Page:Vocabolardlladinleterar.pdf/394

From Wikisource
Jump to navigation Jump to search
This page has not been proofread.


ence
359


fas. A 1879; R 1914/99; Mz 1976; DLS 2002, fod. Pe 1973; P/M 1985; Pz 1989; DLS 2002; Ms 2005, amp. DLS 2002, LD DLS 2002, MdR) Ⓘ da Ⓓ seit ◇ a) Da can incà t’en sënteste pa bele? Da quand inquà t’ eǹ sënteste pa bel[e] ? DeRüM, OhAmico1833-1995:256 (MdR); b) el ge à responù: vardà père, gé ve serve jà da tenc de egn encà, senza mai ve dejobedir el ghiè ha respondù: vardà père, ge ve serve za da teng de egn in cà, senza mai ve desobedir SoraperraA, FiProdigoCAZ1841-1986:247 (caz.); c) ma l i à respundù: Cialëde mi pere, ie ve serve da tan d’ani nca, y ne ve son mei stat dejubedient ma ‘l gli ha respondù: Cäläde mi père, iè ve servesce da tand’ anni ‘ncà, i ne ve son mei sta desubedient SenonerA, FiProdigoGRD1841-1986:253 (grd.); d) E da chel temp incà i disc che chela lascia jir la tampesta. Ö da cöl temp inca i disch chö cöllô lasse schir la tampesta. ZacchiaGB, MärchenSagen1858*:3 (bra.); e) Sön chësc ára stlüt i edli y dormî saurí dlungia le bambin indormedí, y la cerva, che da inlaota incá i é restada compagna fedela, a sü pîsc. Soung chesc’ àla stlutt i oudli e dormī saurì d’lungia ‘l bambing indormedì, e la cerfa, ch’da illaota ingcà i è restada compagna fedele, a su pīsc’. DeclaraJM, SantaGenofefa1878:37 (Badia) ◆ encà y enlà (gad., fas., amp.) Ⓘ qua e là Ⓓ hin und her ◇ a) Dut chest dant porta de tobià / Con doi giac che sauta encà e enlà. Dut kest dant porta de tobià / Kong doi ğiáč ke sauta nkà e n là. BrunelG, Fenì1836-2013:354 (bra.); b) de dì el no n’é mai / E di note, el và in ca e in là de dì el no ne mai / E di note, el và in cà e in là Anonim, ManageriaComunal1873-1973:33 (amp.); c) Sigfrid passa la nöt en preparaziuns ala vera, fej salté n mes incá y inlá da i soldas ti cuartiers, y á stabilí i ordins düc Sigfrid passa la noutt in preparaziungs alla verra, fesc’ saltè ‘ng mess ing cà e in là da i soldas ti quartirs, e à stabilì i ordini duttg’ DeclaraJM, SantaGenofefa1878:7 (Badia).

encà (fas., caz., moe., LD) ↦ encà.

encandenó (mar.) ↦ encandenò.

encandenò Ⓔ comp. di en + cant + de + no (Gsell 1990b:363) 6 1833 inquandenò (DeRüM, CorpSant1833-1995:276)
gad. incandenó mar. encandenó Badia incandenò grd. ncandenó, ntandenò fod. encandenò, ncandenò MdR incandenò
avv.
1 sottolinea l’opposizione o la sostituzione di un concetto al precedente (gad. Ma 1950; P/P 1966; V/P 1998, grd. L 1933; Ma 1953; F 2002) Ⓘ invece Ⓓ indessen ◇ a) Guelfo spezialmënter s’la godô ad aldí les domandes y osservaziuns scicades dl möt frësch, incandenó spiritojo y dala aurela cörta. Guelfo spezialment’r s’ la godō ad aldì les dimandes e osservaziungs siccades d’l mūtt fresc, incandenò spiritoso e dalla urella curta. DeclaraJM, SantaGenofefa1878:100 (Badia)
2 alla fine, con valore conclusivo (gad., fod. P/M 1985; Ms 2005, MdR) Ⓘ infine Ⓓ schließlich ◇ a) degügn n’â gran vöia de le comprè, perćì ch’ël damanava plü tost tröp. Incandenò le compra la curazia [de] S. M. e se le fej portè. degügn n’â graǹ veuja de le comprè, perçhi ch’ël damanava plü tost treup. Inquandenò le compra la Curazia [de] S. M. e se le feŝ portè. DeRüM, CorpSant1833-1995:276 (MdR); b) Canch’ël à finì la confesciun ne se gnèvel mefo con le confessur pervia de la penitënza. Incandenò lèvel sö e s’en và fora de confescional brontoran Quanch’ ël ha finì la confesŝiun ne se gnèvel meffo coǹ le Confessur per via de la penetënza. Inquandenò lèvel seu e s’ eǹ va fòra de confesŝional brontoraǹ DeRüM, Tantarela1833-1995:277 (MdR); c) Incandenò sce te fejes na lizitaziun, sieste tant bun a me scrì, che sce i à dlaorela, vëgni. Inquandenò ŝe te feŝes ‘na licitaziuǹ, sieste tant buǹ a me scri, che ŝ’ j’ha de l’orella, vëgni. DeRüM, LëtraCataloghLibri1833-1995:286 (MdR); d) Por i agn ch’à da gnì, / Ne se mëssen nudrì / Massa [de] gran speranzes, no! / Che a la fin incandenò / Pòn restè ingianà. Por i agn ch’ha da gnì, / Ne se mëssaǹ nudrì / Massa [d’] graǹ speranzes, nò! / Ch’a la fiǹ inquandenò / Poǹ resté ingiannà. DeRüM, GroßeHoffnungen1833-1995:291 (MdR); e) Debla duncue y fiaca, le bambin al col, sirâra sot nëi y plöia por chël desert spaventus, zënza direziun y zil; impó incandenó rovada la secunda ota sö na gröpa, vëighera sot a de se inanter rödenes na picera val vërda strënta. Debla dunque e fiacca, ‘l bambing al cōl, ſirāla soutt nei e plouia pur chel deſert spaventùs, zeinza direziung e zìl; impò ingcand’nò r’vada la secunda ōta souna groupa, veighela soutt a d’sè inantr routtenes na piccera val verda strenta. DeclaraJM, SantaGenofefa1878:32 (Badia); f) al é picé, minâl, a mangé früc tan delicac. Incandenó i ciarâl cun gran atenziun a n gote, mo ne s’infidâ a l’aziché el è picciè, mināle, a mangiè fruttg’ tang d’licatg’. Ingcandenò i ciarāle cung grang attenziung a ‘ng gōte, mo n’s’ ingfidā all’ azzicchè DeclaraJM, SantaGenofefa1878:101 (Badia)
candenò.

encandenò (fod.) ↦ encandenò.

encantar (bra., moe.) ↦ incanté.

encanté (mar.) ↦ incanté.

encantèr (fas., caz.) ↦ incanté.

encantourn Ⓔ comp. di encà + entourn (Gsell) 6 1864 ‘ncàtourn (VianUA, JanTone1864:199)
grd. ncantëur LD encantourn
avv.
in giro, nello spazio, nei luoghi circostanti (grd. G 1923; L 1933; Ma 1953; F 2002; DLS 2002, LD DLS 2002) Ⓘ intorno, in giro Ⓓ umher, herum ◇ a) Sci che vo pudëis jì ncantëur zënza fé raides, ha? Ŝi chë vo pudëis s̄i ‘ncàtourn zenza fè ràides, ha? VianUA, JanTone1864:199 (grd.)
entourn.

encantourn (LD) ↦ encantourn.

ence Ⓔ *ANCA ‹  *ANQUE (EWD 4, 59) 6 1631 entg (Proclama1631-1991:157)
gad. ince mar. inće Badia inće, ’ci grd. nce fas. ence caz. ence bra. ence moe. ence fod. ence, ince col. encia LD ence MdR inće
avv.
pure, con riferimento a quanto precedentemente espresso e sottinteso (gad. B 1763; A 1879; A 1895; P/P 1966; DLS 2002, grd. A 1879; G 1879; G 1923; L 1933; Ma 1953; F 2002; DLS 2002, fas. A 1879; R 1914/99; DA 1973; Mz 1976; DLS 2002; DILF 2013, fod. A 1879; T 1934; Pe 1973; P/M 1985; Pz 1989; DLS 2002; Ms 2005, LD DLS 2002, MdR) Ⓘ anche Ⓓ auch ◇ a) t’es plen de bufonerie / t’as ence da tuo pere le furberie tes pleng de bufonerie / tas enchie da tuo pere le furberie PezzeiJF, TTolpei1805-2010:191 (fod.); b) A Sant Ujep messëss dé do / Nce l pitl Hansl mo. A Sant’ Uſhep messës de do / Nce l pitl Hansl mo. PlonerM, GratulazionMahlknecht1813-1915:63 (grd.); c) Tö sas scrí ince bel plan plan / Y po: chësc me plej dër cotan. Tö saas scrí intgé bell plang plang / Ë po: käscht me plesche där cotang PezzeiJF, GMiribung1819-2010:199 (Badia); d) Imparëise inće a ćiantè? / I imparasse dërt gën inće a ćiantè, mo mi maester de müjica dij, ch’iö n’à nia dërt na bona vusc. Imparëise inçhié a çhiantè? / J’imparasse dërt gian inçhié a çhiantè, mó mi Maéstr de müŝica diŝ, ch’jeu n’ha nia dërt ‘na bona vuŝ. DeRüM, ImparèMüjica1833-1995:237 (MdR); e) Oh spo a te, mia bona so, / Te diji iu cösc tant: / Confida ince en Dio, / Chël saste bën denant! O spo a tö mia bona Só! / Tö dischi ju cōsch tangt / Confida intgiö ‘ng Dio / Chel sastö böng dönangt! AgreiterT, ConLizonza1838-1967:132 (mar.); f) père gé é ofenù Dio e ence vo, jà no merite più