Page:Vocabolardlladinleterar.pdf/1052

From Wikisource
Jump to navigation Jump to search
This page has not been proofread.


truep
1017


trombetier (gad., Badia) ↦ trombetier.

tromorè (Badia) ↦ tremolé.

tromoroz (Badia) ↦ tremoroz.

tron1 Ⓔ it. trono / dt. Thron 6 1833 trono (DeRüM, AldìNiaSignurCurat1833-1995:263)
gad. tron Badia tron grd. tron fas. tron fod. tronn amp. trono LD tron MdR trono
s.m. Ⓜ trons
1 seggio particolarmente solenne e spesso collocato sopra una serie di gradini, sul quale siedono, durante le cerimonie, un sovrano o un papa (gad. A 1879; DLS 2002, grd. A 1879; F 2002; DLS 2002, fas. A 1879; R 1914/99; DLS 2002; DILF 2013, fod. A 1879; DLS 2002; Ms 2005, amp. A 1879, LD DLS 2002) Ⓘ trono Ⓓ Thron ◇ a) La s. oraziun dá forza por fá le bëgn y por soporté le mal y röia cina al tron d’Idî onipotënt La s. oraziung dà forza pur fa ‘l bengn’ e pur sopportè ‘l mal e ruva cina al trono d’Iddì onnipotente DeclaraJM, SantaGenofefa1878:119 (Badia)
2 fig. emblema di potere regale (MdR) Ⓘ trono fig.Ⓓ Thron fig. ◇ a) Co podess pa fidé le Monarca a de te’ jënt la guardia de süa augusta persona e de so trono Cò podess pa fidé le Monarca a de tä ĝënt la gúardia de süa augusta persona e de sò trono DeRüM, AldìNiaSignurCurat1833-1995:263 (MdR).

tron (gad., Badia, grd., fas., LD) ↦ tron1.

tron2 Ⓔ venez. tron / trono (soprannome della lira emessa dal doge Nicolò Tron nel 1472) 6 1812 trogn pl. (GiulianiGB, Gespräch1812-2014:59)
fas. tron bra. tron
s.m. Ⓜ trons
pezzo d’argento con cui divenne effettiva a venezia la lira (fas.) Ⓘ trono Ⓓ Tron ◇ a) En ben, ve daré sie trogn. En beng: ve dere [daré] sie trong. GiulianiGB, Gespräch1812-2014:59 (bra.).

tron (fas., bra.) ↦ tron2.

tronbeta (amp.) ↦ trombeta.

tronn (fod.) ↦ tron1.

trono (amp., MdR) ↦ tron1.

tronta (mar.) ↦ trenta.

trop Ⓔ cfr. aprov. trop ‘troupeau’ ‹ anordfränk. thorp ‘Dorf’ (FEW 17, 395) 6 1878 trōpp (DeclaraJM, SantaGenofefa1878:9)
Badia trop †
s.m. Ⓜ trops
raggruppamento di animali della medesima specie (Badia) Ⓘ branco Ⓓ Herde ◇ a) y raita asvelt a ce dla trupa, ch’i vá do cun n romú sciöche le tonn a passé le punt da balza, che tremorâ y ciancantâ sot al trop di ciavai e reita svelto a ciè d’la truppa, ch’i va do cunung rumù sceoucche ‘l ton a passè ‘l punt da balza, che tromorā e ceancantā soutt al trōpp di ciavai DeclaraJM, SantaGenofefa1878:9 (Badia).

trop (fas., caz., bra., moe., fod., amp.) ↦ truep.

tröp (gad., Badia, MdR) ↦ truep.

trop † (Badia) ↦ trop.

trota Ⓔ mhd. trute (EWD 7, 187) 6 1856 trotta (BrunelG, CianzonJentBona1856-2008:252)
gad. trota mar. trota Badia trota grd. trota fas. trota bra. trota fod. trota
s.f. Ⓜ trotes
sogno capace di procurare uno stato di angosciosa oppressione (gad. A 1879; Ma 1950; P/P 1966; Pi 1967; V/P 1998, grd. A 1879; L 1933; Ma 1953; F 2002, fas. A 1879; R 1914/99; DA 1973; Mz 1976; DILF 2013, fod. A 1879; T 1934; Pe 1973; P/M 1985; Pz 1989; Ms 2005) Ⓘ incubo Ⓓ Alptraum ◇ a) Ence chest piovan l vel la pasc / Del bon Gejù, duc la volon; / Mo fosc se la mantegnaron / Zenza ciapar del Crist sui nasc, / E zenza trota! ’Ntge chest Piovang ‘l vel la pas / Del bong Gesu, dutg la volong; / Mo fos se la mantegnarong / Tzentza tgiapar del Crist sui nas, / E tzentza Trotta! BrunelG, CianzonJentBona1856-2008:252 (bra.).

trota (gad., mar., Badia, grd., fas., bra., fod.) ↦ trota.

trotà (col., amp.) ↦ troté.

trotar (bra.) ↦ troté.

troté Ⓔ *TROTTĀRE / it. trottare (Gsell 1999b:240) 6 1845 trotár (BrunelG, MusciatSalin1845:12)
gad. troté mar. troté Badia trotè grd. truté fas. trotèr bra. trotar fod. troté col. trotà amp. trotà
v.intr. Ⓜ trota
andare al trotto, detto del cavallo e di chi lo cavalca (gad. A 1879; Ma 1950; P/P 1966; V/P 1998; DLS 2002, grd. A 1879; L 1933; Ma 1953; F 2002, fas. A 1879; R 1914/99; DLS 2002; DILF 2013, fod. A 1879; Pe 1973; P/M 1985; Pz 1989; DLS 2002; Ms 2005, amp. A 1879; C 1986; Q/K/F 1988) Ⓘ trottare Ⓓ traben ◇ a) Se no voi lepe e bastonade / Colpes, legnade e forade, / Cognaré bel, bel trotar / A costa de toalar. Se nò voi lepe e bastonade / Kolpes, legnade e forade, / Kognarè bel, bel trotár / A kosta de Toalár. BrunelG, MusciatSalin1845:12 (bra.).

troté (gad., mar., fod.) ↦ troté.

trotè (Badia) ↦ troté.

trotèr (fas.) ↦ troté.

trou † (fod.) ↦ troi.

trové (fod.) ↦ troé.

tru (gad., mar., Badia, MdR) ↦ troi.

truep Ⓔ * truopu ‹ gallorom. *TROPPU (Gsell 1999b:240) 6 1763 treup ‘multum, nimis’; treutsch pl ‘acervus, multitudo’; troech da zant ‘turba gentis’; tropes ottes ‘saepe’; trops es ‘examen apum’; vanta trup ‘ventosus’ (Bartolomei1763-1976:104, 105)
gad. tröp mar. trep, trè’ Badia tröp, trö grd. truep fas. trop caz. trop bra. trop moe. trop fod. trop amp. trop LD truep MdR tröp
agg. Ⓜ trueps, truepa, truepes
1 in numero, misura o quantità considerevoli (gad. B 1763; A 1879; A 1895; Ma 1950; P/P 1966; V/P 1998; DLS 2002, grd. A 1879; G 1879; G 1923; L 1933; Ma 1953; F 2002; DLS 2002, fas. A 1879; R 1914/99; DA 1973; Mz 1976; DLS 2002; DILF 2013, fod. A 1879; Pe 1973; P/M 1985; DLS 2002; Ms 2005, amp. C 1986; DLS 2002, LD DLS 2002, MdR) Ⓘ molto, tanto Ⓓ viel ◇ a) Chësc n di abenëura se n ie jit ora de cësa, y giapa na bëursa mplida de truep dinei Kæst un dì abenœura se gniœ schit ora de tgiæsa, y giappa una bœursa emplida de truep dinèi PlonerM, Erzählung6GRD1807:48 (grd.); b) Y do nia tröc dis, abiné ch’al â le fi plü jonn döt inadöm, s’ un é jü demez te n paisc dalunc E dó nia trötsch dìs, abinè ch’al áva l’fi plö schón, dütt inadüm, s’ en é schü demez teng paijsch da luntsch HallerJTh, FigliolProdigoBAD1832:139 (Badia); c) E dò no tropes dis dapò, che l’à abù sturtà dut ensema, l’é se n jit en un paìsc lontan E do no tropes di dapó, che l’a abú sturtá dut insema, l’e s’inshid in un paish lontan HallerJTh, FigliolProdigoCAZ1832:144 (caz.); d) Umana cossa é le falè / Divina mo le perdonè, / Perdona dunca ai nemici, / Despò avraste tröc amici. Umana cossa é le fallè / Divina mó le perdonè, / Perdona dunca ai nemici, / Despò avraste treućh amici. DeRüM, FehlendenNachsichtig1833-1995:289 (MdR); e) Sën s’aodi gran fortüna Y trepes benedisciuns! Söng saodi grang fortüna, I trepös benödöschiungs AgreiterT, ConLizonza1838-1967:134 (mar.); f) Nosc Canonich ch’á pordiché / Tan tröp s’ál insigné! Nos Canonic ch’ha perdichè/ Tang tro̊p s’al insignè! PescostaC, SonëtCoratBadia1852:3 (Badia); g) Coscì tropa jent / Tant chi da vejin / Che chi da lonc n migolin / Restassa zenza Sacrament. Cosi tropa sent / Tant chi da vesin / Che chi da lontc un migolin / Restassa zenza Sacrament. PollamV, VivaSagraMoe-