Page:Vocabolardlladinleterar.pdf/1011

From Wikisource
Jump to navigation Jump to search
This page has not been proofread.


tant
976


n’ede tanta boria! Y os jë[i]nt, ch’ês odü chësta storia, / pensede a os stësc y ne n’[a]éd’ tanta boria! PescostaC, OrcoIocl1858-1994:235 (Badia); i) Tanta alegria no ‘l é pì stà in Anpezo / Che ‘l é un gran pezo. Tanta allegria no l’è pì stà in Ampezzo / Che l’è un gran pezzo. DegasperF, AgostinoCostantini1860:1 (amp.); j) Ma a Leisach se presenta un bel quadro, se vede Lienz e tante vile dut intor. Ma a Leisach se presenta un bel quadro, se vede Lienz e tante ville dutt intor. AgostiniM, Dialogo1870*-2013:431 (col.) ☟ co-

scita
avv.
1 in numero, misura o quantità considerevoli (gad., grd. A 1879; G 1879; G 1923; L 1933; Ma 1953; F 2002, fas. A 1879; R 1914/99; DA 1973; DILF 2013, fod. A 1879; T 1934; Pe 1973; P/M 1985; Ms 2005, amp. A 1879; Q/K/F 1988; C 1986, MdR) Ⓘ tanto, così, talmente Ⓓ viel, so viel ◇ a) Ma intánt cie fesc Tomesc / se la rì, e i lascia con tánt de nes ma intant gie fes Thomes / se la ri, e li lasa con tant de Nes PezzeiJF, TTolpei1805-2010:189 (fod.); b) che la sëul’ grazia, ch’ël ëssa da damandé a Die, fossa d’i slungë la vita fin a tant, ch’ël pudëssa paië i debic. kœ la sœul grazia, k’ œl avœssa da damandè a Dìœ, fossa d’y schlungiè la vita fin a tant, k’ œl pudæssa pajè i debitg. PlonerM, Erzählung5GRD1807:48 (grd.); c) Vé tlo ti Redentor cun l pëis dla crëusc ciarià! / O tan de plu che chësc i pëisa ti picià. Vè clò ti Redentor col peis della Crousch ciaria! / O tan de plù che chèst i peisa ti picià. RungaudieP, LaStacions1813-1878:89 (grd.); d) Tö t’es tan pros, y valënt / cun te me tlami dër contënt. Tö t’és tang pross, é valänt / Con té më tlami där contänt PezzeiJF, GMPitschaider1819-2010:195 (Badia); e) É purvà pra 100 perdieja: / y son corsa tant a dlieja: / Sant Antone n’à judà, / duc i sanc m’à tralascià! E’ prova pra 100 per diesa: / y son corsa tant A dliesa: / Sant Antone n’a schudà, / dutg i Santg ma tralascha! PlonerM, VedlaMuta1828*-2013:141 (grd.); f) Tant acort, che chësc Re fova, / Ne iel mei stat, y plu se n trova Tan’g accort, che chêst Rê fòa, / Niel mei stat, i plu sentròva PlonerM, VedlMut1828-1997:345 (grd.); g) Nos s’un fat mervöia, che vos rajonëis inte n tant cürt tëmp insciö bëin le talian. Nos s’uǹ fat merveuja, che vos raĝionëis inte ‘ǹ tant cürt tëmp inscieu bëiǹ le Talian. DeRüM, DonzelaRajonèVos1833-1995:232 (MdR); h) Can sëise pa vegnüda a ćiasa? / A mesanöt; in punt a les dodesc! / Tant tert? Messëis avëi avü bona compagnia. Quaǹ sëise pa vegnüda a çhiasa? / A mezza neut; iǹ punt a les dódeŝ! / Tant tärd? Messëis avëi avü bona compagnia. DeRüM, SignuresSorus1833-1995:236 (MdR); i) I m’an feji n pü’ morvëia: / Che te t’as entopé sën de te maridé, / Che t’âs denant tan pücia vëia. I mang föschi ng pü morvöja: / Chö tö tas ngtopö seng dö tö maridö, / Chö t’as dönant tang pütgia vöja. AgreiterT, SënJan1838*-2013:246 (mar.); j) Un pioan come chesto agnó in ciatao, / Coscì umil, coscì bon e tanto brao? Un Piovan come chesto agnò in ciatao, / così umil, così bon e tànto brao? DegasperF, AgostinoCostantini1860:1 (amp.); k) el pare, el bee, el no se fesc preà tanto, / ra tosa ra fesc finta, ma no stenta… el pare, el bee, el nos se fesh preà tanto, / ra tosa ra fesh finta, ma no stenta… DegasperF, TenpeAdes1862-1974:472 (amp.); l) tan puech, che maia n franzëus y n talian, y tan truep che cunsuma alincontro n tudësch tàŋ puech, che màja uŋ Franzous y uŋ Taliàŋ, y tàŋ truep che consuma all’ incontro uŋ Tudèsch VianUA, DoiUemes1864:197 (grd.); m) No n é tant, che un davant la botega dal tabach se levava in ponta de pe e se rampinava su per l mur per dà un baso a l’acuila austriaca. Non è tant, che un davant la botega dal tabac se levava in ponta de pè e se rampinava su per ‘l mur per da un baso all’ acquila austriaca. AgostiniM, Dialogo1870*-2013:432 (col.)
2 come antecedente in una costruzione congiuntiva (grd., amp.) Ⓘ tanto… quanto Ⓓ sowohl… als auch ◇ a) Tan i mutons che la mutans / Ie tan riei ch’i malans. Tan i mutons ke la mutans / Ie tan riei k’ i malans. PlonerM, GratulazionMahlknecht1813-1915:62 (grd.); b) Na canzon voi bete śo / propio inz’ el dialeto nosc, / che ra intende ci che vó, / tanto ‘l furbo come ‘l gros. Na canz̄ón voi bete zò / pròpio inz’ el dialèto nòsc, / che ra intènde ci che vo, / tanto ‘l furbo come ‘l gròs. DemenegoG, LodeMasciza1844-1929:110 (amp.); c) Udëis’a śën che n à debujën la plueia tan che l surëdl! udá̤is-a̤ za̱ŋ kę ŋ a dębužá̤ŋ la̤ plúeia̤ taŋ k’ l surá̤dl! RifesserJB, SurëdlPlueia1879:108 (grd.)
3 come antecedente in una comparazione introdotta da quanto o come (fas. DILF 2013, MdR) Ⓘ tanto… quanto Ⓓ so… wie ◇ a) Che le vin da chëst ann ne sie tant bun che chël da l’ann passè pervia de les gran plöies ch’avun avü chëst isté, crëii, e tüć le dij Che le viǹ da quest an ne sie tant buǹ che quël da l’an passè per via de les graǹ pleujes ch’avuǹ avü quest isté, crëÿi, e tütg le diŝ DeRüM, VinChëstAnn1833-1995:287 (MdR)
4 in quale misura, in frasi interrogative, esclamative e relative (gad.) Ⓘ quanto Ⓓ wie ◇ a) Y tan ch’ai stlopetâ. / Y co ch’ai s’ la vagâ, E tang ch’ai stloppetà. / E co ch’ai s’ la vagà, PescostaC, SonëtCoratBadia1852:4 (Badia)
chel tant 1 (fod., MdR) Ⓘ quel tanto Ⓓ so viel ◇ a) mo chël tant vëighi, che do da chël pêl che an ne posse plü fà ći che an vó mó quël tant vëighi, che dò da quël pèl ch’an ne posse plü fa çhi ch’aǹ vó DeRüM, CossesNöies1833-1995:278 (MdR); b) e chëst so pere per l contenté i’ à fat fora le so pert de chël tánt, che l ava e cast so père per l’contenté gli ha fatt’ fora le so pèrt de cal tant, che l’ava DebertoM, FiProdigoFOD1841-1986:258 (fod.); c) Almanco i preve ava da capì chel tant. Almanco i preve ava da capì chel tant. AgostiniM, Dialogo1870*-2013:432 (col.) 2 (gad.) Ⓘ un po’ Ⓓ ein wenig ◇ a) Mo iö me pënsi che tö te sides / chëst ann che vëgn / chël tan plü d’arjënt. Ma iö me pense, che tö te sies / Käscht an, che väng / Käll tang Plü d’rsänt. PezzeiJF, GMiribung1819-2010:200 (Badia) ◆ chel

tant che (grd.) Ⓘ tanto quanto Ⓓ so viel ◇ a) canche l univa daujin ala cësa, audel che i sunova, y ch’i ciantova chël tant ch’i pudova cang ch’el univa da usin alla ciäsa, aude’l ch’i sunàa, i chi ciantòa chel tang chi pudòa SenonerA, FiProdigoGRD1841-1986:252 (grd.) ◆ chest tant (gad., fas.) Ⓘ questo Ⓓ so viel ◇ a) Oh spo a te, mia bona so, / Te diji iu cösc tant: / Confida ince en Dio, / Chël saste bën denant! O spo a tö mia bona Só! / Tö dischi ju cōsch tangt / Confida intgiö ‘ng Dio / Chel sastö böng dönangt! AgreiterT, ConLizonza1838-1967:132 (mar.); b) Chest tant però die / Sepon l’é ben con l’engian / Perché no l sà el Fascian / E chest zenza dir bujìe. Chest tant pero die / Sepon le ben con Lingiang / Perche nol sa el Fassang / E chest zenza dir busie. PollamV, VivaSagraMoena1856-2008:264 (bra.) ◆ ester da tant (gad.) Ⓘ essere in grado Ⓓ imstande sein ◇ a) Sëise propi da tan, da acopé chësc inozënt desgrazié? seiſe propi da tang, da accopè chesc’ innozent desgraziè? DeclaraJM, SantaGenofefa1878:27 (Badia) ◆

tanc de iadi (gad. DLS 2002, grd. F 2002; DLS 2002, fod. DLS 2002, LD DLS 2002) Ⓘ quante volte Ⓓ wieviele Male ◇ a) me dajëise la grazia de ne tumé tl infiern che é merità tan de iedesc cun mi picëi. medascheise la grazia dö nö tume töl Infiern khè merità tan de iadesch cun mi pjchiej. RungaudieP, LaStacions1813-1878:91 (grd.) ◆ tant… che (gad. DLS 2002, grd. DLS 2002, fas. DLS 2002; DILF 2013, fod. DLS 2002, amp. DLS 2002, LD DLS 2002) Ⓘ sia… che Ⓓ sowohl… als auch ◇ a) Dai pu mé de bon gran pazi / A chi pestes de ragazi. / Tan i mutons che la mutans / Ie tan riei ch’i malans. Dai pu me de bon gran pazi / A ki pestes de ragazi. / Tan i mutons ke la mutans / Ie tan riei k’ i