Page:Vocabolardlladinleterar.pdf/1016

From Wikisource
Jump to navigation Jump to search
This page has not been proofread.


tegnì
981


tëgna (gad., mar.) ↦ tegna.

tegnent Ⓔ deriv. di tegnì (EWD 7, 84) 6 1878 tignanta f. sg. (DeclaraJM, SantaGenofefa1878:50)
gad. tignënt Badia tignënt fod. tignent
agg. Ⓜ tegnenc, tegnenta, tegnentes
che resiste all’usura, alle sollecitazioni (gad. Ma 1950; P/P 1966, fod. Pe 1973; P/M 1985; Ms 2005) Ⓘ resistente Ⓓ haltbar ◇ a) La coa é sotrata daite sciöche cun na pel morjela y tignënta, acioch’ai stais cialc y saurí La cō è sottratta daite sceoucche cona pell morjella e tignanta, acceoc ch’ei stì cialtg’ e saurì DeclaraJM, SantaGenofefa1878:50 (Badia).

tegní (mar.) ↦ tegnì.

tegnì Ⓔ TENĒRE (EWD 7, 83) 6 1763 tignì ‘teneo’ (Bartolomei1763-1976:103)
gad. tigní mar. tegní Badia tigní grd. tenì fas. tegnir caz. tegnir bra. tegnir moe. tegnir fod. tegnì, tignì col. tignì amp. tegnì LD tegnì MdR tegnì
v.tr. Ⓜ tegn, tegnon, tegnù
1 trattenere, afferrare qualcuno o qualcosa con le mani perché non sfugga o non cada o stia fermo (gad. B 1763; A 1879; Ma 1950; P/P 1966; V/P 1998; DLS 2002, grd. A 1879; G 1879; G 1923; L 1933; Ma 1953; F 2002; DLS 2002, fas. A 1879; R 1914/99; DA 1973; Mz 1976; DLS 2002; DILF 2013, fod. A 1879; T 1934; Pe 1973; P/M 1985; Pz 1989; DLS 2002; Ms 2005, amp. A 1879; Mj 1929; C 1986; Q/K/F 1988; DLS 2002, LD DLS 2002) Ⓘ tenere Ⓓ halten ◇ a) Le maester de ciasa, spordü dal’improvisa comparsa, i é jü umil incuntra, y tëgn le pis al ciaval, che portâ ciamó le patrun. L maest’r d’ciaſa, spordù dall’ improvvisa comparscea, i è jū umil ingcuntra, e tengn’ ‘l piss al ciaval, che portā ciamò ‘l patrung. DeclaraJM, SantaGenofefa1878:84 (Badia)
2 mantenere qualcuno o qualcosa per un certo tempo in una determinata condizione o posizione (gad., grd., fas., amp.) Ⓘ tenere Ⓓ halten, behalten ◇ a) Y chël pitl ucel, / […] / Al dat a Mëine Cot. Mi bon seniëur curat! / Tlo ëise fat damat. / Ie muesse drë ve l dì / Vo dassais mé ve l tenì. I kël pitl ucel, / […] / Al dat a Mëine Kot. / Mi bon seniëur kurat! / Tlo ëise fat da mat. / Ie mues drë vel di / Vo dais me vel tenì. PlonerM, CuraziansBula1828-1915:64 (grd.); b) Fossà voi touse rencurade, / Tegnì bel net, e sparagnà; / Coscì al piovan ge piajarà Fossà voi touze rencurade, / Tegnì bel net, e sparagnà; / Cossì al Piovang ge piaxarà BrunelG, CianzonJentBona1856-2008:248 (bra.); c) Finché t’ies jëunn, o fi, sibes atënt a mi dutrines, / Tënieles tl cuer, cui fac mostreles, finché la vita tu fines. Fiŋchë t’ jës s̄oun, o fì, sibbes attënt a mi duttrines, / Tëgn’les tël cuer, coi fatg mostr’les, fiŋch’ la vita tu fines. PerathonerJA, Nseniamënt1865*:1 (grd.); d) Tien in vita par un pezo / Chesta gran manegeria / Del comun e duto Anpezo Tien in vita, par un pezzo / Chesta gran manegeria / Del comun e duto Ampezzo Anonim, ManageriaComunal1873-1973:41 (amp.); e) Rencurela sciöche n gran tesur, tëgnela da düc ascognüda, y unicamënter en man a mi om i la consegnaraste a so ritorno. Rincurla sceoucche ‘ng grang tesoro, tengn’la da duttg’ ascognuda, e unicament’r im mang a mi om ila consignaraste a so ritorno. DeclaraJM, SantaGenofefa1878:24 (Badia); f) Le signur zerimonier fej chiló da patrun / Y tëgn en regola la sacra funziun L’signur ceremoníer fess chilo da patrung / E tagn in regola la sacra fonziung PescostaC, MëssaPescosta1879:5 (Badia)
3 riferito a una parte del corpo, mantenerla in una certa posizione (gad., grd., amp.) Ⓘ tenere Ⓓ halten ◇ a) Pere, da ulà vëniel pa che valgun strames ie stortes ju per tiera, ma autri tën l cë suvier? pę́rę, da̤ ulá vá̤nyę-l pa̤ kę va̤lgúŋ štrámęs íe štǫ́rtęs žu pę̆r tiá̤ra̤, ma̤ áutri ta̤ŋ l txa̤ sú-vier? VianUA, JëntCunvënt1864:195 (grd.); b) R’ à una burta vardadura / Ra tien i oce senpre basc Ra una burta vardadura / Ra tien i òcie, sempre básc Anonim, ManageriaComunal1873-1973:32 (amp.); c) cuaji descedé fora de n gran some s’ ál lascé jö avilí dan sü pîsc y tëgn n pez i edli frëm sön chi trac dl müs smagrí quasi descedè fora deng grang semme s’ àle lascè jou avvilì dang su pisc’ e tengn’ ‘ng pezz i oudli frem soung chi trattg’ d’l mūs smagrì DeclaraJM, SantaGenofefa1878:92 (Badia)
4 considerare, giudicare qualcuno o qualcosa in un certo modo (gad., grd.) Ⓘ tenere Ⓓ halten ◇ a) orun fá n past, porcì [che] chësc mi fi é inciamó vi y intun, che nos tignîn por mort orùng fà ung past, porchci casc (chest) mi fì è inciamò vì e in tung, che nos tignong por mort FlatscherGV, FiProdigoBAD1841-1986:249 (Badia); b) percie chësc fi, che cherdove perdù, l é giatà, y chël, che ie tenive per mort, ie mo n vita! pertgë chëst fi, chë chërdòve perdù, l’hè giatà, y chëll, chë jö tënive per mòrt, jè mö in vita! VianUA, FiProdigo1864:193 (grd.); c) No, al é n om da bëgn, ne sá nia, che sun te chësc bosch, al nes tëgn por morc, crëi, che sunse gnüs acopá No, el è ‘ng om da bengn’, nè sa nia, ch’sung tè chesc’ bosc, el nes tengn’ pur mortg’, crei, che sungſe gnùs accopà DeclaraJM, SantaGenofefa1878:66 (Badia); d) esses pö le medem dejider de me; mo os tignis, che mi corp sides bele valgó frat te val’ büsc te chësc bosch ascognü. esses pou ‘l medemmo desiderio d’mè; mo os tignīs’, ch’mi corp sii belle valgo frat te val busc’ te chesc’ bosc ascognù. DeclaraJM, SantaGenofefa1878:69 (Badia)
5 curare l’organizzazione di qualcosa, provvedere alla sua realizzazione (gad.) Ⓘ tenere Ⓓ abhalten, veranstalten ◇ a) Duncue á le grof fat tigní tla dlijia, che tacâ pro le ciastel, solens ofizi da mort por Genofefa Dunque à ‘l grof fatt tignì t’la dlisia, che taccā pro ‘l ciastell, solenni offizzi da mort pur Genofefa DeclaraJM, SantaGenofefa1878:88 (Badia); b) Che te gran festes tignuns’ nos da Corvara / Sö dan calonia, y chiló dal ost Rottonara. Che te grang festes tignungs nos da Corvara / Sö dang calonia, e chilò dall’ ost Rottonara. PescostaC, MëssaPescosta1879:3 (Badia)
6 contenere, avere una determinata capacità o capienza (fas.) Ⓘ tenere Ⓓ enthalten ◇ a) E che aesse n scuier d’avez, / Che tegnissa n sté e mez, / Jent che menizassa / E gio soul che magnassa. E ke aese ‘n skuglier d’avez, / Ke tegnisa ‘n ste e mez, / Žent ke menizasa / E jo soul ke magnasa. BrunelG, ColCornon1840-2013:365 (bra.)
7 riservare a qualcuno o a qualcosa un certo trattamento (gad.) Ⓘ tenere Ⓓ halten ◇ a) Chësc liber é por düc i ladins, cuindi oressi tigní poscibilmënter la mesaria, tra la pronunzia en Badia y Marou Chesc’ liber e pur duttg’ i Ladings, quindi oressi tignì possibilment’r la meseria, tra la pronunzia in Badia e Marêo DeclaraJM, SantaGenofefa1878:IV (Badia)
8 riferito a discorsi, lezioni, ecc., compiere, svolgere (gad.) Ⓘ tenere Ⓓ halten ◇ a) Ara baiâ ores alalungia impara te chël ander, y i insignâ chël tan, ch’ê te chël tugurio, o tla val, i inominâ sö döt, da sorëdl ales stëres, dal pëc cina al müstl, cina ch’ara podô tigní impara pici rajoná. Ella baiā ores alla lungia impara te chel and’r, e i insignā chell tang, ch’ē t’ chel tugurio, o t’ la val, i innominā sou dutt, da sored’l alles sterres, dal pecc’ cina al mūst’l, cina ch’ella pudō tignì impara piccei rajonà. DeclaraJM, SantaGenofefa1878:44 (Badia)
9 trattenere qualcuno in un luogo, spec. per fargli fare qualcosa (gad.) Ⓘ tenere Ⓓ halten ◇ a) La sajun crödia i tignî sará te ciasa, mo impone tan a rigor, ch’ai ne podess val’ bel de la vaghé a jí fora por la val. La sajung crudia i tignō serrà te ciaſa, mo impōne tang a rigor, ch’ei