Page:Alteutonik, 1915.pdf/34

From Wikisource
Jump to navigation Jump to search
This page has been proofread.
— 28 —

als land, naru, hausu n kleidu.  ales is heilik, wen it is gud n nytlik.  wir ferandere n gudire wiro land, strasa, hausa, kleida n mashina, ja selv e alte religion.  warom soln wir gebrauka e fernunft in ale andre dinga, abr in e sprake sol nur e "fernunftlöse" alte enghertike gebrauk gelta; selvlibe gegn kindalibe n näkstelibe weil it is ja einmal so?

e libe moderzunge kan dok nit bewaris, als it is nu.  kein folk kan ferstanda sin moderzunge, wen is 500 jara alt, one extra förstudium.  500 jara in e tokunft wil nit wiro nakkomera ferstanda wiro heutike sprake.  abr wen wiro ganze teutonike folkostame havn nur 1 sprake, kanen si ale maka eselve ferandrua, n imr marshira tosamen als 1 stame n mit 1 se'r ferbreitn sprake.  is dat nit fernunftik? 4 grote fereinikn folkostame-spraka wil is genug fyr abwekslu n gedankeshatiru.

fule, klare samsetzua e mest gude.

esperanto n ido ryme sik darovr, dat si hav so file naksilba; als, "dansado (gedansan), lanajo (wolware), homaro (menshei), sponatra (swamartik, swampanlik), semido (semitr), dormeyo (slafkamr), patrino (modr), fratrino (sistr), malbona (slekt, slim, bös;, nsf.

di ursake, weil so file ferfasera hav basirn sine neue spraka an latin is, weil si hav studirn it in sin jugend, n hav dardurk bekomen 1 overmasik aktu fyr e alte steife latin.  grekik is 3 mala mer gud sprake als latin, weil it is mer selvklar n homogene, n helpe e ferstand n erinl (gedaktnis) mer als latin.

di mest internazionike worta is di mest slekte worta in ale nitromanike spraka, weil si stime nit overeins mit di inheimike worta.  to beispil, "mortal," dat stime nit mit "död" odr "sterban."  "sterblik" is mer selvklar.  selvklarei is wert mer als internazionikei.   lase di romera hav sin latin.

bekantmaku

wen 1 algemein bekant ferlegr n bukdrukr in germania wiln wederdruka (wiedruecken) dis kleine twik mit 1 germanik forrede n ferbreita it in e welt,