Page:Vocabolardlladinleterar.pdf/1083

From Wikisource
Jump to navigation Jump to search
This page has not been proofread.


vejin
1048


gnir a Sèn Jan / El l’é passà vejin a Caran / E ence permez Matarel. O foss ha scrit cosi Don Brunel / Perche per vegnir a Sen San / El le passà vesin a Caran / E encie per mez Mattarel. PollamV, VivaSagraMoena1856-2008:270 (bra.).

vejin (fas., fod., amp., LD) ↦ vejin.

vejinanza Ⓔ deriv. di vejin sul modello di it. vicinanza (GsellMM) 6 1878 vijinanza (DeclaraJM, SantaGenofefa1878:90)
gad. vijinanza mar. vijinanza Badia vijinanza grd. ujinanza fas. vejinanza caz. vijinanza fod. vijinánza amp. vejinanza, vijinanza LD vejinanza
s.f. Ⓜ vijinanzes
1 i dintorni, le zone vicine (gad. P/P 1966; V/P 1998; DLS 2002, grd. F 2002; DLS 2002, fas. DA 1973; Mz 1976; DLS 2002; DILF 2013, fod. DLS 2002, amp. DLS 2002, LD DLS 2002) Ⓘ vicinanza Ⓓ Umgebung ◇ a) Canche Genofefa ê rovada sön plaza dl ciastel ciafera dan porta dötes les dames y jones nobles dla vijinanza Cangche Genofefa ē r’vada soung piazza d’l ciastell ceaff’la dang porta duttes les dames e jones nobiles d’la vijinanza DeclaraJM, SantaGenofefa1878:106 (Badia)
2 relazione che si stabilisce fra persone che abitano o operano vicine (gad. DLS 2002, grd. F 2002; DLS 2002, fas. DLS 2002, fod. DLS 2002, amp. DLS 2002, LD DLS 2002) Ⓘ vicinanza Ⓓ Nähe ◇ a) y da doman adora él pié ia le conte, en compagnia de düc i nobli ciavaliers de süa vijinanza, de tröc sorvidus e da dumang adora elle piè ia ‘l conte, in compagnìa de duttg’ i nobili cavalieri d’sua vijinanza, d’troucc’ servidūs DeclaraJM, SantaGenofefa1878:90 (Badia).

vejinanza (fas., amp., LD) ↦ vejinanza.

vejolar (bra., moe.) ↦ vejolé.

vejolé Ⓔ VIGILĀRE (EWD 5, 88) 6 1878 ojorè (DeclaraJM, SantaGenofefa1878:III)
gad. ojoré mar. ojeré Badia ojorè grd. vejelé fas. vejolèr bra. vejolar moe. vejolar fod. vejolé col. vesolà LD vejolé
v.tr. Ⓜ vejola
governare le bestie (gad. A 1879; A 1895; G 1923; Ma 1950; P/P 1966; V/P 1998; DLS 2002, grd. A 1879; G 1879; G 1923; L 1933; Ma 1953; F 2002; DLS 2002, fas. A 1879; R 1914/99; G 1923; DA 1973; Mz 1976; DLS 2002; DILF 2013, fod. A 1879; G 1923; T 1934; Pe 1973; P/M 1985; Pz 1989; DLS 2002; Ms 2005, LD DLS 2002) Ⓘ foraggiare il bestiame Ⓓ das Vieh füttern ◇ a) le j che á le sonn franzesc, o sciöche s te Gejú; p. e. oje - voltare, ojoré - dar da mangiare ’I j, che ha ’I son francese, o sceoucche s in Gesù; p. e. oje - voltare, ojorè - dar da mangiare DeclaraJM, SantaGenofefa1878:III (Badia).

vejolé (fod., LD) ↦ vejolé.

vejolèr (fas.) ↦ vejolé.

vela Ⓔ ahd. wala (Lardschneider 1933:446) 6 1828 vella (PlonerM, VedlaMuta1828*-2013:142)
grd. vela
s.f. Ⓜ veles
indicazione o assunzione in base a una preferenza motivata da una valutazione oggettiva o soggettiva di caratteristiche e requisiti (grd. F 2002) Ⓘ scelta Ⓓ Auswahl ◇ a) Ja, per me ne n’iel plu vela! / me faré tost santarela, / chësc sarà per me unëur, / plu che fé cun vo l amor. Gia per me, ne n’iel plu vella! / me faré tost santarella, / chest sarà per me Uneur, / plu che fé cun vo l’amor. PlonerM, VedlaMuta1828*-2013:142 (grd.); b) Mi mutons! ëis bën la veles, / Crive riches, o de beles; / Ie, per me, - ie lasce sté, / y - ncheghe al maridé! Mi mutons! êis bêng la vêlles, / Crive riches, o de bœlles; / Jê, per me, - jê làsse stè, / y - inchègh’e al maridè! PlonerM, VedlMut1828:345 (grd.).

vela (grd.) ↦ vela.

velch (grd., fod.) ↦ valch.

vèlch (fas., caz.) ↦ valch.

velcun (caz.) ↦ valgun.

velge (moe.) ↦ vedl.

velgiat (moe.) ↦ vedlat.

velgiuc (bra.) ↦ vedluc.

velgun (caz.) ↦ valgun.

veliat (bra.) ↦ vedlat.

vena (fas., col., amp.) ↦ aveina.

vëna (fod.) ↦ aveina.

vence Ⓔ VINCERE (EWD 7, 286) 6 1763 al vaenc ‘victor’; vansche ‘vinco’; vaent ‘victus’ (Bartolomei1763-1976:68, 104, 105)
gad. vënje Badia vënje grd. vëncer fas. venjer, avenjer caz. venjer, avenjer bra. vencer moe. vencer fod. vince col. vinze amp. venze LD vence
v.tr. Ⓜ venc, vencion, vent
1 superare, battere l’avversario in uno scontro armato, una contesa verbale o una competizione pacifica (gad. B 1763; A 1879; A 1895; Ma 1950; P/P 1966, grd. A 1879; G 1879; G 1923; L 1933; Ma 1953; F 2002; DLS 2002, fas. A 1879; R 1914/99; DA 1973; Mz 1976; DLS 2002; DILF 2013, fod. Pe 1973; P/M 1985; Pz 1989; DLS 2002; Ms 2005, amp. A 1879; Mj 1929; Q/K/F 1988; C 1986; DLS 2002, LD DLS 2002) Ⓘ battere, vincere Ⓓ besiegen, gewinnen
2 conseguire, raggiungere una sentenza favorevole in un giudizio (gad., grd., fod.) Ⓘ vincere Ⓓ gewinnen ◇ a) N moler à tëut su n di a depënjer doi uemes, che ova na litiga tra ëi: l un, che l’ova vënta. Ung moler a tœut su ung dì a depœncher doi vuemes, kœ avòva una litiga tra œi: l’ung, kœ l’avòva perdùda, y l’auter, kœ l’avòva venta. PlonerM, Erzählung2GRD1807:45 (grd.); b) N moler á tut sö n de a depënje dui omi, ch’â na litiga tra d’ëi, l’un che l’â pordüda y l’ater che l’â vënta. Uŋ moler a tùt sèu uŋ dè a depënĝe dui omi, ch’â ‘na litiga tra d’ëi, l’uŋ ch’l’â perdùda, e l’àter, ch’l’â vënta. PlonerM, Erzählung2BAD1856:24 (Badia); c) N pitor s’à tout soura de pituré doi omi (omeni), che ava litighé deberiada; un dël l’à perduda, l auter l’à venta. Uŋ pitor se ha tout soura de pituré doi omi (omeni), che ava litighé deberiada; un el l’ha perduda, l’auter l’ha venta. PlonerM, Erzählung2FOD1856:25 (fod.)
3 conseguire come premio per una vittoria o come vincita a un gioco (grd., fas.) Ⓘ vincere Ⓓ gewinnen ◇ a) Y eco che la marënda fova vënta, pra chëla che ie pa cumparì ënghe de bona fanziëutes fates ala tudëscia. Ed ecco che la mërenda fòa vënta, prà chëlla chë jè pa cumpari anche de bòna fanzioutes fattes alla tudeŝa. VianUA, DoiUemes1864:198 (grd.); b) ogniuna aessa volù esser la più bela, e che so om l’aessa avent l pegn ogniuna aesa volù esser la più bela, e ke so om l aesa avent l pen BrunelG, Cianbolpin1866:11 (caz.)
v.intr. Ⓜ venc, vencion, vent
prevalere in un’assemblea in seguito a votazione (amp.) Ⓘ vincere Ⓓ siegen ◇ a) Co ‘l à vedù el Podestà / Che cuaji cuaji vencea / El responde ben stizà: / "Chesto gnanche par idea!" Co l’á vedú el Podestá / Che quagi quagi vincea / El responde ben stizzá: / "Chesto gnanche par idea!" Anonim, Monumento1873:2 (amp.).

vence (LD) ↦ vence.

vencer (bra., moe.) ↦ vence.

vëncer (grd.) ↦ vence.

vencitour Ⓔ it. vincitore 6 1878 vinzitor (DeclaraJM, SantaGenofefa1878:108)
Badia vinzitor fod. vincitor
s.m. Ⓜ vencitours