang, / Ang sengn’, ang picce mote / Chelbeldì, a scornè ‘l malang, / Mo cung festa al Ceil intir, E in aiut a chi, che ‘l chir. DeclaraJM, MëssaFreinademez1875:1 (Badia); e) Os sëis infinitamënter rich de scincundes, y savëis paié i uomini magnificamënter, cun agn intiers de felizité Os seis infinatamentr ricc d’sincundes, e saveis paiè li uomini magnificament’r, cung angn’ intirz d’felizitè DeclaraJM, SantaGenofefa1878:94 (Badia).

entier (mar., LD) ↦ entier.

entitolèr (fas.) ↦ intitolé.

entivé Ⓔ ven. entivar ‹  INTIGERE ‹  ATTIGERE ‹  ATTINGERE ? (DRG 9, 568) 6 1844 intiv’ 3 (DemenegoG, LodeMasciza1844-1929:113)
fas. entivèr fod. ntivé col. intivà amp. intià LD entivé
v.tr. Ⓜ entiveia
capire in modo immediato, senza necessità di ragionamento o prove (fas. Mz 1976; DLS 2002; DILF 2013, fod. Pe 1973; P/M 1985; Pz 1989; DLS 2002; Ms 2005, amp. Q/K/F 1983; C 1986; DLS 2002, LD DLS 2002) Ⓘ intuire Ⓓ ahnen ◇ a) Ci ch’intia a esse preśente, / ch’i se paghe de vardà, / che i parmete solamente / de sbaasse e de stofà Ci ch’intiv’ a èse prezènte, / ch’i se paghe de vardà, / che i parmete solamente / de sbavase e de stofà DemenegoG, LodeMasciza1844-1929:113 (amp.).

entivé (LD) ↦ entivé.

entivèr (fas.) ↦ entivé.

entliné (mar.) ↦ encliné.

enton Ⓔ IN TONO (Gsell 1989a:160) 6 1821 nton (PlonerM, BepoMahlknecht, 1821*-1915:56)
gad. intun mar. entun Badia intun grd. nton fas. inton bra. enton fod. nton amp. intom LD enton MdR enton
agg. Ⓜ inv.
che non ha malattie, infermità, disturbi, che gode buona salute fisica e psichica (gad. A 1879; Ma 1950; P/P 1966; V/P 1998; DLS 2002, grd. A 1879; G 1879; G 1923; L 1933; Ma 1953; F 2002; DLS 2002, fas. A 1879; R 1914/99; Mz 1976; DLS 2002; DILF 2013, fod. A 1879; Pe 1973; P/M 1985; Ms 2005, amp. A 1879, LD DLS 2002) Ⓘ sano Ⓓ gesund, wohlbehalten ◇ a) Ies bën ënghe drët nton? / O sci, sci, te cëles bon, / T’es n bel gran sumenton! Ies bën ënke drët nton? / O shi, shi, te ciëles bon, / T’ es n bel gran sumenton! PlonerM, BepoMahlknecht1821*-1915:56 (grd.); b) Auguron a seniëur curat / Che l stebe drët nton. Auguron a seniëur kurat / Ke l stebe drët nton. PlonerM, CuraziansBula1828-1915:64 (grd.); c) Chësc i á dit: To fre é gnü, y to pere á mazé n videl gras, porchël ch’al l’á ciafé intun. Chast i há dit: To fré é gnü, e to père ha mazze ‘n videll gras, porch’ al ch’al l’ha tschafe intung. HallerJTh, FigliolProdigoBAD1832:141 (Badia); d) porcí [che] chësc mi fi é inciamó vi y intun porchci casc (chest) mi fì è inciamò vì e in tung FlatscherGV, FiProdigoBAD1841-1986:249 (Badia); e) Y scraiun: Al vires dër dî / Y dër intun dagnora al sides! E scraiung: Al vir dar dì / E dar intung dagnara al sì! PescostaC, SonëtCoratBadia1852:4 (Badia); f) Per si bën fé, un plu dl auter l lauda cun rejon: / Dal ciel ie dejidere fertuna, y che l stebe for bën nton. Per si bëŋ fè un plu de l’auter ël lòda con rës̄oŋ: / Dal ciöl jë des̄idre fortuna, y chë stèbe fort bëŋ ’ŋtoŋ. PerathonerJA, Nseniamënt1865*:1 (grd.).

enton (bra., LD, MdR) ↦ enton.

entoné Ⓔ it. intonare 6 1879 Intonája 3 (PescostaC, MëssaPescosta1879:5)
gad. intoné mar. entoné Badia intonè fas. entonèr fod. ntoné col. intonà amp. intonà LD intoné
v.tr. Ⓜ entoneia
iniziare a suonare o a cantare (gad. V/P 1998; DLS 2002, fas. R 1914/99; DA 1973; DLS 2002; DILF 2013, fod. P/M 1985; DLS 2002; Ms 2005, amp. DLS 2002, LD DLS 2002) Ⓘ intonare Ⓓ anstimmen ◇ a) "Veni Creator Spiritus" / Intonëia le zelebrant cun magnifica usc "Veni Creator Spiritus" / Intonája l’Celebrant cong magnifica uss PescostaC, MëssaPescosta1879:5 (Badia).

entoné (mar.) ↦ entoné.

entonèr (fas.) ↦ entoné.

entonje (mar.) ↦ entenje.

entonziun (mar.) ↦ intenzion.

entopar (bra., moe.) ↦ entopé.

entopé Ⓔ *INTOPPĀRE (Gsell 1999b:224) 6 1838 tas ngtopö 2 (AgreiterT, SënJan1838*-2013:246)
gad. intopé mar. entopé Badia intopè grd. ntupé fas. entopèr caz. intopèr bra. entopar moe. entopar fod. ntopé col. intopà LD entopé
v.rifl. Ⓜ se entopa
se entopé 1 venire a capo, rendersi conto di qualcosa; orientarsi (gad. A 1879; A 1895; Ma 1950; P/P 1966; Pi 1967; V/P 1998; DLS 2002, grd. A 1879; G 1879; G 1923; L 1933; Ma 1953; F 2002; DLS 2002, fas. A 1879; R 1914/99; Mz 1976; DLS 2002, fod. A 1879; Pe 1973; P/M 1985; Pz 1989; DLS 2002; Ms 2005, LD DLS 2002) Ⓘ raccapezzarsi Ⓓ sich zurechtfinden, sich auskennen 2 (gad.) Ⓘ venire in mente Ⓓ auf die Idee kommen ◇ a) Sën Jan, sën lascete ma cunté, / I m’an feji n pü’ morvëia: / Che te t’as entopé sën de te maridé Seng Schang, seng laschtö ma cuntö, / I mang föschi ng pü morvöja: / Chö tö tas ngtopö seng dö tö maridö AgreiterT, SënJan1838*-2013:246 (mar.).

entopé (mar., LD) ↦ entopé.

entopèr (fas.) ↦ entopé.

entòrcer (moe.) ↦ entorje.

entorje Ⓔ *INTORCERE ‹ INTORQUERE (EWD 7, 135) 6 1878 s’ intorc’ 3 rifl. (DeclaraJM, SantaGenofefa1878:33)
gad. intorje mar. entorje Badia intorje grd. ntorjer fas. entorjer caz. intorjer bra. entorjer moe. entòrcer fod. ntorje col. intorśe amp. intorśe LD entorje
v.tr. Ⓜ entorj, entorjon, entort
avvolgere qualcosa su se stessa (gad. A 1879; A 1895; Ma 1950; P/P 1966; V/P 1998; DLS 2002, grd. G 1879; G 1923; L 1933; Ma 1953; F 2002; DLS 2002, fas. A 1879; R 1914/99; DA 1973; Mz 1976; DLS 2002; DILF 2013, fod. A 1879; Pe 1973; P/M 1985; Pz 1989; DLS 2002; Ms 2005, amp. A 1879; C 1986; DLS 2002, LD DLS 2002) Ⓘ torcere Ⓓ winden ◇ a) y ne se desmentiëis i romuns, che s’intorj sö por chëstes peres e nè sè desmentieis i rumungs, ch’s’ intorc’ sou pur chestes pěres DeclaraJM, SantaGenofefa1878:33 (Badia).

entorje (mar., LD) ↦ entorje.

entorjer (fas., bra.) ↦ entorje.

entorn (fas., bra.) ↦ entourn.

entossear (bra., moe.) ↦ entossié.